Det är nu hundra år sedan sjukdommen Alzheimer upptäcktes. Alzheimer är den allvarligaste typen av demenssjukdom som de flesta av oss får då vi blir gamla nog. Den som får Alzheimer blir oundvikligen mer och mer dement för att till sist försvinna helt från världen. Samtidigt skrumpnar hjärnan och mellan hjärncellerna utfälls en egndomlig substans som kallas amyloid. Inne i cellerna bildas ett nätverk av fibrer och de kemiska signalerna mellan cellerna avtar i styrka.
Den medicinska behandlingen för Alzheimers sjukdom är i dagsläget inte så mycket att hurra för. Den går ut på att styrka de kemiska signalerna, men verkningen är ringa. Precis nu, lagom till hundraårsjubiléet öppnar en överraskande teori emellertid för nya möjligheter. Enligt teorin är Allzheimer inget annat än en form av sockersjuka! Teorin är så väl underbyggd att några redan kallar Alzheimer för "typ-3 diabetes".
Diabetiker skall dock inte vara nervösa. "Typ-3 diabetes" har ingen förbindelse med varken den insulinkrävande typ-1 eller den så kallade åldersdiabetesen, typ-2. Typ-3 uppträder uteslutande i hjärnan. Hur går det till?
Förklaringen är simpel om man bara känner till några enkla fakta om sockersjuka och insulin. Vid sockersjuka har man som bekant brist på insulin, som bildas i bukspottkörteln. Det oturliga med detta är att insulin är nödvändigt då blodsockret skall transporteras in i cellerna, så att dessa kan förbränna det och skaffa energi till sina olika uppgifter. Hjärnan är speciellt beroende av insulin, eftersom den normalt endast kan förbränna blodsocker (druvsocker, glukos) och inte fett.
Hjärnan behöver alltså insulin. Men varifrån får den det? Den nya teorin baserar sig på denna tillika nya kunskap, hjärnan bildar det själv! Detta sker i frontalloberna och i de djupare delarna av hjärnan kallade hippocampus och hypothalamus. Insulin bildat i hjärnan påverkar endast blodsockret där och kan inte tränga ut utanför hjärnan. Tillsvarande kan insulin som bildats i bukspottkörteln inte tränga in i hjärnan. Man kan alltså ha sockersjuka i hjärnan utan att det drabbar resten av kroppen. Och omvänt.
Q10 skyddar hjärnan
Talrika data har visat, att det redan i de tidiga stadierna av Alzheimer finns tecken på en defekt sockerförbränning i hjärnan. Beror detta på typ-3 sockersjuka, alltså brist på insulin och därmed socker inuti cellerna? Ett starkt argument för denna teori är ett nytt djurförsök, där man kemiskt eliminerade insulin-verkningen genom att spruta in ett speciellt insulingift (streptocytocin) in i djurens hjärna. Inte bara blev djuren dementa av denna hjärn-sockersjuka. De bildade också färre signalsubstanser, fick avlagringar med amyloid och bildade fibrer i nervcellerna, precis som vid Alzheimer.
Alzheimer kan alltså bero på att hjärnan saknar energi till att utföra sina funktioner. Enligt en mycket central forskare inom området, Suzanne de la Monte från Brown University, skulle bristen i första hand föra till bildandet av fler fria syreradikaler (det som kallas oxidativ stress), för att de försvagde cellerna inte orkar neutralisera dessa, genom att bilda därtill ägnade enzymer. De upphopade fria radikalerna orsakar därefter amyloidavlagringar, fiberbildning, o.s.v. De dödar också hjärnceller.
Men om fria radikaler är den centrala grunden till nervskadorna borde antioxidanter mildra dem. Stämmer detta? Ja, i ett nytt djurförsök men det samma insulingift gav man efterföljande djuren (råttor) stora doser av Q10 under 3 veckor. De behandlade djuren klarade sig klart bättre på alla iakttagna områden. Deras hjärnceller bildade mer energi, de kunde hitta runt bättre i labyrinter och de bildade fler signalsubstanser i hjärnan.
Det är inte omöjligt att hitta fler undersökningar som har visat att till exempel långtidsanvändare av C- och E-vitamin har en väsentligt nedsatt risk att drabbas av Alzheimer. Det finns också ett statistiskt sammanhang mellan lågt innehåll av selen i blodet och snabb utveckling av demens. C- och E-vitamin är, precis som selen och Q10, antioxidanter.
Är dessa sammanhang hållbara? Det är upp till var och en att överväga, medan den mödosamma forskningen långsamt går frammåt.
Referenser:
- Ishrat T et al. Coenzyme Q10 modulates cognitive impairment against intracerebroventricular injection of streptozotocin in rats. Behav. Brain Res. 2006; Apr 16;(Epub ahead of print)
- Lester-Coll N et al. Intracerebral streptozotocin model of type 3 diabetes: Relevance to sporadic Alzheimer disease. J Alzheimers Dis. 2006;9:13-33.
