Erkännandet att vi ska dö skiljer oss från djuren. I gengäld vet vi inte när det ska ske. Ett vetande som de flesta i övrigt också vill vara utan, under förutsättning att det sker när vi kan se tillbaka på ett långt och tillfredställande liv.
Evigt liv - en utopi
Om livet är tillfredsställande, hur långt är det då? Tjaa, hur många droppar finns det i havet? Ålderdomsforskning är ett komplext ämne där det både ingår ärftliga och miljömässiga förhållanden och svaret på hur gamla vi kan bli är ännu inte avklarat. Att vi som människor rent statistiskt kan öka vår livslängd genom att göra vissa saker och låta bli andra säger ingenting om hur hög ålder det rent teoretiskt går att uppnå. Statistikerna menar att det är omöjligt att bli oändligt gammal då risken för att råka ut för olyckor stiger med åldern. Andra forskare ser heller inte bortskaffandet av sjukdomar som ett redskap för att öka livslängden väsentligt framåt. Vi lever redan nu många år med olika sjukdomar.
Antioxidanter och fria radikaler
Vi har också en förklaringsmodell till varför gamla människor inte fungerar lika bra som de gjorde i sina unga dagar. Den går ut på att våra celler livet igenom utsätts för en mängd varierande skador på arvsanlagen av strålning och fria radikaler. Kroppen använder då olika antioxidanter till att råda bot på dessa skador och de flesta repareras ju så igen. Ju fler och ju bättre antioxidanter desto fler och bättre reparationer. Några få skador förmår inte kroppen att reparera, dessa celler med fel fungerar naturligtvis inte optimalt och blir fler i takt med stigande ålder.
100+
Vi kan fortfarande fascineras av människor som rundar 100 år och speciellt när deras huvud och fysik är i god form. Under loppet av de senaste 160 åren har den genomsnittliga livslängden ökat med tre månader om året, när eller om denna utveckling stoppar debatteras av forskare.
Den franska kvinnan Jeanne Louise Calment som dog 1997 blev 122 år och 5 månader gammal. Hon är den längst levande person med dokumentation för sin ålder. Några forskare menar att vi vid denna ålder är mycket nära det maximala antalet levnadsår för en människa, andra forskare anser det inte som tillräckligt övervägning att sätta gränsen där.
Hayflicks gräns
Ett av argumenten för att människors celler inte kan leva för evigt är att kromosomerna i våra celler mister sina telomerer efter ett visst antal celldelningar. Telomerer sitter som förlängningar av kromosomerna och stabiliserar dem. De består av några tusen baspar. Var gång en cell delar sig så mister den en bit av telomeren. När telomeren är nedsliten så dör cellen. Fenomenet kallas Hayflicks gräns efter gerontologen Leonard Hayflick. Ensymet telomeras medverkar i uppbyggnaden av av telomererna och varandet av detta ensym är i stånd till att återbilda telomerer. Forskarna menar att tillräckligt med telomeras kan göra så att cellerna kan fortsätta att dela sig utan att dö. De flesta cancerceller har telomeras nog för att de ska kunna fortsätta sin celldelning utan att dö. Man har också sett exempel på att mänskliga hudceller som inte var cancerceller inte visat tecken på att åldras. Det hör dock till undantagen.
Några biologer menar att djur som havsanemonen och en liten sötvattensorganism som heter Hydra sannolikt inte dör så länge deras livsvillkor är optimala.
Besvär, hormoner, antioxidanter, fria radikaler, kalorier, psyke och vad vet jag, har alla speciella inflytanden på vår livslängd. Några av dessa punkter kan vi utöva vårat inflytande över, andra inte. Föfattaren och komikern Henry Wheller Shaw uttryckte sin syn på livet så här: "Livet består inte i att ha bra kort på hand, men att spela dem man har fått väl." Så med det vi vet nu borde nedanstående statistiska upplysningar vara en hjälp för alla med lust på livet.
Från statistiken
Det har visat sig att följande förhållanden ökar chansen för ett långt liv: Punkterna om kaloriintag, insulinvärden, socker, kolhydrater och vikt är naturligtvis nära knutna till varandra.
- En ung mor. Barn födda av mödrar under 25 år har nästan dubbelt så stor chans att bli 100 år gamla än barn födda av äldre mödrar.
- Ett tillfredsställande sexliv
- Ekonomisk välgång
- En religös anknytning
- Syskon med hög ålder
- Många vänner
- Ett lågt till moderat kaloriintag
- En låg vilopuls: Är ärftlig, men kan ändå förbättras genom motion. Blott 10 färre hjärtslag per minut menas öka livslängden betydligt.
- Generellt låga insulinvärden - d.v.s. bara lite socker och få snabba kolhydrater
- Ingen övervikt eller extrem undervikt
- Låg kroppstemperatur
Andra livsförlängande tilltag
- Motion
- Meditation
- Optimism
- Avgiftning
Följande förhållanden - som vi känner till alltför väl - minskar chansen för ett långt liv
- Ensamhet
- Tobaksrökning
- Stress
- Stora mängder socker och snabba kolhydrater
- Ingen motion
- Överätning
- Många osunda fettämnen, d.v.s. transfett och för mycket N-6-fett i förhållande till N-3.
