De som läser den danska tidsskriften "Mit Helbred" vet att Ernæringsrådets (det danska rådet för näring och kost. red.) ordförande Arne Astrup har reagerat på en artikel om (ko)mjölk, där läkeren Helge Volkmann tar upp många av mjölkens milt sagt olyckliga egenskaper som näring för människor (MH 5.97).
Ernæringsrådet och Danske Mejeriers Fællesorganisation (danska mejeriers gemensamma org. red.) är kända för att rekommendera att vi intar 1/2 l magra mjölkprodukter (lättmjölk och -fil/-youghurt) var dag p.g.a. komjölkens höga kalkinnehåll - enligt uppgift med syftet att motverka benskörhet.
Globalt är det få vuxna som tål mjölkprodukter, men många vuxna skandinaver tål dem i viss grad. Det kan ha betydelse om mjölken är ekologisk och homogeniserad eller inte, eller om det är obehandlad råmjölk, och i hög grad hur mycket mjölk vi intar, såvida man inte är allergisk, men då råder det till gengäld inga tveksamheter.
Att dricka komjölk var dag kan emellertid ha en del olyckliga följder för hälsan. En del av dessa följder är bevisade, andra är ännu bara indicier. Det är i synnerhet indicierna som Ernæringsrådet ogillar, då de inte önskar att förskräcka befolkningen på ett sådant grundlag.
Nu är det väl ingen som föredrar indicier framför oantastlig vetenskaplig dokumentation, men vem vet när någon finner det nödvändigt att bevilja pengar till sådan forskning, om det överhuvudtaget sker, och vad ska vi göra om ingen anser att det är relevant att forska i ämnet och därtill bevilja de nödvändiga resurserna?
Bara för att antyda problemets omfång har jag plockat en del citat om mjölk från etablerad och alternativ källa, som bl.a. visar att även Ernæringsrådet i viss mån erkänner att intag av komjölk inte enbart är så sunt. Ernæringsrådet rekommenderar de fettfattiga mjölkprodukterna till vuxna uteslutande för att deras innehåll av kalcium är nästan lika högt som i fetare mjölkprodukter. Hos barn under 3 år finner Ernæringsrådet att barnen har behov av fettet i sötmjölken. Problemet med mjölk handlar dock om annat och mer än mjölkens fettinnehåll. Den intresserade läsaren hänvisas vidare till litteraturhänvisningarna till denna artikel.
Om mjölk och benskörhet (osteoporos)
"- I en del länder där befolkningen inte dricker mjölk, har man inte alls så stora problem med sköra ben som i Danmark".
Steen Stender, vice ordförande i Ernæringsrådet
"Mælken der dræber", Politiken 8.9.96.
"Det har visat sig att 27-47% av de människor som har osteoporos, inte tål komjölk".
Eva Lydeking-Olsen, kostterapeut
"Stærke knogler hele livet", Klitrose 1993 ISBN 87 7728 039 3.
Om mjölk och diabetes (sockersjuka)
Finska forskare har riktat misstanke mot att proteinet i komjölk, när det ges till barn i deras första halva levnadsår, kan främja utvecklingen av insulinkrävande diabetes, vilket bekräftas av följande citat:
"Man har dock funnit att användande av komjölksbaserad modermjölksersättning i stället för modersmjölk i de första 3-4 levnadsmånaderna ser ut att vara förbundet med en lätt ökad risk för att man senare utvecklar insulinkrävande diabetes".
Arne Astrup, ordförande för Ernæringsrådet
"Madkassen", Helse nr. 3. 1997.
"Enligt en laboratorietest på universitetet i Toronto har sockersjuka barn 7 gånger så många antiämnen mot komjölksproteinet i blodet, jämfört med friska jämnåriga".
Christian Paaske, forfatter
"Mælk - den perfekte mad for kalve" Vegetarisk Forum 3.96. Opr. fra norske Vegetarnytt
Om mjölk, hjärt-kärlsjukdom och övervikt
"En mängd undersökningar har dokumenterat att mjölkprodukter inte är sunda, att de tvärtimot är skadliga. De ger bl.a. hjärt-kärlsjukdomar och övervikt".
Svend Lings, överläkare
"Mælk usundt for voksne", Jyllandsposten 24.12.98.
Om mjölk och allergi
"Mjölkproteinet kasein från kor har fått dåligt rykte blant spädbarn. Det har visats att det finns et sammanhang mellan tidig introduktion av komjölk - före sjätte levnadsmånaden - och tendens till utveckling av allergi".
