Elöverkänslighet

Definition
Det finns ingen allmänt accepterad definition på elöverkänslighet.
Socialstyrelsen har 1998 (SOSFS 1998:3(M)) använt uttrycket "patienter som relaterar sina besvär till amalgam och elektricitet". Därmed markeras, att bevis för att elöverkänsliga verkligen är sjuka av el saknas. Detta är väl knappast korrekt idag, även om mycket fortfarande är oklart.
Här använder jag uttrycket elöverkänslighet för ett sådant tillstånd där patienten uppenbarligen får sjukdomssymtom i vissa miljöer, som karakteriseras av närvaron av aktiv el, t.ex. datorer, hushållsmaskiner, TV, elledningar, högspänningsledningar, transformatorer, andra el-installationer, tåg, bilar, bussar, lysrör, mobiltelefoner, m.m. Vad det egentligen är för egenskaper i dessa miljöer, som utlöser symtom, och varför symtom utlöses hos vissa individer, men ej hos alla, är oklart.
Symtom
Ofta är det första symtomet en känsla av värme och stickningar i ansiktet relaterat till att man vänder ansiktet mot t.ex. en dataskärm. Andra tidiga symtom är rodnad och stickningar på överkroppen och händerna, ögon- och halsirritation, minnes- och koncentrationssvårigheter. Ibland debuterar sjukdomen med symtom från en helt annan kroppsdel, t.ex. benen. Man bör då misstänka påverkan från elledningar i eller under golvet på arbetsplatsen. I ett tidigt skede brukar symtomen klinga av under natten för att återkomma nästa dag. Senare kanske hela veckoslutet behövs för symtomminskning och till slut hela semestern. Samtidigt som symtomen stannar kvar allt längre tenderar de att öka och bli allvarligare och mer generella. I detta skede uppträder en infektionskänsla, värk, huvudvärk, illamående, smärtor lokaliserade till mycket varierande ställen, t.ex. huvud, käkar, ansikte, ena armen, etc. Inte sällan ses andra symtom från nervsystemet: nedstämdhet, känsla av overklighet, känsla av att sitta i en glasbur, m.m. Patierna får ibland oregelbunden hjärtrytm och då kan det uppträda hjärtbesvär, som liknar infarkt , och patienten åker in till sjukhus i ambulans. Närmare undersökning brukar då inte ge hållpunkter för hjärtinfarkt. Docent Olle Johansson har förklarat detta som påverkan på celler i hjärtsäcken av liknande typ som i huden. Vid analys av energiförhållanden i meridianer har jag tillsammans med Tony van der Valk funnit abnorma värden för hjärtmeridianen hos elöverkänsliga.
Symtomen kan i vissa fall utvecklas mycket snabbt från lätta till mycket svåra. Jag betraktar därför minsta tendens till en sådan utveckling som ett medicinskt akutfall, som kräver omedelbart ingripande. Patienten måste då omgående byta miljö, så att exponeringen drastiskt sänks.
Diagnos
Hittills har ingen lyckats ta fram någon objektiv metod att fastställa diagnosen. Möjligen är den typ av belastning, som jag beskrivit, (se artikel om "Egna studier") en möjlighet att ställa diagnosen något mera objektivt. Diagnosen måste därför grundas på en noggrann genomgång av den kliniska bilden. En läkare med erfarenhet av elöverkänslighet brukar inte ha några svårigheter att ställa diagnosen. Givetvis måste andra sjukdomar, som skulle kunna förklara besvären, uteslutas genom lämpliga undersökningar. Dessa har beskrivits i SOSFS 1998:3(M).
Utredning och behandling
Den i särklass viktigaste behandlingen innebär att identifiera symtomutlösande faktorer och så långt möjligt eliminera dessa. Detta betyder att mäta elektromagnetiska fält i aktuella miljöer, hem, arbetsplats, rese- och fritidsmiljöer. Men det betyder också att ta reda på om det finns toxisk påverkan, t.ex. från amalgam.
Om man misstänker amalgamskada som en utlösande faktor, måste amalgamsanering ske, då alltid med maximalt skyddande teknik, inklusive C-vitamin-dropp.
Miljön på arbetsplatsen och i hemmet måste saneras. Man brukar börja med enkla, billiga åtgärder, vilket ofta räcker. I vissa fall blir en mer omfattande elsanering nödvändig, ibland krävs miljöbyte till "en elfri stuga i skogen".
Antioxidanter, akupunktur, avgiftning med kelering, ljusakupunktur, tarmrening, shiatsu, qi gong och många andra metoder har föreslagits som behandling. Tyvärr finns mycket få vetenskapliga studier om dessa metoders användning vid elöverkänslighet. Min egen erfarenhet av fr.a. antioxidanter visar, att vissa patienter mår bättre., när de tar höga doser av bredspektrum antioxidantpreparat. Tyvärr försvinner inte elöver-känsligheten av denna terapi. Resultaten bredovisas i separat kapitel.
Orsaker till elöverkänslighet
Här har framförts en rad förklaringar.

1. Psykologiska orsaker, stress. Som så ofta vid oklara sjukdomstillstånd tar man gärna till psykiska diagnoser och förklaringar av typ "Patienterna projiserar sin existensiella ångest". Undersökningar har emellertid visat, att elöverkänsliga inte var mer psykiskt belastade före insjuknandet än befolkningen i allmänhet.
2. Kemikalier. Jag har redan nämnt amalgam. För detta finns ganska god dokumentation. Flamskyddsmedel har också diskuterats mycket. Kombinationen flamskyddsmedel, som kommer ut i luften från en ny dator, och elektromagnetiska fält har betraktats som en misstänkt utlösande faktor. Man rekommenderar därför nu att alltid låta en ny dator stå på i två veckor i ett vädrat rum, innan den används.
3. Generell överkänslighet. Elöverkänslighet är ofta kombinerat med annan överkänslighet, t.ex. förfödoämnen, kemikalier, rök, parfym, etc. Man har ibland tagit detta som en indikation att vissa individer är genetiskt svaga och inte tål normal belastning. För mig är en troligare förklaring, att vissa individer skadats, så att de reagerar på många olika miljöfaktorer, även helt"normala" sådana.
4. Genusskillnad. Elöverkänslighet är vanligare hos kvinnor än män. Detta skulle kunna förklaras av att kvinnor har svagare system för avgiftning eller svårare att hantera fria radikaler. Detta faktum har tyvärr bidragit till att det manliga tolkningsföreträde, som gällt och gäller i vårt samhälle, lett till en nedlåtande attityd gentemot elöverkänsliga (och andra med "Sjukdomar som inte finns" -- se separatartikel).
5. Det svenska elnätet. Sverige har till skillnad från andra i-länder ett 4-ledarsystem. Detta innebär högre förekomst av vagabonderande magnetfält. Så t.ex. har man visat, att gå på Stockholms gator är som att gå under en kraftledning. Man utsätts för mycket kraftiga magnetfält från alla elledningar, som går under trottoaren. Även det faktum att jordade kontakterinte är standard i Sverige kan ha betydelse.