Övervikt och fetma har blivit ett växande problem i många i-länder. Därför har det också kommit en mängd bantningskurer och bantningsprofeter.
Även om det har funnits många andra förespråkare för ett lågt kolhydratintag före Atkins, är det bara få, om någon, som väckt så stor uppståndelse och vunnit så stor populäritet. Hans kostprogram, som han själv kallade en kostrevolution, följs bara i England av mer än 3 miljoner människor.
Hjärtläkaren Robert C. Atkins, som har namngett en av de mest provocerande bantningkurerna i ny tid, dog den 17. april 2003, 72 år gammal efter en fallolycka på en hal trottoar. Han dog i en tid då hans mer än 30 år gamla kontroversiella bantningkur äntligen hade fått stöd ifrån vetenskapliga undersökningar.
Dr. Atkins gillade mat. Fyrtio år tidigare var han överviktig och alltid på utkik efter en kur, så han på ett lätt sätt blev av med de överflödiga kilona. Den grundläggande principen i den metod som senare blev känd som Atkinskuren, men som Atkins själv föredrog att kalla ett kostprogram, hittade han i en läkartidsskrift. Metoden fångade hans intresse för att den var så radikalt annorlunda än andra bantningkurer han sett. Kuren undvek kolhydrater - också vissa frukter och grönskaker - och socker var praktiskt taget bannlyst. Däremot kunde man i stort sett äta obegränsat av proteiner och fett.
Dr. Atkins prövade kuren gick snabbt ned i vikt. Dessutom kände han sig välmående under tiden. Dr. Atkins tyckte därför att det var logiskt att pröva dieten på några av sina överviktiga patienter. Då även patienterna gick ner i vikt, snabbt och utan problem, insåg han att dieten var något speciellt. Det nya och revolutionerande för Dr. Atkins var, att man kunde gå ner i vikt, fastän man åt sig mätt.
Alla kan gå ner i vikt
Faktum är att oavsett vilka födovaror du väljer och vilken blodtyp eller ämnesomsättningstyp du tillhör, så går du ner i vikt om energiintaget är tillräckligt lågt. Vägen till viktnedgång kan för den som förmår mobilisera den nödvändiga viljestyrkan bli en seg plåga, speciellt om man ska fungera normalt även om magen skriker efter mat. Allt som oftast återfår man de extra kilorna efter dietens slut eftersom kroppen reagerar på stora viktnedgångar genom att öka aptiten och sänka ämnesomsättningen, samtidigt som en tillbakagång till gammalt ätmönster och livsstil också påverkar.
Kroppen får energi från kostens innehåll av proteiner, (t.ex. kött, fisk, ägg, bönor, linser), kolhydrater (t.ex. bröd, potatis, ris, pasta, frukt, socker) och fett (t.ex. fett, smör, margarin, grädde, oljor, ost). I tarmen bryts näringsprodukterna ner till aminosyror, sackarider (t.ex. glukos) samt till glycerol och fettsyror. Dessa näringsämnen mättar olika mycket. Generellt kan man säga att:
- Proteiner mättar bra
- Kolhydrater mättar medelbra
- Fett mättar dåligt
Atkinsprogrammet mättar bra pga. den höga andelen av proteiner. Man skall dock fortfarande se upp med fettet, Atkins bok kan ge sken av att fett mättar bättre än vad det egentligen gör.
I konventionella bantningkurer är det en fettfattig, kolhydratrik kost som ska få ner vikten. Fokus ligger på att proteiner och kolhydrater bara innehåller 4 kalorier (17 KJ) pr. gram och fett hela 9 kalorier (38 KJ) pr. gram. Energiintaget borde kunna sparas in genom att skära ner på fettet samt eventuellt också alkohol om man dricker mycket av detta.
Ketos
Atkins hade flera förklaringar på, att hans kostprogram fungerar. En av dem heter ketos. Ketos är ett tillstånd som inträffar när kroppen får i sig så få kolhydrater, att den i stället tvingas förbränna fett - taget från kroppens fettdepåer. Är det heller inte tillräckligt med protein i kosten, bryts muskelvävnaden för att skaffa protein, men så är ju inte fallet i Atkins-kuren. Vid fettförbränning bildas en biprodukt, s.k. ketoner. En del av dessa ketoner avges under utandning, och kan identificeras vid en aceton-aktig lukt. Andra utsöndras i urinen och kan mätas här t.ex med en urinsticka.
I sin bok poängterar Atkins, att ketos är ofarlig och inte bör förväxlas med diabetisk ketoacidos. Av samma orsak kallar han i sin senaste utgåva av boken ketos för lipolys (fettupplösning). Diabetisk ketoacidos är däremot ett allvarligt tillstånd där en person med sockersjuka har intagit för många kolhydrater och därför har ett mycket högt blodsocker, eftersom personen inte har tillräckligt med insulin i blodet till att sänka det. Bristande insulin ger ketoner i blodet.
Föda förbränns olika
Det finns också en annan förklaring på kurens effektivitet. Sätten som kroppen omvandlar energi på är olika. Omvandlingen av energi från proteiner och fett är en komplicerad kemisk process, medans kolhydrater ombildas till energi vid några få enkla kemiska reaktioner. Med andra ord: Fettförbränning använder enligt Atkins fler kalorier än kolhydratförbränning.
