Språk
Sök

Alkoholism

Kronisk alkoholism är i de allra flesta fall en ärftligt betingad ämnesomsättningssjukdom, besläktad med diabetes och hypoglykemi. Denna och andra former av alkoholberoende förvärras alltid ytterligare av fel näring och felaktig behandling.

Kronisk alkoholism är i de allra flesta fall en ärftligt betingad ämnesomsättningssjukdom, besläktad med diabetes och hypoglykemi. Denna och andra former av alkoholberoende förvärras alltid ytterligare av fel näring och felaktig behandling.

Alkoholism och alkoholmissbruk kan i stor utsträckning förebyggas, mycket ofta botas och helt eller delvis hållas i schack genom ett välbalanserat näringsterapeutiskt program. Ett särskilt kännetecken vid detta tillstånd är svårt beroende orsakat av individens hjärnkemi, då nedbrytningsämnet acetaldehyd ombildas till det vanebildande ämnet THIQ (tetrahydroisoquinolone). Bland de medverkande orsakerna till alkoholism, överkonsumtion och beroende är också lågt blodsocker, allergi och olika slags förgiftningar.
Några få forskare har sedan länge förstått denna åkommas grundläggande problematik, och att denna problematik är av biokemisk natur.

Resulaten av den näringsterapeutiska formen av behandling är ännu inte allmänt känd eller använd. Varken bland läkare eller lekmän har man ännu upptäckt dessa avgörande genombrott i forskning och terapi, trots att resultaten har existerat i över en mansålder.

Alkoholism förorsakar i genomsnitt en förkortad livslängd på 10-12 år, med en drastiskt nedsatt livskvalitet och vacklande hälsa i praktiskt taget alla avseenden.
Även om alkoholism är vida utbrett, är åkomman fortfarande en av de mest oförstådda och mest förtegna, sällan erkänd och ännu mer sällan rätt diagnostiserad. Dr Brody, Lakes

Region General Hospital, Laconia, New Hampshire gjorde på ett tidigt stadium i sin behandling av alkoholister två upptäckter.
(1) Att den traditionella terapin - då som nu - var praktiskt taget meningslös. Och
(2) att den kliniska bilden av alkoholism hade förbluffande mycket gemensamt med en annan åkomma, som man cirka en mansålder tidigare hade lärt sig att diagnostisera och behandla, nämligen hypoglykemi eller lågt blodsocker.

De mest karakteristiska symptomen på denna åkomma är att sockerkoncentrationen i blodet ofta faller drastiskt, och energitillförseln till kroppens organ, däribland hjärnan, därför sviktar. Det uppstår med andra ord en biokemisk energikris som kan utlösa otaliga problem, beroende av vilket organ i kroppen som drabbas av energikrisen.
Men först och främst vill patienten gripa efter det som snabbt kan upprätta energitillförseln igen. Det kan alkohol och socker.

Problemet med att använda socker eller alkohol som "första hjälpen" i en biokemisk energikris, är att även om dessa ämnen hjälper snabbt och häver krisen nästan ögonblickligen så gör de på längre sikt mer skada än nytta. När energikrisen är över nedbryts både socker och alkohol till direkt giftiga substanser, som gradvis förstör kroppens funktioner.

Lösningen är naturligtvis att förhindra energikrisen innan den uppstår, och att göra detta med naturliga, ofarliga medel och på ett sätt, som överensstämmer med kroppens eget naturliga biokemiska funktionsmönster.

För att undvika att blodsockerkoncentrationen ska hinna falla drastiskt mellan måltiderna, bör perioden mellan måltiderna vara korta. Det tar åtminstone ett par timmar att smälta en måltid, även om den i stor utsträckning bara består av lättsmält socker. Det är först när sockersmältningen avslutas, som blodsockerkurvan störtdyker ned under det acceptabla. Denna störtdykning kan alltså undgås genom att patienten under tiden har ätit ett mellanmål, varför blodsockret igen är på väg att stiga.
Det är en allmän iakttagelse att både koncentrerat socker som såväl alkohol dränerar kroppen på en lång rad livsviktiga ämnen, speciellt mineraler och vitaminer. Detta beror bla på att dessa ämnen medverkar i omsättningen av socker och alkohol. Man kan alltså äta och dricka sig till vitamin- och mineralbrist; man ska bara äta socker och dricka alkohol.

B-vitaminbrist är vanligt bland alkoholister och förorsakar i sig en inflammation i tarmen, vilken försvårar upptaget av bla B-vitamin. Om man då ger B-vitamin injektioner blir resultatet att inflammationen börjar läka, vilket i sin tur leder till att B-vitaminer och andra nutrienter som har givits i tablettform åter kan upptas av tarmen.

En generell anti-alkohol faktor
Det var proffessor William Shive som på 50-talet upptäckte en anti-alkoholfaktor i kål, lever och flera andra födoämnen. Denna faktor är aminosyran glutamin. Under sitt laboratoriearbete med mikrober observarade han att dessa inte skadades av alkohol, när det samtidigt tillsattes en viss mängd glutamin i deras näringsmiljö.
Ytterligare forskning avslöjade att glutamin generellt neutraliserar alkoholens gifteffekter. I den mänskliga kroppen fungerar glutamin bland annat som "bärande"- substans, som fraktar alkoholens giftiga nedbrytningsprodukter ut genom blod-hjärna-barriären, med hjälp av ett slags pendeltrafik.
Dessutom fungerar glutamin blodsockerreglerande och som energifoder till hjärnan, och det har också många andra önskvärda funktioner.

