Behandling av typ 2 diabetes (åldersdiabetes)

Om man som diabetiker inte förstår sin sjukdom och vad som har inflytande på den, är det mycket svårt att få styr på den och få ett bra liv med den.
Alla diabetiker måste reglera sin kost. Det betyder inte att man ska börja med en helt annan kost, utan man tar alltid utgångspunkt i det som diabetikern tycker om att äta. Ofta kan man nöja sig med att reglera mängden av de olika näringsämnen och livsmedel, men generellt ska det vara färre kalorier i kosten (för överviktiga) för att att nå den viktminskning som är nödvändig om man väger för mycket. Man ska ofta också gå över till en mer grov och fiberrik kost, då blodsockret på så vis inte kan stiga så snabbt efter måltiderna. Det är viktigt att undvika vanligt socker och sötsaker, men det allra viktigaste är att skära ner på fettinnehållet i kosten. Det fett som intas ska helst vara i form av olivolja, rapsolja eller fiskolja (fet fisk). En viktminskning på endast några få kilo kan ofta få blodsockret till att bli fint, i vissa fall normalt. Under alla omständigheter kan diabetikern snabbt känna sig mycket bättre, och det första målet med behandlingen är faktiskt att få bort symtomen.
För att uppnå en viktminskning är det viktigt med regelbunden, daglig motion. Motionen ska vara moderat, inte ansträngande, men vara i minst en halv timme var gång. Motionen skall vara utöver det arbete som man normalt utför i vardagen. Det är genom att hålla ut och motionera i längre tid som fettförbränningen tar fart. Vid ansträngande motion bildas det en massa mjölksyra som blir ombildat till druvsocker så att musklerna kan få energi.
Många typ 2 diabetiker kan nöja sig med att gå ner till normal vikt genom sund kost och motion. Deras symtom kan då försvinna och blodsockret blir normalt.
Diabetesmat är sund mat:
Människor med diabetes ska leva sundare än de flesta. Bland annat ska de äta mycket sunt, vilket alla människor borde göra för att bevara hälsan.
Diabetesmat är grov:
Det vill säga att den innehåller många osmältbara kostfibrer. Det ger magen och tarmarna något att arbeta med och förebygger därför både förstoppning, hemorrojder, tjocktarmskatarr och tjocktarmscancer. Kostfibrerna ger en god mättnadskänsla, så det blir lättare att gå ner i vikt och att hålla vikten nere. De binder också skadligt kolesterol, så det inte går in i kroppen och sätter sig i blodådrorna till åderförkalkning. Det finns mycket gott kostfiber i grovt bröd, grönsaker och frukt. Kostfibrerna binder gallsyran som kommer ner i tarmarna under matsmältningen. Dessa gallsyror kan annars, om de kommer tillbaka ut i kroppen, bli ombildade till kolesterol.
Diabetesmat är grön:
För att grönsaker innehåller, förutom många kostfibrer, värdefulla vitaminer och mineraler som kroppen har behov för till att reparera, återuppbygga och nybilda kroppens celler med. Diabetiker behöver fler vitaminer än friska, t ex är behovet för C-vitamin mycket större. Speciellt äldre kan därför med fördel ta en kombinerad vitamin- och mineraltablett dagligen tillsammans med extra C-vitamin och E-vitamin.
Diabetesmat är varierad:
För att kroppen har behov av många olika näringsämnen, vitaminer och mineraler. Det är t ex en god idé att krydda maten bra, både för att den smakar bättre och för att kryddor som t ex kanel och curry ökar kroppscellernas känslighet för insulin.
Diabetesmat är fettfattig:
För att fettomsättningen hos diabetiker ofta är lika rubbad som sockeromsättningen och för att äldre människors energibehov ofta är lågt, så ger fettet överflödiga kalorier med risk för att gå upp i vikt. Fet kost ökar också risken för åderförkalkning.
Skär bort allt överflödigt fett. Köp fettfattiga matvaror (titta på innehållsdeklarationen). Använd hellre flytande fett i form av sunda oljor än fast i form av smör och margarin. Olivolja och rapsolja är sunda former för fett och därför bra för diabetiker och moderat mängd. Låt bli med att "klistra fast" pålägget på brödet. Det smakar lika gott utan, när man har vant sig vid det. Se speciellt upp med fett från djur. Fett från fisk är däremot sunt.
