Man har enats om att intaget av frukt och grönsaker i Skandinavien bör ökas - gärna upp till en daglig mängd på omkring 600 g - eller mer. Denna rekommendation är menad som en vägledning i en allmänt sjukdomsförebyggande kost som bör kunna förebygga de värsta folksjukdomarna - diabetes, cancer, hjärtproblem och övervikt.
Rekommendationen ska nog också ses i relation till de officiella hälsomyndigheternas uttalanden om att man, om man äter en vanlig varierad kost, inte ska behöva ta kosttillskott.
När man ser hur många som lider av dessa sjukdomar, när man känner till den stora mängd forskning som i årtionden påvisat sjukdomsförebyggande ämnen i frukt och grönt och ser vad det normalt ligger på medelsvenssons tallrik tre gånger om dagen, kan man bara säga välkommen till hälsomyndigheternas rekomendationer!
3 frukter och 3 grönsaker om dagen = 6 om dagen.
Hälsomyndigheterna har beräknat att det skulle vara möjligt - för vanliga människor - att sammansätta en avbalanserad kost som innehåller 600 g frukt och grönt var dag som till exempel består av 3 frukter och 3 grönsaker. Det rekommenderas dessutom att man varierar med olika frukter och grönsaker.
Forskning har påvisat att citrusfrukter, gröna grönsaker, grönsaker från kålfamiljen, morötter, lök och tomater kan nedsätta risken för en del cancerformer och bl.a. baljväxter verkar kunna ha en positiv effekt vad gäller förebyggelse av iskemisk hjärtsjukdom (otillräcklig blodtillströmning till hjärtat). Därför är hoppet att skandinaver efterhand ändrar sina osunda matvanor så att den höga risken för att få folksjukdomarna sänks med 15-30%.
När undersökningar visar att befolkningens cancerrisk blir mindre ju mer frukt och grönt det äts, beror det inte uteslutande på dessa livsmedels innehåll av vitaminer och mineraler och deras antioxidanteffekt. Det menas övervägande bero på de tusentals aktiva så kallade sekundära växtämnen i form av biflavonoider m.fl. som frukt och grönt innehåller. Om man önskar att förebygga cancersjukdomar är det dessutom ganska sannolikt att det finns en fördelaktig effekt genom att inta ännu mer frukt och grönt än de rekommenderade 600 g om dagen.
Intervju-undersökningar har också visat att många människor tror de äter mycket mer frukt och grönt än vad de faktiskt gör. Den rekommenderade mängd frukt och grönt är nog också för mycket att hantera för en del, för det ska faktiskt till en del frukt och grönt varje dag för att komma upp på den rekommenderade mängd - i alla fall mycket mer än vad många är vana vid att äta - och det är problemet i ett nötskal.
Nedanstående är ett exempel på vad man kan äta på en dag för att nå upp till de rekommenderade 600 gram frukt och grönt:
- 1 äpple 100 g
- 1 skalad banan 100 g
- 1 bunt broccoli 100 g
- 1 purjolök 100 g
- 1 mellanstor tomat 70 g
- 1 mellanstor morot 100 g
- Saften av 1/2 citron 30 g
Hur många människor kommer upp på att äta dessa 600 gram? De flesta kommer knappt upp på halva mängden. Det är vanligtvis potatis som väger mest i grönsaks-ekvationen, men de får inte räknas med i denna förebindelse. Knappt vegetarianer kommer upp på den rekommenderade mängd frukt och grönt varje dag. Talar vi om sjuka människor och människor med en ökad risk för vissa sjukdomar kan det då vara behov för ännu mera.
Potatisen - Solanum tuberosum
Potatis är för många skandinaver vad pasta är för italienare. Här äts det nämligen mycket potatis och det rekommenderas att vi ska fortsätta med det. Ja, rentav rekommenderas vi att öka vårat intag till ca 250 g nästan varje dag.
Hälsomyndigheternas arbetsgrupp argumenterar att potatis innehåller mycket stärkelse som ger en låg fettenergiprocent, vilken är den procent som anger fettets andel av kostens totala energiinnehåll. Potatisen blir därför uppskattad att vara fetmaförebyggande. Arbetsgruppen framhäver att "potatis, pga. deras energimässiga och matkulturella betydelse, bör säkras, att mer fokus på frukt och grönt inte sätter potatis i dåligt ljus (sic!), och att grönsaker inte får framhävas på potatisens bekostnad".
Potatis är ju också härligt att äta, men alla tål inte dem.
