Mammans humör
Barns sömnproblem kan till synes grundläggas redan innan de blir födda. Kvinnor som är deprimerade och bekymrade under graviditeten har en långt större risk än glada och obekymrade gravida för att få ett barn, som mellan 6 och 30 månader gammal, som är den undersökta perioden, vägrar att gå och lägga sig, vaknar tidigt och som ofta stiger upp på natten. Kanske beror fenomenet på att mammans stresshormoner ändrar fostrets suprachiasmatiska kärna, som är en samling nerver i mellanhjärnan, mer känd som "den inre klockan", således att barnet får problem med att regulera sin dygnsrytm. Annan forskning tyder på att ett sådant barns sömnproblem kommer fortsätta in i vuxenlivet, men detta ska undersökas närmare.
Spädbarn
Ett spädbarn som är en vecka gammal kan förväntas sova sammanlagt ca 16 timmar/dygn, men högst ett par timmar i taget eftersom att det ska ha mat var 3:e - 5:e timme. Endast få spädbarn sover 6 - 7 timmar per natt.
Spädbarn kan ha behov av att somna hos en förälder, vars hjärtljud verkar lugnande på barnet.
Ljus
Även på spädbarn har ljus en inverkan över dygnsrytm och sovmönster. Det har visat sig att spädbarn som får mycket ljus först på eftermiddagen oftare sover gott om natten. Däremot verkar det som att ljus på förmiddagen och på kvällen inte har någon inverkan på spädbarns sömnkvalitet.
Mjölk
Var uppmärksam på att det mamman äter och dricker har inflytelse på bröstmjölkens kvalitet och på barnets sömnmönster. Det första halvåret kan man förvänta att barnet vaknar på natten pga. hunger. Barnets blodsocker faller inom loppet av få timmar när det endast lever av bröstmjölk och barnet vaknar då lätt när det är hungrigt.
Hos rökande mammor som ammar hamnar nikotin i modersmjölken och kan orsaka att barnet sover mindre och vaknar tidigare efter en tupplur än barn till icke-rökande mammor. Ju mer det röks, desto mindre sömn.
Äkta mjölkallergi där barn inte tål någon form av mjölk ses hos 2-3 % av spädbarn och kan vara orsak till många vakna och gråtfyllda perioder på natten. Barn kan dock också få besvär med att smälta mjölk av andra orsaker, och en del barn blir lugnare och sover bättre när de inte längre får mjölk. Om barnets tarm och matsmältning inte är hälsosam, utan belastad av för mycket socker och raffinerad mat, kan det medföra för få fördelaktiga tarmbakterier och ge näring till överväxt av candidasvamp. Det kan då ske det att otillräckligt nedbruten mjölkprotein tränger igenom tarmväggen och orsakar överkänslighetsreaktioner, som också ger sig till känna om natten med oro och gråt till följd.
Vete med dess gluteninnehåll kan likaså vara problematiskt.
Barn med kolik
Link till Kolik och koliksmärtor
Sex månader
Ett barn på 6 månader sover ca 14 timmar/dygn, härav 11 timmars "nattsömn" och samanlagt 3 timmar på dagen. Var dock uppmärksam på att det kan förekomma individuella variationer.
Först när barnet är över 6 månader gammal kan man förvänta att det har kommit in i en bra rytm, känner skillnad på natt och dag och har förmåga att sova igenom en hel natt. För vissa barn lyckas detta dock först långt senare.
Ett barn kan vakna en eller flera gånger på natten. Kanke har nappen tappats, täcket har glidit ner, blöjan behöver bytas eller det vaknar för att sömnfasen skiftar.
Barn som gråter bör alltid tröstas. För att inarbeta en normal dygnsrytm hos ett barn på ett halvt år är det dock viktigt att vara ståndaktig och signalera att servicenivån om natten inte är den samma som om dagen. Detta kan ta tid. Man signalerar natt genom att tala högt, undgå att tända lampan och se till att byta blöjan eller ge en klunk vatten snabbt utan för mycket krumbukter. Barn i den här åldern behöver normalt inte mat på natten.
Här är utmaningen att få barnet att somna igen av egen hjälp.
Chanserna för en stabil nattsömn ökar om barnet har möjlighet för att sova i ett eget rum vid denna tidpunkt. Det är svårt att få barn att sova för sig själva om de är vana vid att sova med föräldrarna.
