Golfkrigsyndromet

Den 2 augusti 1990 blev Kuwait invaderat av Irak. Det var början på Golfkriget. Omkring 700.000 allierade soldater skickades under en period på 8 månader till Golfen. Från Danmark deltog 686 danska soldater, varav 21 var kvinnor och 665 var män. Sverige hade ett fåtal observatörer.
Ett okänt antal irakier och 240 allierade soldater förlorade livet i Golfkriget. Det är en del av krigets tragiska konsekvenser. Det är emellertid andra starkt oroväckande siffror och vittgående konsekvenser av detta krig som är ämnet i denna artikel.
Kort efter krigets slut kom det fram att ca 10% av de allierade soldaterna utvecklade en rad symtom som sedan har blivit kända under beteckningen Golfkrigsyndromet. Senare visar inofficiella siffror att syndromet har krävt mer än 10.000 dödsoffer och 250.000 sjuka. Av den anledningen tycker jag ämnet förtjänar en noggrann genomgång med fokus på de hälsomässiga aspekterna.
Symtom
En del av de symtom som soldater från Golfkriget började berätta om var: Kronisk trötthet, huvudvärk, minnesförlust, sömnstörningar, impotens, koncentrationsbesvär, illamående, depression, diarré, viktnedgång, hårfavfall, blödande gommar, andningsbesvär, muskel- och ledsmärtor, hudsjukdomar, njurproblem och flera former för cancer. Några fick flera, andra färre av dessa symtom.
En del av krigsveteranerna har fått barn med missbildningar och några hävdar att deras sjukdom är smittsam, antingen via sex, svett eller genom luften, vilket oundvikligen leder tanken till mikroorganismer. Av allt att döma har en del äkta makar nämligen också fått liknande symtom och endel av dem klagar också över, att deras mäns säd bränner som salmiak. I endel städer i USA införde man för flera år sedan förbud mot att golfkrigveteranerna får donera blod.
De respektive länders myndigheter har varit obenägna att erkänna golfkrigsyndromet som en realitet. En del av soldaternas symtom har hänförts till klimatförändringar och posttraumatiska reaktioner (granatchock). Magproblem har hänvisats till den främmande mikrofloran (turistmage) och andningsproblem har man också menat kunna bero på ökensand i lungorna. En del symtom har dock inte omedelbart kunnat förklaras, innan forskare betalade av oberoende hjälporganisationer påbörjat noggrannare undersökningar av det komplex av påverkningar dessa soldater har blivit utsatta för och att finkamma dem för förbisedda skador.
Tabletter mot gasangrepp, spray mot insekter
De allierade räknade med risken att mötas med nervgas och bakteriologiska vapen. Därför skulle soldaterna tre gången om dagen ta NAPS-tabletter som motgift. NAPS står för Nerve Agent Pretreatment Set. Det innehåller ämnet pyridostigmin-bromid, som binder sig till enzymet acetyl-kolin-esteras, som nervgaserna annars skulle binda sig till. NAPS inaktiverar också det avgiftande enzymet butyrylkolin-esteras, vilket är mer olyckligt för att det därigenom hindrar att bryta ner andra kroppsfrämmande estrar. Sådana främmande estrar finns i insektsmedlen DEET och i Permethrin. DEET blev smort direkt på kroppen precis som myggolja. Permethrin sprutade man på utrustning, täcken, sovsäckar och tält.
En teori går ut på att NAPS-tabletterna skulle kunna ha hindrat insektsmedlen att bli nedbrutna i soldaternas blod och istället ha skadat deras centralnervsystem. Kycklingar har som försök blivit fodrade med NAPS, DEET och Permethrin. De började darra, vackla och falla omkull precis som några av soldaterna. Soldaterna fick inga upplysningar om biverkningar, men producenten upplyser på en medföljande sedel, att tabletterna kan verka sövande, ge yrsel, dimmig syn, magproblem, tarmluft, huvudvärk, ökad transpiration, rodnad, muskeldarrningar samt ökad tår- och salivproduktion. Alla soldater fick biverkningar när de tog tabletterna - oftast illamående och diarré. Kvinnorna fick mycket oregelbunden menstruation. Några fick så massiva biverkningar att de helt enkelt slutade med att ta tabletterna. Det låter som om de franska och Saudiarabiska soldaterna inte fick NAPS. Det har heller inte i samma utsträckning rapporterat om syndromet från dessa länder.