Diabetesmat är sockerfattig:
För att socker är tomma kalorier som, om de inte blir använda till energibildning, blir omgjorda till fett. Med för mycket socker i maten riskerar man också för mycket socker i blodet.
Diabetesmat är saltfattig:
För att salt binder vatten i kroppen och ökar risken för ett förhöjt blodtryck med belastning av hjärtat och kärlen. Risken för vätskeansamling i kroppen ökas. Använd gärna lite salt i matlagningen, men ta bort saltkaret från bordet.
Diabetesmat är inte riklig, men äts oftare:
Äter man för mycket åt gången ökar risken för att gå upp i vikt och då en del av maten i tarmarna görs om till socker, kommer det för mycket socker i blodet på en gång, vilket ger förhöjt blodsocker. Genom att äta fler och mindre måltider blir man inte så hungrig innan måltiderna och kroppens förbränning ökas. Alltså - tre mindre huvudmåltider och 2-3 mellanmål. Det hjälper till med att hålla sockret i blodet nere på den nivå det ska vara.
Diabetes och motion
För människor med diabetes är motion eller muskelarbete en viktig del av behandlingen, men det samma gäller för varje människa, som vill stärka och upprätthålla hälsan.
Motion ger en lång rad fördelar:
1. Sundare aptit och större lust till den sunda maten. Mindre sug efter godis.
2. Bättre hjärtfunktion. Hjärtat blir starkare.
3. Bättre lungfunktion. Starkare lungor. Mindre andnöd vid ansträngning.
4. Det skadliga kolesterolet i blodet minskar.
5. Det goda, hjärtskyddande kolesterolet ökar.
6. Hjärtats arbete underlättas då musklerna lättare tar upp syre från blodet.
7. Lägre blodtryck.
8. Färre syrebristsymtom från hjärtat (hjärtkramper) och benen.
9. Starkare muskler.
10. Lederna stärks genom bättre "smörjning". Slidgiktssmärtor minskar.
11. Starkare brosk och starkare bandskivor mellan ryggkotorna.
12. Starkare ben.
13. Bättre och mer smidiga senor och ledband.
14. Mindre ångest och nervositet. Bättre humör och psykisk välbefinnande.
15. Bättre kroppsligt välbefinnande. Bättre balans.
16. Bättre uthållighet.
17. Bättre sömn.
18. Underlättar viktminskning och förebygger övervikt.
19. Förebygger hjärt- och kärlsjukdomar.
20. Ökar insulinets verkan på kroppens celler.
21. Bättre immunförsvar, motverkar smitta.
22. Bättre sexuell förmåga.
23. Är smärtdämpande.
24. Ger ett bättre, roligare och längre liv.
Motionen ger frihet till att delta i det man har lust till. Välj en motionsform du har lust till. Så fortsätter du nämligen med att motionera. Dagliga promenader, cykling och dans är bra exempel på bra motion. Pröva att gå med i motions- eller pensionärsgymnastik. Det är både sunt och roligt och ger en bra gemenskap.
Diabetes och medicin
Vid typ 2 diabetes kan många med hjälp av en sund diabeteskost, regelbunden motion och viktminskning klara att hålla blodsockret normalt och därmed klara sig utan medicin.
Ligger blodsockernivån för högt, kan det lätt komma symtom som kan vara irriterande och sänka livskvaliteten och den förhöjda blodsockernivån kan med tiden öka risken för komplikationer betydligt. Vid typ 2 diabetes gäller det samma som för blodtrycksnivån. Ligger blodsockret för högt och är blodtrycket för högt, trots att man lever enligt "spelreglerna", är medicin nödvändig. Medicin får aldrig användas istället för att hålla de grundläggande reglerna. Den medicinska behandlingen av typ 2 diabetes beror både på ålder och vikt. Då människor är mycket olika i sin känslighet för medicin är det viktigt att alltid börja med den minsta dosen och sedan trappa upp långsamt.
Överviktiga typ 2 diabetiker (80%)
Övervikten är den viktigaste grunden till den minskade insulinkänslighet, så det första målet i behandlingen av överviktiga diabetiker är att få ner vikten till det normala, men redan en viktminskning på några kilo förbättrar i regel situationen. Som nämnt är riktig kost och motion de viktigaste medlen till att få ner vikten.