Potatis hör till nattskugga-familjen (solanaceae), som också inräknar tomat, paprika, aubergine och tobak samt de mycket giftiga plantorna Belladonna (Atropa belladonna) samt Alrune (Mandragora officinarum). Allt med potatisplantan: blad, stjälk, blommor och bär - bara bortsett från den skalade rotknölen - är faktiskt också giftigt.
Det är i växtvärlden utbrett att vanligt använda grönsaker och hälsoörter innehåller små mängder giftämnen. Med det menas här inte besprutningsmedel, men naturliga ämnen som plantan producerar för att skydda sig från t.ex. angrepp av skadedjur. Hos potatisplantan rör det sig om glykoalkaloiderna alfa-solanin och alfa-chakonin. Symptom efter intag av dessa ämnen är dosavhängiga, men lyckligtvis övergående. I följd: oro i magen, huvudvärk, magsmärtor, kräkningar och diarré. Riktigt stora doser angriper nervsystemet med balansproblem och synsproblem till följd.
Faktiskt finns det hälsoörter med liknande eller färre potentiella biverkningar än potatisplantan som har blivit bannlyst av samma hälsomyndigheter som nu "pushar potatisen", för att dessa hälsoörter hävdas vara till skada för befolkningens hälsa.
Om man som ett tankeexperiment föreställde sig att potatisen, som ursprungligen stammar från de nordliga delarna av Sydamerika, först nu skulle introduceras på hemmaplan, så är det efter vår värdering rätt säkert att den inte skulle bli tillåten, men ansedd som en fara för folkhälsan.
Ja, så är det. Faktiskt är potatisen också giftig om den utsätts för solljus. Det visar sig som gröna klorofyllfärgade områden där giftet koncentreras.
Endast potatis passar sig till frilandsodling i Skandinavien, varemot tomat, paprika och aubergine bara trivs i växthus. Det är vanligt att bespruta konventionellt odlade potatisar 3-4 gånger inom loppet av deras växtperiod.
En del forskare pekar på att ca 40% av den europeiska befolkningen lider av varierande och oerkända grader av överkänslighet mot nattskugga-grönsaker. Detta gäller i hög grad rökare och personer med livsmedelsintolerans. Många tål alltså inte potatis och tomater. Tomatens proteinämnen, lektinerna, är kända för att vara mycket aggressiva och symptomprovocerande för en nattskugga-allergisk person och lektinerna blir ännu mer hälsoskadliga vid uppvärmning.
Arbetsgruppens rekommendationer uppmärksammar dessutom på att det naturliga innehållet av nitrat (Salpetersyrans salt) i t.ex. bladgrönsaker och rödbetor bör hållas på ett minimum. Gruppen pekar på att man gör klokt i att äta färre av dessa grönsaker. Kanke för att nitrat i mage-tarmkanalen vid uppvärmning - och vid brist på C-vitamin i kosten - kan ombildas till nitrit som bl.a. kan medföra magcancer. Redan 1993 visade undersökningar företagna av ett EF/EU-projekt att det var mindre nitrat i de ekologiskt odlade grönsakerna.
Men verken besprutningsmedel tillförda av människan eller ekologi blir nämnt i arbetsgruppens rekommendationer, vilket måste betyda att man rekommenderar 600 gram besprutade frukter och grönsaker till en frisk befolkning, där målet är att undgå mer sjukdom. Det är ju ganska tankeväckande.
Kosttillskott - som aldrig kan eller ska ersätta verken frukt och grönt eller annan mat - skulle för många människor vara det extra och enkla tillskott av viktiga näringsämnen som vitaminer, mineraler och sekundära växtämnen som är nödvändiga att inta i perioder då man inte får i sig tillräckligt med frukt och grönt för att hålla sjukdom borta. Praktisk skulle det betyda hela tiden!
Referencer:
- Block G. Fruit, vegetables and Cancer prevention: A review of the epidemiological evidence. Nutrition and Cancer 1992;18(1):1-29.
- Cameron E and Pauling L. On Cancer and Vitamin C, Executive Health 1980;16(4):1-8.
- Childers NF. A relationship of arthritis to the Solanaceae (nightshades). J Intern Acad Prev Med 1979; 7:31-37.
- Knekt P, et al. Dietary antioxidants and the risk of lung cancer. Am J Epidemiol 1991;134(5):471-9.
- Riemersma RA, et al. Risk of angina pectoris and plasma concentrations of vitamin A, C and E and carotene. Lancet 1991; 337(8732):1-5.
