Den berömda tyska kompositören Ludwig van Beethoven föddes i Bonn 1770. I dag har praktiskt taget alla människor i den västliga världen hört musik som Beethoven komponerat, även om det inte är Beethoven själv som har namngivit musiken. Tänk t ex på pianostycket: Für Elise, Månskenssonaten och den dramatiska Ödessymfonin.
Beethoven dog i Wien 1827. På sin dödsbädd fick han besök av den 16-årige musikstuderande Ferdinand Hiller som dagen efter Beethovens död klippte av en hårlock av sin förebild, vilket var en mycket vanlig kutym på den tiden.
1994 köpte två Beethoven-entusiaster på en auktion den hårlock som angivet skulle vara Hillers souvenir. De två entusiasterna är respektive en läkare vid namn Che Guevara och en tidigare entreprenör som heter Ira Brilliant. Tillsammans med andra intresserade verkställde de en rad undersökningar av håret som innefattade en DNA-analys och en undersökning av mineralinnehållet.
Syftet med undersökningarna var att försöka hitta några sannolika förklaringar på Beethovens kroniskt dåliga hälsa, hans dövhet och alltför tidiga död.
Beethovens hörselnedsättning utvecklade sig långsamt från det han var 25 år 1795 och menas ha bidragit väsentligt till hans tungsinthet. Han kämpade dock också med en rad andra sjukdomar, härav underlivsproblem som han sökte lindring för genom att ta flera badresor. Teorierna är många. Historikerna menar att Beethoven dog av vätskeansamling orsakat av en leversjukdom, kanske rentav skrumplever. Andra har påstått att Beethoven led av syfilis. Särskilt de sista åren av hans liv tilltog tungsintheten och egenheter med bittra och sarkastiska anfall.
Undersökningen av Beethovens hårlock har avslöjat att han vid sin död led av blyförgiftning. Innehållet av bly i håret är 42 gånger högre än vad man kan förvänta från ett genomsnitt av befolkningen. Det hittades i gengäld inte spår av kvicksilver. Därför menar man att teorin om syfilis inte håller. På den tiden använde man kvicksilver som medicin mot syfilis.
Författaren till boken: Beethoven's Hair heter Russel Martin. Han menar att Beethoven blev blyförgiftad under många år, även om hårprovet bara representerar det sista halvåret av komponistens liv. På Beethovens tid var bly en mycket utbredd metall som fanns i målarfärg, köksartiklar, som blysocker i vin för att göra den sötare eller bly från plomber.
Samtidigt vet vi att blyförgiftning allt efter svårighetsgrad kan orsaka blodbrist, trötthet, aptitlöshet, njurskador, underlivskramper, nedsatt koncentrationsförmåga och kan provocera fram irrationellt beteende m m. Kort sagt massiva fysiska och mentala symtom. Enligt författaren skulle blyförgiftning också kunna orsaka dövhet.
Boken erbjuder många intressanta detaljer för musikhistoriskt intresserade, även om boken använder många sidor på att beskriva hårlockens historia efter det att Hiller klippte av den. Flera är skeptiska över Russel Martins teori om att Beethoven rakt på sak skulle ha lidit av blyförgiftning redan då han började få problem med hörseln 1795. Det finns vetenskapligt inga anteckningar som skulle ge belägg för att Beethovens skavanker var vanliga i Wien på den tiden. En av de teorier som återstår är att han medvetet skulle ha blivit blyförgiftad.
De som är intresserade av rättsmedicin, musikhistoria eller biografier skulle givetvis tycka om boken.
Beethoven's Hair: An Extraordinary Historical Odyssey and a Musical mystery Solved. By Russel Martin, Bantam Doubleday Dell Pub. 2000. ISBN 0767902501