Hemliga vacciner
Andra förebyggande tilltag som de allierade soldaterna blev utsatta för var ett omfattande vaccinationsprogram i form av sprutor. Detta program har givetvis varierat lite i utformning länder emellan, men redogörelser från amerikanska, brittiska och danska soldater berättar entydigt om en massiv insats på detta område och också om hemliga experimentella vacciner, som inte blivit noterade i soldaternas vaccinationspapper. Några exempel:
En engelsk soldat med erfarenheter från Nordirland hänvisar till sin vaccinationsbok när han ska förklara orsaken till att han nu uthärdar svårare psykiska problem, sömnlöshet, viktnedgång, andningsproblem och illamående. Under två dagar blev han vaccinerad mot kolera, stelkramp, tyfus, hepatit, polio, gula febern, meningitis, pest, kikhosta och mjältbrand. Därutöver fick han en okänd vaccin som inte figurerar i hans vaccinationsbok, för att den är en militär hemlighet.
En dansk soldat med ihållande smärtor och diagnosen "kronisk bukspottsinflammation" menar också att hans problem började med en vaccincocktail samt en hemlig vaccin, som inte blev noterad i hand vaccinationspapper. Han har inte varit frisk sedan dess och har i perioder mycket svåra symtom. Under en akut inläggning på ett amerikanskt sjukhus blev man tvungen att hålla liv i honom med hjälp av apparater.
En amerikansk soldat berättar att han inom fyra veckor fick 24 vaccinationer. Av dessa var två klassificerade som hemliga. Soldaten menar att de var experimentella.
Ännu en amerikansk soldat berättar att han fick 13 sprutor på bara 10 minuter; fyra av dessa var hemliga.
Strävan från soldater och journalister för att klara upp hur många hemliga vacciner som gavs och vad de innehöll, har mötts med motstridiga förklaringar från militärens sida. Det har flera gånger också beklagats när behörig dokumentation kommit bort. Generalläkare, viceamiral Revell har på ett stängt möte erkänt att det användes fem eller sex klassificerade vacciner, vilket strider mot de officiella förklaringarna, som nämner tre: mjältbrand, kikhosta och pest. De skulle sedan vara nedklassificerade.
Den engelska homeopaten dr Dorothy Shepheard gjorde under I:a Världskriget den iakttagelsen att soldaterna alltid utvecklade en kraftig influensa efter en cocktailvaccination. Många dog av den och efter det har det rapporterats om immunförsvagningar och åkommor i kölvattnet på vaccinationer.
En teori förklarar fenomenet på det sättet att så snart en antikroppsproducerande lymfocyt binder sig till ett antigen, (här i form av en vaccinkomponent), blir lymfocyten ur stånd att respondera på andra utmaningar och detta sätter gränser för immunkapaciteten. Beräkningar med barnvaccinationer har visat att ihållande immunitet för barnsjukdomar uppnått på en naturlig väg bara utnyttjade 3-7% av barnens hela immunkapacitet, varemot rutinmässiga barnvaccinationer bedömdes lägga beslag på 30-70%, så är det ju inte mycket över till andra utmaningar.
Giftiga läskedrycker
Sötningsmedlet aspartam, också kallat NutraSweet har också anklagats vara medaktör i golfkrigsyndromet. Det kan omedelbart låta märkligt och kräver lite bakgrundskunskap.
Aspartam uppfann man i USA 1965. Godkännandet av ämnet betraktades av många som en välvillig gest för näringslivet framför en riktig värdering och konklusion av ämnets ofarlighet. Historien om fusk med försöksresultat, lobbyism och ignorerade varningar från biokemiker då aspartam skulle godkännas är en historia för sig. Ämnet som sötar knappt 200 gånger mer än florsocker, är emellertid godkänt till användning i bantningsmedel, läskedrycker, tuggummi och diet-cola m m.
Aspartam består av aminosyrorna asparginsyra och fenylalanin förenade med metanol, sistnämnda kanske bättre känt under namnet träsprit. Aspartam tål inte hög värme eller sur miljö, vilket sätter gränser för användningen och längre tids lagring kan minska sötningsförmågan med upp till 60%.