Färsktillagade måltider av färska råvaror av god kvalitet, frestande och delikata, ska eftersträvas då patienten ofta har liten eller ingen aptit. Då matsmältningssystemet ofta är irriterat och fungerar dåligt, bör starka kryddor och svårsmälta rätter undvikas. Milda, aromatiska kryddor som hjälper och stöttar matsmältningen kan dock nyttjas med måtta. Soppor på lamm, fisk, vilt och liknande, tillagat med många örter, kryddörter, grönsaker och aromariska kryddor som kummin, koriander, gurkmeja, libsticka och liknande kan varmt rekommenderas. Färsk grönsaksjuice och utspädd fruktjuice dricks mellan måltiderna, men inte tillsammans.

Detta program är teoretiskt sett förutsättningen för den terapeutiska utbyggnaden av kosttillskott. Det bör inte uppfattas som att man i akuta och andra trängda situationer då man inte kan etablera den önskade basiskosten skulle vara förhindrad i att använda vitaminer och mineraler. Tvärtom. Isolerade vitaminer, mineraler och andra nutrienter kan uträtta underverk i akuta situationer.

Även om fulländad kost i sig är en stor hjälp för patienten, är heller inte den tillräcklig för effektiv och säker behandling av tillståndet. Koncentrerade tillskott av nutrienter är också nödvändiga. Ett förslag på ett kosttillskottsprogram är följande:

Mineraler

  • Magnesium: 200 - 250 mg morgon och kväll.
  • GTF Krom (200 - 400 mkg) per dag.

Tillskott av GTF Krom är av central betydelse för normalisering av sockerämnen, blodsockerbalansen och därmed cellenergin.

Vitaminer:

  • A-vitamin: 10.000-50.000 IE /dag.
  • B-Komplex: 1 tabl. /dag.
  • B3-vitamin (nikotinsyra): 25-50 mg /dag.
  • C-vitamin: 2-3 ggr /dag. (kalciumaskorbat till rökare och känsliga magar).
  • E-vitamin: 200-800 IE /dag.
  • B3-vitamin: är av central betydelse för att avstyra abstinenssymptom och behovet av alkohol.

Essentiella fettsyror och fosfolipider:

  • Omega 3: 1- 4 kpsl. per dag. Omega 3 fettsyror fås från fet fisk, torsklevertran, linfrö, valnötter, raps, portlak, pumpakärnor, gröna grönsaker och vetekärnor. 1 tsk torsklevertran per dag eller 1 tsk malda linfrön eller valnötsolja varje morgon är billigare än kapslar med fiskolja. Tillsätt evt. ett par kapslar E-vitamin till linfröoljan så att den inte härsknar.
  • Omega 6: 1 kpsl. per dag. Omega 6-fettsyror (GLA) fås från jättenattljusolja.
  • Lecitin: 300 mg - 3 gper dag.

Aminosyror:

  • L-Glutamin: Totalt upp till 3 g per dag, mellan måltider. (Mycket viktigt för avgiftning, speciellt av centralnervsystemet, samt för att motverka abstinens och lust till alkohol.)
  • L-Cystein: Pga mineralbrist - speciellt zink, mangan, magnesium och selén - är alkoholisten mycket mottaglig för, och ofta belastad av, tungmetallförgiftning. L-Cysteine har en utrensande effekt på tungmetaller och neutraliserar fria radikaler. Samtidigt har denna aminosyra en allmänt återuppbyggande effekt på föråldrad och sliten vävnad.
  • L-Carnitin: är en aminosyra som främjar fettförbränningen i cellerna, och därmed - i likhet med co- enzym Q-10 - generellt ökar cellenergin och avlastar hjärtat, som hos alkoholister ofta är belastat.

Enzymer:

  • Coenzym Q-10: Ökar direkt cellenergin och hjälper alkoholisten genom den basala energikrisen.
  • Matsmältningsenzymer: Då alkoholister ofta har ett svårt nedbrutet matsmältningssystem är det ofta nödvändigt att stödja ämnesomsättningen med tillskott av matsmältningsenzymer.

Annat

  • Magsyrefrämjande: BetainHCl: 1 kapsel under dagens huvudmåltider.
  • Dimetylglycin (DMG): Minskar lusten till alkohol.
  • Mjölksyrabakterier: Även nyttiga då de håller ordning på tarmfloran.

Kostplanen består av rikligt med naturligt fett, mejeriprodukter, grönsaker och färsk frukt- och grönsaksjuice. Fulländad, varierad och lättsmält kost är en grundförutsättning för att genomförandet av ett näringsterapeutiskt behandlingsprogram mot alkoholism ska få ett lyckat resultat. Socker, godis, konfekt, choklad, honung och alla former av enkla kolhydrater, t.ex. stärkelseprodukter som pasta, vitt mjöl och vitt bröd skall tas bort ifrån kosten. Frysta varor, konserver och hel/halvfabrikat med tillsatser, färgämnen, sötningsmedel och konseveringsmedel ska undvikas så långt som möjligt.

Patienten skall - kanske gradvis - sluta med alla slags beroendeframkallande medel - kaffe, tobak, sömntabletter, nervmedicin av alla slag och, naturligtvis, narkotika samt allt som innehåller alkohol i minsta mängd. Var uppmärksam på att alkohol finns i många mediciner och naturläkemedel.

Shop-Produkter

Letar du efter ett Shop-produkt kan du söka det här: