Ekologisk och biodynamisk odling

Det ursprungliga lantbruket var ekologiskt. Här använder man sig inte av konstgödsel eller syntetiska organiska pesticider. Principerna bakom detta är en slags självhushållning, där husdjurgödsel, kompost och olika växtdelar används, för att de näringsämnen som upptas av grödorna ska återföras till jorden.
För att undvika att jorden utarmas på vissa näringsämnen skiftar ekologerna grödotyper på åkrarna varje år. Det kallas sädskifte. Beståndet av skadedjur på markerna kan på detta sätt reduceras. Jorden får med några års mellanrum ligga i träda, vilket ger ogräs med djupa rötter möjlighet att hämta upp mineraler från djupt liggande jordlager.
Ekologiska produkter innehåller mindre vatten och kväve (nitrat) än konventionellt odlade varor, då de inte göds med kvävegödning. Detta medverkar till att ge ekologiska matvaror ett högre näringsinnehåll. Ju mer en planta göds, desto mer vatten opptar den, och desto mer fortunnas den. (Om man tex. göder sina rädisor så smakar de mindre starkt)
En gröda innehåller både primära och sekundära ämnen. De primära ämnena är vitaminer, mineraler, proteiner, kolhydrater och fett. De sekundära är plantans försvarsämnen, som den behöver för att överleva. De sekundära ämnena är upphov till skillnader i smak och doft.
Genom försök med olika förhållanden i jordmånen och ekologiskt odlade gurkor har man visat att ekologiska grödor har ett högre innehåll av dessa sekundärämnen än de som odlats konventionellt (med gödning). Många forskare menar att de sekundära ämnena har en odelat positiv effekt på djur och människor, och att många av dessa ämnen verkar som kraftiga antioxidanter, vilka förebygger cancer. Försök visar också att sekundärämnena kan ha en positiv inverkan på bla. blodtryckssjukdomar, gikt och mag- tarmsjukdomar.
Produkter från ekologiskt och biodynamiskt odlade grödor har generellt högre C-vitamin innehåll än produkter från konventionellt odlade grödor. försök med djur har visat att ekologiskt foder har en positiv effekt på djurens fruktbarhet och motståndskraft.
Det ekologiska lantbrukssystemet fungerade fram til 1950-talet, då FNs födoämnes- och lantbruksorganisation FAO lanserade "Den Gröna Revolutionen" - det kemiskt baserade lantbruket - vilket ledde till ett utbrett användadne av kvävegödsel samt svamp- och insektsbekämpande besprutningsmedel. Syftet var att öka världens matvaruproduktion för att därigenom bekämpa världssvälten. (Under de sista 50 åren har konstgödningsnivån stigit med faktor 6, och fortfarande svälter många världen).
Det speciella med det biodynamiska lantbruket är dess andliga aspekt, antroposofin, som utvecklats av den österrikiske filosofen Rudolf Steiner. Det är nu över 75 år sedan Steiner framlade sitt "Bidrag till förnyelse av lantbruket på andlig grund", vilket lade grunden för det biodynamiska jordbruket.
Liksom månen styr tidvattnet, antar antroposoferna, att kosmiska krafter påverkar planternas livsprocesser. Detta ger särskilda regler för när man sår, plöjer och skördar. Dessutom används speciella preparat tillverkade av växter, kogödsel och mald kisel, som ska röras i upp till en timme och i utspädd form blandas i husdjursgödseln innan det komposteras eller sprutas ut på åkrarna.
Att biodynamiskt odlade plantor är sundare, dvs. innehåller fler näringsämnen, söker man bevisa genom att iaktta en utkristallisering av växtsaft som tillsats en upplösning av kopparklorid. En sådan biokristalliseringstest avspeglar grödornas "biografi"; deras växtsätt, utveckling och mognad, och ger information om deras livskraft (vitalitetsbedömning) och näringsvärden.
Bilderna är uppbyggda av detaljerade, organiserade kristallmönster. En "oordnad" bild indikerar bla. ett försvagat växtförlopp och en välordnad bild indikerar en harmonisk växt. Denna metod används vid kontroll av grönsaker, spannmål och mjölk mm. Igenom dylika försök har det dokumenterats att biodynamiskt (och ekologiskt) odlade grödor generellt har bättre bildskapande egenskaper än de konventionellt odlade.
Omkring 900 olika pesticider är i bruk i det europeiska konventionella lantbruket, varav många ännu inte är värderade utifrån hälsorisk.
Om man vill sänka (nivån av pesticider i miljön och) intaget av pesticidrester genom sin mat, och istället äta mat som är rik på alla de sekundärämnen verkar som antioxidanter, kan förebygga cancer och har en positiv inverkan på blodtryckssjukdomar, gikt och mag- tarmsjukdomar, finns det goda skäl att välja ekologiska och biodynamiska produkter, även om de ofta kostar lite mer.