I kölvattnet av aspartam har det under åren kommit in tusentals klagomål på symtom efter regelbunden intagning av detta sötningsmedel samt rapporter om neurologiska sjukdomar. Aggression, självmorstendenser, avvikande beteende, oförklarliga sömnstörningar, extrema humörsvängningar och en "brännande" tunga är symtom som också är kända från golfkrigveteraner. Det föreligger också redogörelser om symtom efter intagning av aspartam som påminner om den typ av sjukdomar som vuxit starkt de senaste åren och som vi känner som multipel skleros, lupus, epilepsi, kronisk trötthet, Lyme's sjukdom, Alzheimer's sjukdom, Grave's sjukdom, Lou Gehrig's sjukdom, Postpoliosyndromet och fibromyalgi. Den slags symtom har i stor utsträckning minskat eller helt försvunnit efter att man upphört med aspartam. Har man först mist sitt flygcertifikat p g a aspartamframkallade epileptiska anfall, är det knappast möjligt att få det tillbaka. Mer än 600 piloter har rapporterat om biverkningar från aspartam och några fick ett grand mal under flygningen.
Under golfkriget kom temperaturen upp på nästan 50 graders värme. Soldaterna fick tusentals av korgar med aspartamhaltiga läskedrycker, som stod i veckovis tills man druckit ur dem och bl a upprätthållningspersonalen drack dem dagligen.
Som nämnt är aspartammolekylen instabil. En burk läsk som innehåller 550 mg aspartam kan efter 6 månaders frist innehålla bara 155,34 mg aspartam. Det bildas också en del giftiga nedbrytningsprodukter.
Misstanken riktar sig speciellt mot metanolfraktionen som utgör ca 10% av sötningsmedlet. När temperaturen stiger över 30 grader, frånspjälks metanolet extra snabbt. Metanolförgiftning är känd för att ge synstörningar och blindhet och kan ändra verkningen av andra ämnen. Metanol bildas också om till formaldehyd, som skadar immun- och nervsystemet och vid lång tids intagning kan det ge genetiska skador. Det bildas också myrsyra som kan hopas upp i hjärnan, njurar, spinalvätskan och andra organ och kan ge allvarliga cellskador. Vid hög temperatur påskyndas också den mest fruktade nedbrytningsprodukten diketopiperazin (DKP). Detta ämne står under stark misstanke om att orsaka hjärntumörer, livmoderpolyper och förändringar i blodets kolesterol. Misstanken om att disponerade personer kan utveckla "golfkrigsyndrom" vid intagning av stora mängder aspartam är alltså inte helt obefogat.
Radioaktiva granater
En ny typ av pansarnedbrytande granater blev introducerade på slagfälten under Golfkriget. Granaten innehåller en kärna av utarmad uran, som är en restprodukt vid framställningen av berikat uran och starkt gift - både som tungmetall och i kraft av sin radioaktivitet. Granaterna användes först och främst mot pansarvagnar. När granaten når målet, bränner uranet sig igenom pansarvagnen och allt inuti brinner upp i ett moln som sänder ut små partiklar radioaktivt uranoxid i en okänd radie. Militären använder dem för att de är så billiga och effektiva. Samma typ av granater använde man i övrigt under konflikten i Kosovo, där det spreds 300 ton pulveriserat uran över slagfälten.
Uranpartiklarna är mindre farliga utanför kroppen men de kan hamna i folks lungor, de kan hamna i grundvatten, de kan sväljas och hamna i olika organ, speciellt njurarna, men också i lever, nervsystem och benbyggnad och kan orsaka olika sjukdomar, cancer och skador på arvsanlagen. Sju, åtta år efter golfkriget har det blivit uppmätt uran i golfkrigsveteranernas urin och myndigheterna i Irak har rapporterat om dödsfödslar, missbildningar, flera cancerformer, härav leukemi hos nyfödda i det drabbade området 1991.
FN fördömer användningen av atomvapen, men NATO räknar inte dessa granater som atomvapen, för att granaten bränner sig igenom pansarvagnar. Branden orsakas av själva kraften i nedslaget - och så är det per definition inte ett atomvapen. Det amerikanska försvarsministeriet tonar ner de miljömässiga konsekvenserna av granaternas skadeverkan, men här har vi ett område där vi verkligen behöver en revision av lagtexten så denna typ av vapen förbjuds.
Oljerök och giftgaslarm
Allierade trupper förstörde 4 atomkraftverk, 27 kemiska fabriker och lager, de inandade extremt giftig rök från 1 000 brännande oljebrunnar samt rök från värmeugnar i sina tält. Några soldater rapporterade om nedfall av nedskjutna irakiska Scud-raketer över dem och mycket tyder på att de också har inandats mindre mängder krigsgas, trots att det från officiell sida inte har givits sådana rapporter.
Det är en historia i likhet med de hemliga vaccinerna, där soldaterna har en version och de respektive länders försvarsministrar en annan. Där aspartamfabrikanten och hälsomyndigheterna är oeniga med neutrala forskare och många konsumenter om sötningsmedlets harmlöshet och där militära myndigheter avdramatiserar användningen av lågradioaktiva granater.
En talman från USA's försvarsministerium berättade för senater att det under hela kriget utlöstes 14.000 krigslarm "tre gånger dagligen". I praktiken blev dessa larm ofta snabbt avblåsta, så soldaterna tog av sin skyddande utrustning. En utstationerad korpral från Royal Air Force i en NBC-enhet (som kan avslöja atom-, biologiska och kemiska vapen) upplevde att en Scud-raket sköts ner mindre än 400 m ifrån honom. Det gjorde ett 2,5 m djupt hål, men som tur var exploderade själva sprängladdningen inte. Hans utrustning detekterade nervgasen Sarin och han kontrollerade sina värden flera gånger. En operationstekniker på ett lokalt sjukhus såg en Scud-raket explodera i luften ovanför huvudet. Han såg tydligt det moln av ånga som löstes ut vid explosionen, varefter krigslarmet ljöd överallt. Också en tjeckisk giftspårsenhet mätte mindre mängder Sarin och senapsgas vid fronten.
Biologiska vapen
England sände ut 40 män fördelade i topphemliga grupper med 5 - 8 män på slagfältet för att avslöja eventuella biologiska vapen. En laboratorietekniker som var med och i övrigt blev sjuk efter 12 vaccinationer, beslutade att avslöja vad han hade blivit bedd om att hålla hemligt. Hans team samlade prover under svåra förhållanden och fick identifierat fyra olika: pest, mjältbrand och botulismetoxid A och B. Dessvärre var deras utrustning inte tillräckligt sofistikerad för att identifiera fler. Soldaten påstår att de påvisade många, många fler som de alltså inte kunde identifiera. Proverna blev dock nedfrysta och skickades hem för analys. Också den amerikanska efterrättelsetjänsten har ofrivilligt bekräftat närvaro av mjältbrand under Golfkriget. Detta har framkommit i papper öppnade för allmänheten efter en lag om offentlighet i förvaltningen.
Andra belastande dokument har på mystiskt sätt "försvunnit" både i USA och England. Två marinsoldater från San Diego har berättat att de såg hundratals dokument från Golfkriget bli destruerade, så det är nog tveksamt, huruvida allt från detta krig ska kunna dokumenteras.
Militärens översta ledare i respektive land har på undvikande sätt förnekat användningen av kemiska och biologiska vapen under Golfkriget. Det engelska försvarsministeriet formulerade det således: "Undersökningar gjorda av Försvarsministeriet indikerar inte någon bekräftad användning av kemiska medel under krigsföringen". Man har förvånat sig över ordet "bekräftad". Det har med rätt frågats vem som så skulle bekräfta användningen av dessa medel, om inte de soldater som var tränade till uppgiften och utsända i precis denna mission?
Det har blivit föreslaget att larmen kunde vara aktiverade av spridningen från bombade fabriker, som framställde dessa saker. Kanske tycker man att det är pinsamt, att USA har levererat mjältbrand, botulism och böldpest till Irak i mitten av 80-talet. Ändå hade president Bush hotat med att besvara med atomvapen om Irak använde kemiska och biologiska vapen. Det kan självklart också vara andra svar. Emellertid är de soldater, som anat oråd, förvånade över att giftlarmen blev avblåsta och därigenom har utsatt många soldater för ämnen, som de annars hade utrustning att skydda sig emot.
