Den mest kända antibiotikan är penicillin, som nedbryter bakteriers cellvägg. Penicillin produceras av mögelsvampen Penicillinum notatum. Dess effekt på bakterier upptäcktes av den engelska mikrobiologen Alexander Fleming 1929, men först under andra världskriget blev det möjligt att tillverka på syntetisk väg och massproducera i större volymer.
Innan antibiotikans introduktion kunde bakterieinfektioner medföra allvarliga konsekvenser. Allvarliga infektioner som blodförgiftning, lunginflammation och tuberkulos hade ofta en dödlig utgång. Andra bakterieinfektioner kunde ge bestående men. Antibiotika blev en succé. Det blev en av det 20. århundradets största medicinska triumfer.
Resistens
Nu, lite mer än ett halvt århundrade senare, märker vi av succéns baksida, som tar sig uttryck i antibiotikaresistenta bakterier. Det handlar om så kallad förvärvad resistens, då bakterier som innan dog, nu överlever en antibiotikabehandling. Problemet är störst i de länder, där antibiotika användning är vanligt förekommande. Detta kan förklaras genom att bakterier på relativt kort tid kan utveckla enzymer, som hämmar det antibiotikum man behandlar med. Resultatet blir att medicinen blir ineffektiv och det blir nödvändigt med andra eller starkare antibiotika. När även dessa antibiotika blir ineffektiva, hamnar vi i den fruktade situationen: multiresistenta bakterier.
Biverkningar
Idag misstänker man att antibiotika kan orsaka utveckling av bröstcancer. Vi vet ännu inte om framtiden kan bekräfta eller dementera detta. Vi vet däremot att antibiotikabehandlingar försvagar det naturliga immunförsvaret, p.g.a att den goda mikrofloran i i svalget och tarmens slemhinnor blir förstörd av penicillin och vi riskerar nya infektioner och inflammationer.
Orsak och verkan
Problemet med bakterieinfektioner kan ses från två aspekter:
A: Vi smittas av bakterier som försvagar oss så att vi blir sjuka.
B: Vi försvagar vår motståndskraft och då får bakterier fotfäste och gör oss sjuka.
I många tillfällen kommer vi längst genom att använda punkt B, när det gäller att förebygga bakterieinfektioner.
Problem med antibiotikaresistens minimeras genom att:
- Begränsa antibiotikaanvändning så mycket som möjligt.
- Bibehålla ett starkt immunförsvar så att bakterier inte får fotfäste.
- Ställa en korrekt diagnos så att antibiotikan endast användes när det är absolut nödvändigt.
- Inte använda alltför bredspektrad antibiotika.
- Kontrollera att de gällande instruktionerna för antibiotika efterlevs.
Naturliga alternativ
I många tillfällen finns det naturliga och effektiva alternativ till antibiotika. I motsättning till konventionell antibiotika, som endast verkar mot bakterier, verkar många av dessa alternativ också mot andra typer av mikroorganismer, t.ex. en del virus, svampar och parasiter.
Vid extrema tillfällen där den konventionella antibiotikan inte har effekt, kan kännedom om andra preparat än antibiotika betyda skillnaden mellan liv och död, men egenbehandling utan nödvändig insikt i den aktuella infektionen kan naturligtvis endast avrådas.
C-vitamin (ascorbinsyra)
Är ett fantastiskt medel mot alla bakterieinfektioner. De som inte upplever goda resultat av C-vitamin måste ha intagit en för liten mängd. De vita blodkropparna som ska bekämpa främmande bakterier är beroende av C-vitamin, och blodkropparnas aktivitetsnivå ökar med mängden C-vitamin.
Vuxendosering:
Vid akuta bakterieinfektioner tar man (vuxna) normalt 2-3 g C-vitamin som intensiv startdos. Därefter tas 1 ½ - 2 g var timme, vid svårare tillfällen mer. I mycket allvarliga fall kan det vara nödvändigt att få C-vitamin injicerat hos läkare.
Ju tidigare behandlingen påbörjas, desto snabbare får man bukt med infektionen. För att öka upptaget av C-vitamin kan det vara en god idé att komplettera med några bioflavonoider, t.ex. färsk frukt- eller grönsaksjuice. När kroppen har blivit mättad av C-vitamin, blir avföringen tunn. Trappa långsamt ner till normaldos.
Colloidalt silver (CS)
Silver har varit känt i århundraden för sin bakteriehämmande verkan, och i terapien har silverpreparater varit vanligt förekommande ända tills antibiotika kom.
Colloidalt silver är en benämning för mikroskopiska silverpartiklar till del i form av silver-joner upplöst i demineraliserat vatten. Preparatets styrka mäts i PPM (Parts Per Million). Colloidalt silver tros verka genom att störa bakteriernas enzymsystem. CS kommer, om det kommer i kontakt med tarmens bakterier, att försvaga eller döda dessa precis som konventionell antibiotika. Därför är det en god idé att kombinera CS med mjölksyrabakterie-tillskott. Det antas dock, att större delen av det intagna CS upptas av munslemhinnan, och når därför tarmen i en begränsad mängd.