Lyckas det inte, kan det bästa valet av medicin till överviktiga typ 2 diabetiker vara metformin (Glucophage R, Orabet R). De viktigaste verkningarna av detta ämne är att hämma upptagningen av socker från tarmarna, hämma nybildningen av socker i levern och öka cellernas förmåga att ta upp socker från blodet (ökar antalet "nyckelhål"). Dessutom verkar ämnet aptithämmande, så det blir lättare att gå ned i vikt. Det utskiljs genom njurarna.
Man får inte använda metformin vid mycket dåligt hjärta samt vid nedsatt lever- eller njurfunktion, då det finnes en risk för utvecklande av mjölksyraförgiftning, vilket kan vara mycket farligt. Alkoholister får heller inte använda metformin. Mjölksyraförgiftning kommer i regel långsamt och visar sig som okaraktäristiska symtom som trötthet och svaghet.
Biverkningarna av metformin är illamående, aptitlöshet, metallsmak i munnen och diarré. De kan vara förbigående och är sällan uttalade när man startar med en enstaka tablett och alltid tar tabletterna under måltid - inte före. Vid långvarigt användande (flera år) kan brist på B12 vitamin uppstå, eftersom detta vitamin tas upp sämre under metforminbehandling.
Blodtrycksmedel av typen ACE-hämmare, som ofta används vid diabetes, kan öka verkan av metformin.
Är verkan av metformin i full dos inte tillräckligt får man överväga om reglerna för kost och motion är följda. Är det följda eller kan diabetikern inte följa dem, kan man tillägga en annan typ diabetestabletter av typen sulfonylurinämne, t ex glibenklamid, gliklazid, glimepirid, glipizid eller tobutamid (se senare).
En annan möjlighet är att ta ämnet akarbos (Glucobay R) som är en enzymhämmare och försena upptagningen av socker (glukos) från tarmarna. Man ska vara försiktig vid kroniska tarmsjukdomar och det kan påverka levern. Biverkningarna är irritation från mage och tarm, yrsel, trötthet och huvudvärk. Då ämnet ska påverka upptaget av maten ska det tas i början av måltiden.
Hjälper kombinationen av de olika typer diabetestabletter inte, får man igen överväga om alla regler följs. Om detta är fallet, får man överväga att kombinera med insulin. I många fall är den normala insulinverkningen dålig om natten och om morgonen, då kroppen på dessa tidspunkter producerar flest insulinmotverkande hormon.
I många fall är det därför en bra idé att kombinera en enstaka dos långsamtverkande insulin vid sänggående med tablettbehandling om dagen. I dessa tillfällen kan man ofta, före behandling med insulin, se att blodsockret om dagen är fint, medan det fastande blodsockret är förhöjt.
Överviktiga typ 2 diabetiker är oftast mycket insulinresistenta. Det betyder att det skall tas en ganska stor dos insulin vid sänggående (men man ska starta med mindre doser). Det betyder också att risken för ett för lågt blodsocker bara är liten.
Normalviktiga typ 2 diabetiker
Har typ 2 diabetikern en normal vikt, kan man starta med ett sulfonylurinämne (tolbutamid, glipizid, glibenklamid, gliklazid, glimepirid) eventuellt repaglinid (NovoNorm R). Dessa diabetestabletter stimulerar bildningen av insulin och lättar frigörelsen av insulin i förbindelse med måltiderna (den är ofta försenad vid typ 2 diabetes). Dessutom ökas upptagningen av socker i kroppens celler. Ämnena bryts ner i och utskiljs genom levern.
Det är mycket olika verkningstider och mängder av de enskilda ämnena för att sänka blodsockret till det normala. Det är nödvändigt att starta med minsta dos och därefter höja efter hand. Den kortaste verkningstid har ämnet glipizid, vilket är en fördel speciellt för äldre och ämnet utskiljs oombildat. Den längsta verkningstid har ämnena gliklazid och glibenklamid och det kan medföra för lågt blodsocker under flera dagar, vilket speciellt hos äldre kan påverka hjärnfunktionen. I en del fall är det bara nödvändigt med en enstaka dos på morgonen för att uppnå bra kontroll över blodsockret resten av dygnet.