Ryska varulager
Stormakterna har efter 1:a Världskriget underskrivit ett internationellt avtal om förbud mot biologiska vapen. Tre år efter denna underskrift började ryssarna producera tyfus för krigsanvändning. Kanatjan Alibekov var nästkommandör i ryssarnas topphemliga program för biologisk krigsföring. Då han hoppade av 1992 - ett år efter Sovjetunionens sammanbrott - hade kapaciteten utvidgats betydligt. De kunde t ex producera 500 kg mjältbrand om dagen till missiler med 10 spränghuvud var. Var spränghuvud kunde rymma de 400 kg mjältbrand-sporer som ska till för att döda alla invånare i vilken storstad som helst. Alibekov påstår att programmet fortsätter under Boris Jeltsin.
Skräckkabinettet
Soldater behöver inte dö av smittan från biologiska vapen för att göras ostridbara, men det är en reell risk.
Tyfus är en hårdför bakterieinfektion som börjar med influensaliknande symtom med feber och smärtor i hela kroppen samt nedsatt medvetande. Det uppstår hudutslag och symtom från olika angripna organ.
Mjältbrand ger hög feber, bölder och andningsbesvär varefter man dör. Varusortimentet bestod också av speciella upplagor av pest, koppar och Ebola.
Pest orsakar ett hav av svåra symtom alltefter arten. Man får föreställa sig att upplagan för användning i krig är en speciellt elak upplaga som ger hög feber, förstör matsmältningen, gör att lymfknutor svullnar upp till inflammerade bölder, leder till blodförgiftning och död.
Smittkoppor är ju officiellt en utrotad sjukdom, men det är allmänt känt att koppvirus fortfarande ligger gömt på laboratorier. Ryssarna har emellertid arbetat på att utveckla en variant som är immun för existerande vaccin. Till användning i krig är smittkoppor lämpligt för att det är en av de mest smittsamma sjukdomar som har existerat. Dödligheten hos folk utan antikroppar är ganska hög. Det börjar med influensaliknande symtom och det bildas röda, varfyllda blåser överallt på kroppen.
Ebola är ett så fruktansvärt virus att man knappast behöver modifiera det ytterligare. Det finns i flera varianter och menas komma från djungeln i Afrika, som nu bara blir mindre och mindre. Man letar fortfarande efter värddjuret men har ännu inte hittat det. Man har bl a gissat på att det är en insekt. Dödligheten av de värsta varianterna är på 90%. Ebola ger hög feber, diarré och man börjar att blöda i alla kroppsöppningar medan inälvorna blir gjorda till en slags mousse. Det finns ingen kur mot denna sjukdom, bara karantän.
Hur är det med amerikanerna, engelsmännen, tyskarna och fransmännen m m? Ja det berättar historien inte något om men man kan föreställa sig att amerikanerna har hemliga lager av både det ena och det andra, trots Nixon's stopp för biologiska vapen omkring 1970.
Krig förorenar
Krig har aldrig varit hälsosamt, men från och med Vietnam- och speciellt Golfkriget har belastningarna av miljön och därmed de involverade soldaterna och befolkningen nått en nivå som har medfört att vi också kan sätta detta viktiga argument i den redan långa listan mot lösning av konflikter med krigshandlingar.
På ett sätt var Golfkriget ett koncentrat och en karikatyr av problemställningar vi hittar i ett modernt, västligt industrisamhälle med stress och krasslig hälsa, med livsfarliga livsmedel, kontroversiella vaccinationsprogram, en fortsatt ström av nya skandaler på områden som rör vår hälsa samt fabrikanter och myndigheter, som inte berättar något om detta för oss. Tänk bara på skandalen med galna kosjukan.
Golfkrig = fria radikaler
Det finns en gemensam nämnare när det gäller de nämnda orsakerna till golfkrigsyndromet. Det är det faktum att de alla producerar stora mängder fria radikaler. Fria radikaler är lössläppta elektroner från syre, som i värsta fall gör skada på cellernas arvmassa, DNA, vilket är sannolikt i många tillfällen av golfkrigsyndrom.
Endel intar fler antioxidanter mot fria radikalers angrepp än andra. Det är tveksamt om alla dessa skador kan repareras. Första steget är dock att söka hjälp på det rätta stället. Det kan i detta fall vara hos läkare och alternativ behandlare som kan ställa den korrekta diagnosen och som arbetar med avgiftning och megavitamin- och mineralterapi m m.
Moralen måste vara att man inte ska gömma huvudet i sanden och blint lita på myndighetspersonal, utan tänka själv och så vitt möjligt ta beslut på välinformerat grundlag, men det är dessvärre inte alltid möjligt.