Bakterier är dock också kapabla till att bli resistenta mot silver, varför vi precis som med antibiotika också bör undgå onödig användning av silverpartiklar mot bakterier.
Vuxendosering:
Akut dosering till vuxna: 1 matsked (40 PPM) vid de första tecknet på infektion. Därefter intags 1-2 teskedar, 3-4 gånger dagligen, som inte intags i samband med måltid, tills infektionen är borta och behandlingen är färdig. Doseringen kan dock variera mellan olika preparater.
Några nyttiga örter
Echinacea purpurea & -angustifolia
Denna Nordamerikanska planta blev använd av indianerna mot sår, ormbett och inflammation. Den hämmar bakteriers förmåga att tränga in i cellerna och stimulerar i speciellt en typ vita blodkroppar som kallas makrofager, som äter bakterier i kroppen. Den är effektfull ensam, men kan med fördel intagas ihop med Blodstilla. Vanligtvis är flytande extrakter av Echinacea bäst och snabbast verkande.
Vuxendosering:
Flytande extrakt (1:2): 10-20 ml dagligen vid akut infektion
Blodstilla (Hydrastis canadensis)
Är liksom Echinacea en nordamerikansk planta, som indianerna använde som läkande ört. Plantans aktiva ämnen är olika alkaloider, bl.a. berberin. Den verkar utrensande, desinficerande och bakteriehämmande.
Vuxendosering:
Torkad rot (10% alkaloid): 250 mg 3 gånger dagligen
Johannesört (Hypericum perforatum)
Är sedan länge en ingrediens i sårsalva. Johannesört är utöver sin humörregulerande effekt känd för sin inflammationshämmande och antibakteriella effekt som kan klara resistenta stafylokocker. Johannesört innehåller bl.a. ämnet hyperforin som verkar antibiotiskt. Plantan kan också användas utvärtes. Den kan med fördel användas med Echinacea.
Johannesört är inte giftig i rekommenderade doser och avgiftar kroppen i den grad så att också en del typer av medicin, som intas ihop med Johannesört, kan mista sin effekt. Personer som tar Johannesört bör undvika stark sol, då den är foto-sensibiliserande.
Vuxendosering:
Flytande extrakt (1:2): 5 ml dagligen vid akut infektion
Torkad rot: 4 gr/ 3 gånger dagligen vid akut infektion
Vitlök (Allium sativum)
Vitlök har länge ansetts som ett naturligt antibiotikum. Läkarvetenskapens fader Hippokrates rekommenderade det bl.a. som desinfektionsmedel. I dag vet vi, att när vitlöken pressas, bildas det förbindelser i vitlökssubstanserna som ihop ger en antibakteriell verkan, bl.a. svavelförbindelsen allicin. Det är bevisat att vitlökssaft antingen hämmar eller dödar fler än 20 olika bakteriearter. Vitlök har dock bäst effekt vid tarm- och luftvägsinfektioner.
Vuxendosering:
Färsk vitlök: Minst 3 stora klyftor dagligen. Det finns inte någon egentlig övre gräns vid akut infektion.
Torkat pulver: 300 mg 3 gånger dagligen innan måltid vid akut infektion.
Extrakt av olivblad (Oleae folium)
Olivbladsextrakt har använts mot infektioner i tusentals år, och dess verkan har bekräftats av ny vetenskaplig forskning. Oliventrädets frukt, bark, rötter och i hög grad dess blad innehåller bl.a. ämnet oleoperin, som både stimulerar de vita blodkropparna och hindrar formering av mikroorganismer, bland annat bakterier, genom att störa deras produktion av aminosyror.
Vuxendosering:
Dosering vid akut bakterieinfektion är 1 kapsel (500 mg, minst 15% oleoperin) intaget i en vecka 3 gånger dagligen, ej i samband med måltid. Vid svårare infektion kan dosering fördubblas .
Extrakt av vild oregano (Origanum vulgare)
Oregano är kanske mest känt som en pizzakrydda. Vild oregano är emellertid en gammal medicinsk ört. Den innehåller terpen-ämnen som thymol och carvacrol som hämmar coli-bakterier, salmonella och stafylokocker. Forskare har dessutom funnit, att vild oregano har en högre antioxidantverkan än andra örter.
Vuxendosering:
Dosering av kapslar med vild oregano: 2 stk 1 - 3 gånger dagligen allt efter infektionens svårhetsgrad.
Tag inte en oregano-kur vid graviditet.
Vinst
Om någon har fått intrycket, att kroppen är försvarslös mot bakterier, så stämmer inte detta. Kroppen kan i stor utsträckning själv klara många bakterieinfektioner. Det gör den genom att öka kroppstemperaturen så att vi får feber och genom att bilda antikroppar. Kompletterat med naturliga alternativ kommer de flesta infektioner att kunna bekämpas. Vinsten blir mindre resistensutveckling i samhället och bättre immunförsvar hos den enskilda personen.