Ämnena ökar risken för ett för lågt blodsocker. Det kan också förekomma förbigående påverkan av leverfunktionen, eventuellt lätt gulsot (tolbutamid).
En väsentlig sak är risken för lågt blodsocker, som speciellt förekommer hos typ 2 diabetiker som inte följer sin diabeteskost med regelbundna måltider.
Vid användning av sulfonylurinämne är det viktigt att veta att en rad andra läkemedel kan öka eller minska verkningen av diabetestabletterna (interaktion). Verkningen minskas t ex av vattendrivande medel av typen tiazider, och den ökas av bl a ACE-hämmare, acetylsalicylsyra, gikttabletter av typen ibuprofen och sulfatämnen. Det är bäst att fråga läkare eller apotek om den övriga medicinen passar till diabetestabletterna. Varje gång läkaren ordinerar ny medicin, är det klokt att ställa denna fråga.
Repaglinid (NovoNorm R) skall tas med extra försiktighet vid nedsatt lever- eller njurfunktion.
Det finns i övrigt inga undersökningar som tyder på att någon av sulfonylurinämnena verkar bättre än andra, men vid dålig verkan kan man försöka ett av de andra. Med tiden finns det tendens till att sulfonylurinämnenas verkan avtar och försvinner. Det är därför viktigt att gå till regelbundna kontroller hos sin läkare. Är det tvivel om verkningen, kan läkaren be diabetikern om att sluta med diabetesmedicinen i några veckor, för att vid nästa kontroll värdera om blodsockerregleringen har blivit sämre. Är den oändrad, har diabetesmedicinen mist sin verkan. Verkar annan form för diabetestabletter heller inte, är det nödvändigt att gå över till insulin.
Endel normalviktiga typ 2 diabetiker kan plågas av trötthet och krasslighet, trots en fin blodsockerreglering. I dessa fall kan övergång till behandling med insulin eller en kombination av insulin och tabletter i regel få tröttheten och andra symtom till att försvinna. Det är då säkert tal om en kombination av insulinbrist och dålig verkan av insulinen (nedsatt insulinkänslighet).
Underviktiga - typ en och en halv diabetiker
Vid undervikt har man så gott som alltid brist på insulin, samtidigt med nedsatt verkan av insulinen. Man menar att denna typ diabetes kanske endast är en stabil form för typ 1 diabetes. Dessa diabetiker kan så gott som alltid behandlas med insulin för att få ett bra liv med diabetes utan symtom.
Insulin är ett normalt hormon, som bildas i cellöar i bukspottkörteln och töms direkt ut i blodet, när blodsockret stiger, t ex under och efter måltiderna. Insulinfrigörelsen styrs både av signalhormoner från tarmarna och av det stigande blodsockret. Vid typ 2 diabetes förekommer det ofta en försenad reaktion i cellöarna, vilket medför att insulinet kommer sent ut i blodet, varvid blodsockret hinner stiga för högt.
Insulin har inte bara verkningar på upptagningen av socker i kroppens celler. Hormonet har stort inflytande på hela ämnesomsättningen, alltså också på fettämnesomsättningen och proteinämnesomsättningen. Insulin är en viktig tillväxtfaktor som är nödvändig för cellernas växt och trivsel. Barn som saknar insulin, växer inte. Insulin verkar vävnadsstimulerande och vävnadsuppbyggande. Det är ett bra hormon som man inte ska vara ledsen för att få, om man saknar det. De flesta får det mycket bättre när de börjar få insulin efter att ha saknat det. Det gäller inte minst många med typ 2 diabetes under många år.
Också här är det viktigt att ha följt spelreglerna för diabetes med den helt riktiga diabeteskosten, regelbunden motion och om nödvändigt viktminskning, före man börjar med insulin. För mycket insulin i blodet ökar nämligen risken för hjärt- och kärlproblem. Det är en av grunderna till att typ 2 diabetiker har en betydligt ökad risk för att få åderförkalkning och blodproppar samt en kortare livstid p g a hjärt- och kärlsjukdomar. Att ge insulin till överviktiga med ett redan högt insulininnehåll i blodet ökar därför risken. Det är därför väsentligt att försöka återfå en normal insulinkänslighet genom sund kost, motion, viktminskning samt andra naturliga sätt.
Se under type 2: Åldersdiabetes och naturen