Atkins på bantningskur

Flera nya kost dieter rekommenderar ett proteinintag över det genomsnittliga. Atkins är kanske den mest välkända och är nog den mest extrema av dem. Kanske därför har Atkins börjat att förlora mark till bl.a Zone-dieten och South Beach kuren som bägge tillåter fler kolhydrater och ingendera rekommenderar att man går hungrig till sängs.
Zone dieten
Utvecklades av läkaren Barry Sears. Den går i korta drag ut på att äta sig mätt på en kost med viktförhållandet mellan proteiner, kolhydrater och fett på 7-9-3. Efter en vecka på en sådan kost skulle man kunna optimera sin ämnesomsättning och uppnå ett större fysiskt och mentalt välbefinnande, den så kallade Zonen, där kroppen går ner ½ kg per vecka. När den önskade vikten är uppnådd, stabiliseras den genom att man ökar fettintaget.
South Beach kuren
Är utvecklat av hjärtläkaren Arthur Agatston och var ursprungligen ämnad till personer med kolesterol- och blodsockerproblem. Liksom med Atkins är den första delen den strängaste. De två första veckorna skär man ner på snabba kolhydrater som vitt bröd, potatis, pasta och frukt. Det skall motverka sockersuget. Den nästa fas i kuren är inte lika restriktiv. Den varar tills den önskade viktminskning har uppnåtts. Den sista fasen är en underhållningsfas. Målet för South Beach är viktminskning uppnådd genom sundare matvanor med fler långsamma kolhydrater och hälsosamma fettämnen.
Det verkar finnas belägg för att man kan äta fler kolhydrater än Atkins tillåter och ändå gå ner i vikt. Argumentet är att en proteinrik kost mättar så bra - bättre än kolhydrater och långt bättre än fett - att det samlade kaloriintaget blir lågt nog att leda till en viktminskning.
Proteiner mättar - och slankar
En amerikansk undersökning bekräftar att en större energiandel från proteiner ger en bättre mättnadskänsla - även om man inte äter färre kolhydrater. Undersökningen visade
bl. a att försökspersonerna under en period på två månader, då de kunde äta obegränsat av en kost med ett näringsinnehåll fördelat på 30% protein, 20% fett och hela 50% kolhydrat, ändå slutade upp med att äta 400 kalorier mindre om dagen och gå ner 5 kg i vikt, varav 4 kg var kroppsfett.
Ganska säkert vet man ännu inte varför proteiner mättar så bra som de tydligtvis gör, men det forskas för högtryck om aptitregulerande ämnens agerande i kroppen, vilka kan visa sig vara en del av svaret.
Leptin och ghrelin
Inom de sista 10 åren har man upptäckt två aptitregulerande hormoner (leptin 1995 och grehlin 1999) som kroppen själv bildar. Leptin är ett hormon som bildas i fettväv. Det ger besked till hjärnan om att det finns tillräckligt med energi och det hämmar aptiten.
Ghrelin verkar som motsatsen till leptin. Det bildas särskilt i den tomma magsäcken. Det får oss att känna oss hungriga genom att påverka hjärnans hungercenter. Bantningskurer som medför hunger främjar ghrelinproduktionen, som så frestar oss till att äta igen.
Det är ett viktigt verktyg att känna till proteinernas mättande verkan, men det är lika viktigt att känna till skillnaden på de snabba och de långsamma kolhydrater således att man så vitt som möjligt undviker de snabba (t.ex socker, sötsaker och vitt bröd) och håller sig till de långsamma (t.ex grönsaker och fiberhaltig kost), när vikten skall minskas eller normaliseras.
Referenser:
Barry Sears. Zone Diet Harpercollins 1999. ISBN 0722536925.
Svensk utgåva: Kliv in i zonen . Pagina förlags AB. ISBN 9172411201.
Arthur Agatston. The South Beach Diet. Random House 2003. ISBN 1-57954-646-3
Svensk utgåva: South Beach dieten. Bokförlaget forum. ISBN 9137125249
Astrup A. The satiating power of protein—a key to obesity prevention? Editorial. Am J Clin Nutr 2005; 82: 1-2.
Weigle DS, Breen PA, Matthys CC, et al. A high-protein diet induces sustained reductions in appetite, ad libitum caloric intake, and body weight despite compensatory changes in diurnal plasma leptin and ghrelin concentrations. Am J Clin Nutr 2005; 82: 41-48.