Barn blir klokare av fiskolja

Blir barn klokare av fisk? Nya undersökningar tyder på, att de fettsyror som finns i fiskolja kan hjälpa i vissa fall av DAMP eller ordblindhet. Men hur är det med spädbarn?
Från den sista tredjedelen av fosterlivet till slutet av det första levnadsåret växer barnets hjärna så mycket, att man talar om en "hjärnväxtspurt". Brist på livsviktiga näringsämnen, så som fiskolja, under denna period kan komma att gå ut över hjärnans funktion. Tidskriften "American Journal of Clinical Nutrition" utgav nyligen en omfattande översikt över vad man vet om fisk och små barns hjärnor.
Som utgångspunkt vet man, att den fleromättade n-3-fettsyran DHA (dokosa-hexansyra) finns starkt koncentrerad i nervcellers cellväggar. DHA är den ena av två viktiga n-3-fettsyror som finns i fiskolja. Den andra, EPA (eicosa-pentaensyra) kan ombildas till DHA, och till viss del kan de båda bildas utifrån n-3-fettsyran alfa-linolensyra som finns i t.ex. linfröolja.
Men blidas det nog av dessa fettsyror hos ett barn, som varken ammas eller får fet fisk? Frågan är i högsta grad relevant. Man vet, att barn som ammar har upp till 40% mer DHA i hjärnans grå substans än flaskbarn. Man vet dessutom, att djurungar och därmed sannolikt också spädbarn, även om de varken är långsynta eller närsynta, kommer att se mindre skarpt om de lider brist på n-3-fettsyror. Betydelsen av detta diskuteras.
Man har undersökt DHA:s betydelse bl.a. genom att jämföra flaskbarn med ammande barn, som får DHA från modersmjölken. Man har också jämfört olika grupper av flaskbarn, där en av grupperna fått n-3-berikad modersmjölkersättning. Barnen testades sedan i intelektuell och motorisk utveckling, uppmärksamhetsförmåga, m.m.
Större uppmärksamhet
I försök som dessa har det visat sig, att ammande barn i genomsnitt klarar sig lite bättre än flaskbarn. Men orsakas skillnaden av DHA? Man kan t.ex. också tänka sig, att ammande mödrar fungerar bättre än icke-ammande mödrar, att de har bättre sociala förhållanden, etc. När man korrigerar resultaten för faktorer som dessa, blir det en väldigt liten skillnad kvar. Dessutom finns det ju fler skillnader mellan modersmjölk och bröstmjölksersättning än DHA-innehåll.
Något klarare blir det när man jämför flaskbarn där endast hälften får extra n-3-tillskott. Resultaten har i sådana studier varit varierande, men på en punkt har man iakktagit en konsekvent skillnad. Spädbarn som får n-3-tillskott har en större visuell uppmärksamhetsförmåga, dvs. de har lättare att följa med visuellt i de saker som händer runt omkring dem, än flaskbarn som inte fått n-3-tillskott. Man har också kommit fram till liknande resultat i försök med apor.
I djurförsök utförda på gnagare har man funnit de tydligaste skillnaderna. Det beror bland annat på, att man i här kan ställa upp försöken så att skillnaden i DHA-innehåll blir särskillt stor. Det har visat sig att djur som inte får tillräckligt med n-3-fettsyror har svårare att hitta ut ur labyrinter, etc. Även vid mycket små skillnader i hjärn-DHA-innehåll visade de djur som inte fått fiskolja sämre resultat. I grova drag är detta det man vet.
Vad kan man så dra för slutsats? Författarna menar inte att barn bevisligen behöver n-3-tillskott under hjärnans växtspurt, men de menar, efter att ha plöjt igenom 258 vetenskapliga artiklar, att behovet inte kan uteslutas.
- Små skillnader i hjärn-DHA-innehåll, som de som sannolikt förekommer mellan flaskbarn med och utan DHA-tillskott, kan ha vissa konsekvenser. Dessa är svåra att förutspå men de kan vara av vikt, heter det. Eller enklare sagt: Kom ihåg att ge spädbarn och småbarn fet fisk eller fiskolja. Det ser ut som att de kan bli klokare av det.
Referenser:
Mc Cann J C, Ames, Bruce N. Is docosahexaenoic acid, an n-3 long chain polyunsaturated fatty acid, required for development of normal brain function? An overview of evidence from cognitive and behavioural tests in humans and animals. Am J Clin Nutr 2005;82:281-95.