Ett barn har behov av trygghet för att kunna falla i ro. Om barnet har svårt för att sova uppskattar man om barnet behöver få blöjan bytt, om det är törstigt, evt. hungrigt, om barnet är för varmt, om middagsluren har varit för kort eller för lång, om barnet är övertrött och därför helt paradoxalt är extra svår att lugna tillräckligt för att kunna somna. Om dessa mer sannolika möjligheter kan uteslutas, kan man överväga allvarligare saker som t.ex. ont i öronen eller tandsprickining.
Ont i öronen
Barn med ont i öronen tar sig ofta för öronen och gråter häftigt. Ont i öronen verkar förvärras under natten när barnet ligger ner. Det kan göras mycket för att förebygga och lindra, men låt i första omgång en läkre titta till problemet.
Link till Öroninflammation.
Tandsprickning
Barn får oftast tänder i 6-7 månaders åldern, men andra tidpunkter innan och efter är också möjliga. Några få barn föds med tänder, men det ska inte betraktas som en sjukdom. Symptomen på tandsprickning kan utöver sömnlöshet vara irritabilitet, ökad salivering, diarré, röd sjärt och evt. förbigående feber. Ett barn med över 38 graders feber i mer än ett dygn bör tillses av en läkare.
Stress
Upptagna och stressade föräldrar och en ostrukturerad vardag ger stressade barn. Barn som med jämna mellanrum upplever mobbning på dagis, eller föräldrars gräl, belastas känslomässigt. Alla barn med en konfliktfylld vardag får stress-symptomer. En av symptomerna kan vara sömnproblem, de sover dåligt på natten och har kanske mardrömmar. Följande symptom kan vara tecken på stress: Koncentrationssvårigheter, ätstörningar, klagande över ont i huvudet och i magen och svårigheter med att hålla på avföring.
Barn är olika liksom vuxna. En del är robusta, mens andra är mer känslosamma. Gemensamt för dem är att de blir stressade om föräldrarna förväntar mer av dem än vad som kan krävas i förhållande till deras ålder och utveckling. Barns hjärnor är extra känsliga för ökade mängder stresshormoner, som hämmar hjärnans utveckling på en sårbar tidpunkt i deras liv och därmed bromsar barnet i dess intellektuella och sociala utveckling.
Barn kan inte som vuxna ha överblick och strukturera en vardag. För att undgå stress hos barn ska deras vardag kontrolleras och struktureras av vuxna på ett bra sätt, så att den blir trygg och överskådlig.
TV
De barn som i 5-6 års åldern tittar mest på tv har nästan tre gånger så hög risk för att utveckla ett sömnproblem än de barn som tittar minst på tv. Det betyder inte att barn inte bör se barn-tv. Det bör bara inte fylla för mycket i vardagen. Ett större problem är när barn ser tv-program för vuxna, dvs. nyheter, deckare osv. Härifrån får barn lätt för många intryck som de inte är i stånd till att bearbeta och som kan störa i nattsömnen.
Vuxna som ofta somnar framför tvn på kvällarna antar kanske att det kan ha samma sövande effekt på deras barn. Det har den dock långt ifrån. Att titta på tv vid läggdags verkar tvärtom vara stimulerande på vissa barn. Dessutom har forskning visat att barn som tittar på tv vid läggdags eller tittar på tv själva lättare riskerar att få svåra sömnproblem. Isär mindre barn har behov för att varva ner lite innan sängdags.
Ref.
Mennella JA, Yourshaw LM, Morgan LK. Breastfeeding and Smoking: Short-term Effects on Infant Feeding and Sleep. Pediatrics 2007; 120: 497-502.
Harrison Y. The relationship between daytime exposure to light and night-time sleep in 6–12-week-old infants . Journal of Sleep Research 2004;13(4):345-52.
Kahn A, Mozin MJ, Casimir G, et al. Insomnia and Cow's Milk Allergy in Infants. Pediatrics 1985; 76(6):880-84.
Paavonen JE, Rennonen M, Roine M. TV exposure associated with sleep disturbances in 5- to 6-year-old children. Journal of Sleep Research 2006;15(2):154-61.
O'Connor TG, Caprariello P, Blackmore ER, et al. Prenatal mood disturbance predicts sleep problems in infancy and toddlerhood. Early Human Development 2007;83(7):451-58.
Meltzer LJ, Mindell JA. Relationship between child sleep disturbances and maternal sleep, mood, and parenting stress: a pilot study. J Fam Psychol 2007;21(1):67-73.