Helge Volkmann, läkare
"Mælk, det kræver sin mand", Mit Helbred 5.1997
Om mjölk och luft i magen
"En av de vanligaste orsakerna till fortgående problem med luft i magen är att man utvecklar en intolerans mot laktos, mjölksocker".
Karen Collins, nutritionist vid American Institute for Cancer Research
"Does Milk Affect Absorption of Tea?"http://yourhealthdaily.com/ 12.10.1998
Om mjölk som födoämne generellt
"Det är klart att det uppstår märkvärdiga matvanor när vuxna människor i mogen ålder fortsätter dricka mjölk. Smaken blir så att säga inspårad på babymat."
Søren Mørch, lektor
"Det danske affaldskøkken", Politiken 2.11.1995
Om mjölk och etik
Under överskriften "Mjölk är farligt och bör förbjudas" refererade Helsingør Dagblad d. 19.2. 1986 biopaten Gunver Juul. Om kraftfoder till mjölkkreatur upplystes att det är mixat med såkallat 'tekniskt fett', bestående av självdöda djur i plastsäckar. Hela denna gröt av kött, fett och plast fick de växtätande djuren som föda.
Detta var före galna-ko-skandalen, men 10 år senare kan man läsa:
"Fettet är framställt på destruktionsanstalterna, och baseras på självdöda djur. En del av fettsyrorna går direkt net i juvret, och återfinns därmed i den mjölk vi dricker".
Gorm Vølver, journalist
"Mælken der dræber" Politiken 8.9.1996.
Inte bara tekniskt fett utan även bakterier från kor med juverinflammation åker med i mjölken vid mjölkning, även om bakterierna dödas vid pastörisering så stannar inflammationsmaterialet i mjölken. En veterinär har följande fyndiga kommentar till detta: "Fy för Satan"
Tage Anker Sørensen, dyrlæge
”Et dejligt glas døde bakterier” BT. 14.1.2003
Om mjölk och cancerrisk
"Vid tobaksrökning får man i huvudsak lungcancer. Om man dricker mjölk drabbar mjölkfettet en lång rad organ m.m. med cancerrisk upp till 5 gånger den normala risken, beskriven i litteraturlistan"
Emil Bier, konsulent, veterinär
"Sødmælk er kræftfremkaldende og lige så farlig som tobak?" Mit Helbred nr. 33, 1995.
Om mjölk och hormonrester
"Utöver makronäringsämnen innehåller mjölk, som en produkt av körtlar som har med forplantning och reproduktion att göra, åtskilliga mängder hormon, bl.a. tymusaktiverande hormoner, äggstocksteroider och en hormonell växtfaktor"
Anne Marie Colbin, koststerapeut
"Food and Healing" p. 154, Ballantine Books 1996, ISBN 0345302857
Vad är alternativet till mjölk?
Det är rent vatten och en kost med grönsaker, frukt, quinoa och nötter. Allt efter kostens näringsinnehåll kan man komplettera med kosttillskott. Spädbarn ska ha modersmjölk. I nödfall får man ta till modersmjölksersättning.
Komjölk är inblandat i ännu fler åkommor och indicier än vad som här tagits med. Se hänvisningarna.
Ett par goda råd så här på sluttampen: Om du lider av några av nedanstående symptom och brukar mjölkprodukter i något omfång, så pröva att hålla paus med mjölkprodukter i några veckor och lägg märke till skillnaden.
Symptomen kan vara:
Trötthet, allergisymptom, menstruationsproblem, magont, förstoppning, blekhet, järnbrist, flytningar, slem i luftvägarna, viktproblem och mycket mer.
Angående barn med kronisk eller återkommande öroninflammation och kolikbarn har många kostterapeuter kliniskt erfarit att många mår bra av att utesluta komjölk, och ofta även vete. Det kan dock röra sig om andra saker. Om barnet ammas, bör modern inte inta komjölk. Var också uppmärksam på de många födoämnen som innehåller dolda mjölkprodukter.
Ytterligare litteraturhänvisning:
- Mælkedranker og/eller osteæder af Rie Møller, Høst og Søn, 2. oplag 1987 ISBN 87-14-28549-5.
- Don´t Drink Your Milk, 9th edition af Frank A. Oski, M.D., TEACH Services 1983. ISBN 0-945383-34-7.
- De "skøre" kvinder - en bog om knogleskørhed af Frede Damgaard, Klitrose 1993 ISBN 87-7728-047-4.
- Virtanen SM, Laara E, Hypponen E et al. Cow's milk consumption, HLA-DQB1 genotype, and type 1 diabetes: a nested case-control study of siblings of children with diabetes. Childhood diabetes in Finland study group. Diabetes 2000 49: 912-917.
