Senare kan samma medier hitta på att skriva att intag av stora doser vitaminer över flera år är overksamma. Är vitaminerna farliga eller overksamma kunde man då fråga sig? Inget av det är det korta svaret.
Nu är tidningar inte de mest pålitliga källorna till vetenskaplig information och dylik information är inte heller alltid pålitlig. Ändå är den samlade informationen om att vitaminer är säkra att ta och bra vid många sjukdomar, överväldigande stor. Det går praktiskt taget inte en vecka utan att det redovisas nya vetenskapliga undersökningar där man kan berätta om en god verkan och effekt av en vitamin, en mineral eller ett annat kosttillskott på mot någon sjukdom eller åkomma.
Det finns dock en rad faktorer som kan ha negativt inflytande på resultatet av vetenskapliga undersökningar av vitaminers effekt på sjukdomar och som man bör vara uppmärksam på, när resultaten pekar i riktning på att vitminer inte har någon verkan på sjukdomar. här är en rad exempel.
- Det ordineras för låga doser. De dosereringar av vitaminer som kan förebygga utveckling av sjukdom är inte alltid tillräckliga för att hejda den samma fullt utvecklade sjukdom.
- Vitaminerna är inte lättupptagliga: De kan vara syntetiska - man har t.ex. använt d-former där man istället skulle använt l-former och tvärtom. En annan orsak kan vara att de är dåligt kelerade - d.v.s. att de inte är bundna till de optimala hjälpämnena.
- Man använder bara en enda eller några få vitaminer i undersökningen. Vitaminer och mineraler verkar inte optimalt som det enda man tar, utan samverkar i kroppen. Tar man tillskott bör man ta ett balanserat tillskott av dem alla och därutöver i behov extra omfång tillskott av relevanta enstaka vitaminer tills den önskade dosen uppnås. Det är ett problem vid vetenskapliga undersökningar, där man testar enstaka eller få vitaminer och drar slutsatser av detta.
- Man låter undersökningarna pågå under för kort tid.
- Försökspersonerna är så sjuka vid försökets start, att de använda tillskotten inte kan förbättra deras tillstånd. Ju sjukare patienter desto sämre statistik.
- Försökspersonerna får annan medicin som ger biverkningar och hämmar effekten av vitaminerana.
- Försökspersoner tas ur undersökningen innan den är färdig - i en grad så att försöksresultaten blir missvisande.
- Man använder så kallade Meta-analyser: Undersökningar som försöker att samla och tolka resultaterna från tidigare undersøkningar. Felkällor kan lätt ackumuleras i Meta-analyser, och de kan lätt manipuleras till att visa ett önskat resultat. Det är också medicin företagens föredragna metod till att visa hur mycket bättre deras produkt är i förhållande till konkurrenternas.
- Det finns andra fel på försökens design. Dessa fel kan vara svåra att genomskåda med mindre att man är vetenskapligt skolad inom ämnet.
Läs mer om vad som kan gå fel med vetenskapliga försök här
Läs om hur det felinformeras om B6-vitamin här
Läs om missvisande information om C-vitamin här (på engelska)
Läs om feltolkning av forskning om C-vitamin här
Läs hur det ges missvisande information om betakaroten här
