Woodford argumenterar med hjälp av mer än 100 vetenskapliga forskningsresultat, för att det finns ett sammanhang mellan den mjölk vi dricker i väst och utvecklingen av en rad allvarliga sjukdommar.
Mjölk är nämligen inte bara mjölk och med mjölk menas här komjölk. Till exempel:
Råmjölk är den mjölk kon producerar 72 timmar efter kalvning. Den är normalt obehandlad och har en tradition bakom sig som ett immunstärkande medel, då den är full av antikroppar. Råmjölk används också i hudkrämer.
Minimjölk innehåller mindre fett än standardmjölk, men proteininnehållet är det samma, nämligen 35g/liter.
Mjölken kan vara ekologisk. Ekologiska kor får fler av deras naturliga behov täckta än konventionellt uppfödda kor. Bl.a. får de mer tid på gräs och deras foder ska naturligtvis vara ekologiskt. Därför får ekologisk mjölk en lite bättre fettsyrasammansättning och ett högre innehåll av vitamin E. Ekologisk mjölk homogeniseras inte nödvändigtvis, men patöriseras, var vid mjölkens enzymer inaktiveras, och de vitaminer som inte tål värme bryts ner.
Djävulen ska finnas i detaljen säger man. För alla proteiner gäller att de består av kedjor av aminosyror. Det finns tre typer kasein i komjölk: Alfa-, beta- och kappa-kasein, och det är i beta-kaseint - på engelska: beta-casein - vår djävel ska finnas enligt Keith Woodfords bok.
Annan forskning tyder på att om du dricker mjölk till maten, eller om du har mjölk i ditt te, kommer mjölkprotein komme att förstöra de positiva effekterna av matens och teets antioxidanter på bl.a. blodkärlen. Detta har påvisats vad gäller blåbär och te, där mjölkens proteiner blockerar effekten av olika sekundära växt ämnen som ger ökad elasticitet i artärerna. Det finns ingen anledning att tro att denna olyckliga interaktion endast gäller dessa två livsmedel.
A1 och A2-kor
För många tusen år sedan, när korna blev domesticerade, uppstod det en mutation i en del europeiska kor, där det byttes runt på en aminosyra i beta-kasein. På plats 67 i raden av aminosyror i beta-kasein sitter aminosyran prolin. Mutationen medverkade till att aminosyran histidin istället satte sig på denna plats.
Därför finns beta-kasein i två olika utgåvor hos kor. Den ursprungliga utgåvan av kaseinet kallas A2. Dessa A2-kor är fortfarande den dominerande typen i Asien, Afrika, delar av Sydeuropa samt på Island. Den senare, muterade utgåvan av beta-kasein kallas A1, och korna kallas därför A1-kor. De är dominerande i USA, Australien, på Nya Zeeland och i Europa. En del ko-raser som t.ex. Holstein och svartvita frisiska kor, är hybrider som producerar en blandning av A1 och A2 eftersom de har fått det ena gen från deras far och det andra från deras mor. Ca 70% av Dansk Röd mjölkras är A1-kor. Zebu-, Jak- och Vattenbuffel- samt Guernsey- och Jersey-rasen är A2-kor.
Mjölk från får och getter är närmast A2
- I kvinnans colostrum (den första mjölk efter födseln) är proteininnehållet ca 1,6%, som så faller till 0,9%. Det dominerande proteinet i modersmjölk är vassle. Beta-kaseinet i modersmjölk ligger närmast A2.
- I komjölk är proteininnehållet helt uppe på 3 - 4%, och det dominerande proteinet är kasein. Förhållandet är 20% vassle och 80% kasein.
Mjölk och morfinpeptider
När A1-mjölkprotein smälts, bildas det några särskilda peptider (korta aminosyrakedjor) kallade casomorfin-7, förkortat BCM-7. Bemärkningsvärt bildas det inte av A2-mjölk. Det fungerar praktiskt som ett morfin-ämne och en oxidant som menas kunna öka risken för hjärtsjukdom. BCM-7 är också knytet till mjölkintolerans, utveckling av Typ-1-Diabetes, schizofreni och autism. BCM-7s bedövande verkning kan också nedsätta matens transittid och därmed öka risken för förstoppning. Möjligen är BCM-7 också involverat i utveckling av laktos-intolerans, när man inte kan smälta mjölksockret, men det är tills vidare bara en teori.
I en frisk och intakt tarm är BCM-7 ett alltför stort protein för att kunna passera tarmväggen och tränga ut i blodet, men hos spädbarn och hos den stora grupp av människor med varierande grad av så kallad "läckande tarm", samt sannolikt hos personer med magsår och obehandlad celiaki, kan BCM-7 passera tarmväggen, tränga ut i blodbanan och orsaka skada.
Mjölk och sockersjuka
Tesen om ett sammanhang mellan mjölkprotein och utveckling av insulinkrävande sockersjuka blev framställd redan 1984 av forskaren Bob Elliott, och har sedan dess blivit stärkt också av andra forskare, men bara för A1-mjölks vedkommande. Teorin är att kroppens egna immunceller bildar antikroppar mot beta-kaseinet som därefter felaktigt angriper och förstör bukspottkörtelns insulinproducerande beta-celler pga. likheter i strukturen på cellernas ovansida mellan beta-kasein och beta-celler.
Link till Autism.
Har man BCM-7 i kroppen, kan detta påvisas i ett urinprov. Det fattas dock mycket kunskap om BCM-7s roll i människors biokemi.
Den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, som tog upp frågan för bedömning i 2007, uppskattar att A1 mjölk inte är skadligt att inta. Andra experter efterlyser emellertid mer forskning på området.
Man ska förstå att Keith Woodford inte är motståndare av att dricka komjölk. Han föreslår blott att lantbruket löser problemet vid att eliminera A1-kor och ersätta dem med A2-kor. (En ledtråd till mjölkproducenter och Arla!)
Walter Willett, professor vid Harvard University och upphovsman till den "omvända matpyramiden" finner också problem med mjölk. Han har i tal och skrift i flera år varnat mot mjölk som en riskfaktor för att utveckla prostatacancer och bröstcancer. Detta beror övervägande på hormoner i mjölk från dräktiga kor.
På Nya Zeeland och vissa platser i USA har mjölkproducenterna redan börjat dela upp kor i motsvarande A1- och A2 beståndsdelar, men ren A2-mjölk är ännu endast tillgänglig i få supermarkets.
Även om en del hävdar att A1-mjölk inte är problematisk kommer A2-mjölk nog finna vägen till butikernas kyldiskar, om tillräckligt många konsumenter kräver det, men det blir nog dyrt i början.
Referencer
- Lorenzo M, Jochmann N, von Krosigk A, et al. Addition of milk prevents vascular protective effects of tea, Eur Heart J 2007;28(2):219-23.
- Serafini M, Testa MF, Villano D, et al. Antioxidant activity of blueberry fruit is impaired by association with milk. Free Radic Biol Med. 2008. E-pub ahead of print.
- Elliott RB and Martin JM. Dietary protein: a trigger of insulin-dependent diabetes in the BB rat? Diabetologia 1984; 26(4):297-99.
- Elliott RB, Harris DP, Hill JP, et al. Type 1 (insulin-dependent) diabetes mellitus and cow milk: casein variant consumption. Diabetologia 1999;42(3):292-96.
- Pozzilli P. Beta-casein in cow's milk: A major antigenic determinant for type 1 diabetes? Journal of Endocrinological Investigations 1999;22(7):562-67.
- Laugessen M, Elliot R. Ischaemic heart disease, Type 1 diabetes, and cow milk A1 ?-casein. New Zealand Medical Journal 2003; 116 (1168).
- Birgisdottir BE, Hill JP, et al. Lower consumption of cow milk protein A1 beta-casein at 2 years of age, rather than consumption among 11- to 14 - year old. adolescents, may explain the lower incidence of Type 1 Diabetes in Iceland than in Scandinavia. Ann Nutr Metab 2006;50(3):177-83.
- Devil in the Milk: Illness, health and politics. A1 and A2 milk. Keith Woodford, Craig Potton Publishing. ISBN 978-1-877333-70-5 – Oct. 2007.
- Biweekly News. What´s the Connection? Workshop Presents Information about Milk, Hormones, and Human health. Harvard Public health Now. Nov.10, 2006.