Glykemiskt index
Det glykemiska indexet är en tabell som visar hur snabbt glukos tränger ut i blodet efter man har ätit ett bestämt livsmedel, och därmed också hur snabbt blodsocket stiger. Indexet säger däremot inget om, hur många kalorier ett livsmedel innehåller. Glukos har ett index på 100 och är därför det mest högglykemiska livsmedlet. Atkins nämner dessutom bakad potatis och flingor som några av de mest högglykemiska. Högglykemisk mat får blodsockret att stiga snabbt och högt med risk för att blodsockret pendlar upp och ner under dagen. Detta leder till vad man kan kalla ett biokemiskt kaos i kroppen - ett förstadie till många hälsoproblem. Däremot får t.ex. linser och bönor blodsockret till att stiga långsamt efter intag och därefter falla långsamt. De har ett index på under 30 och är därför lågglykemiska. Atkins rekommenderade lågglykemisk mat med ett högt innehåll av antioxidanter.
Insulinets inverkan på hälsan
Insulin är det hormon, som transporterar glukos in i kroppens celler, där det används till energi. När energibehovet är täckt, omvandlar levern den resterande glukosen till glykogen (depåsocker). När glykogen-depåerna också är uppfyllda, ombildar levern resten till kroppsfett. Intag av många kolhydrater kan överstimulera insulinproduktionen som allt efter som kan ge s.k hyperinsulism, som gör det svårt att gå ner i vikt men också kan leda till högt blodtryck, sockersjuka, hjärt-kärlsjukdom, kolesterolobalans samt ökad risk för
bröstcancer och cystor på äggstockarna.
Fyra faser
Atkinsprogrammet indelas i faser. Den första fasen, som kallas "Induktionsfasen", bör vara i minst 14 dagar, är den mest restriktiva. Här äter man bara ca. 20 g kolhydrater om dagen för att få kroppen i en tilstånd av ketos. Boken har en vägvisande kolhydrattabell, som ger en överblick.
Den andra fasen, som är mindre restriktiv, kallas "Bestående viktminskning". Här kan man äta fler kolhydrater, och därför blir utbudet av tillåtna livsmedel naturligvis större. Varje vecka som går ökar man intaget av kolhydrat med 5 gram om dagen tills man slutat gå ner i vikt. På detta sätt hittar man sin egen s.k. "kritiska kolhydratnivå för viktminskning".
Den tredje fasen kallas "upptrappning till stabil vikt". Här reduceras viktminskningskurvan ytterliggare, då man ska vänja sig till en mer bestående kostplan. Man ska få reda på hur många kolhydrater man kan tillåta sig att äta och ändå hålla den vikt man uppnått, så att man inte återfår kilona igen. Metoden är den samma som i fas två, men här ökar man det dagliga kolhydratintaget med 10 gram per vecka.
Den fjärde och sista fasen heter inte så överraskande "stabil vikt livet ut". Här har man nått sin idealvikt och ska inställa sig på en livsstil och ett livsmedelval som håller vikten stabilt på denna nivå.
Kritik av Atkins
Två av Dr. Atkins största bedrifter är att han till viss grad har lyckats minska folks överdrivna rädsla för fett och att han med stor slagkraft påpekat vikten av att begränsa intaget av snabba kolhydrater. Därigenom får man kontroll på blodsockret och de hälsoproblem - bl.a. övervikt - som kan bli följden. Med sitt kostprogram hjälpte Dr. Atkins överviktiga att bli av av med sockersug och snabba kolhydrater. Deras känsla av succé och självkänsla ökade, när de efter många år med misslyckade bantningskurer äntligen nådde sin idealvikt.
Trots detta har kritiken varit massiv och det är den i viss mån fortfarande. Den bygger på hur besvärligt programmet är att följa i vardagen. Kanske är det lättare i USA, där firmor har specialiserat sig i ett stort utbud av livsmedel med ett lågt kolhydratinnehåll. Speciellt vegetarianer har det svårt för Atkinsdieten. För dem är kuren tråkig och i värsta fall ogenomförbar. Dessutom har kritiker framfört en rad punkter, som primärt har orsakat tvivel vid längrevarande bruk av Atkinsprogrammet som hälsofrämjande t.ex:
- Atkinskuren inte innehåller grönsaker
- Mycket fett i kosten ger kolesterolproblem och höga triglyceridnivåer
- Många proteiner i kosten försurar kroppen och orsakar benskörhet och njurproblem.
- Ketos ger huvudvärk, muskelförsvagning och kramper.
- Brist på fibrer i kosten kan ge förstoppning
Atkins besvarar själv dessa och andra kritikpunkter i sin bok. Här kan kort
nämnas hans hållning till kritiken.
Atkins och frukt och grönt
Grönsaker tillhör huvudsakligen i kolhydratgruppen. Atkinskuren försummar varken frukt eller grönt. Beroende vilken fas man är i, ska man bara välja de lågglykemiska, alltså dem med de flesta komplexa kolhydrater.
Atkins och fet mat
Atkins avråder att göra en fettfattig version av sitt program. Hans argument är, att det hämmar fettförbränningen, men han avråder dåliga fetter som t.ex. transfetter. Undersökningar av kolesteroltal och triglycerider har i övrigt visat, att dessa värden faktiskt förbättras under Atkinsprogrammet.
Atkins och kött
Kött är samma sak som (animalska) proteiner, och intag av stora mängder kött anses medverka till benskörhetsutveckling. En undersökning från 2002 offentliggjord i American Journal of Clinical Nutrition visade dock, att äldre som intog tillräckligt med kalcium och D vitamin inte led av benskörhet trots ett högt proteinintag. Atkins avvisar njurproblemet vid ett högt proteinintag som odokumenterat om inte personen redan lider av utvecklad njursjukdom. Som en information kan nämnas, att njurproblem först och främst beror på brist av magnesium och vitamin B6.
Atkins och motion
Daglig motion hör till Atkins-programmet. Det finns bra motionstips iboken.
Atkins och kosttillskott
Dr. Atkins rekommenderade att ta ett kosttillskott vid genomförelse av programmet. Det beror inte bara på att bruksjorden har brist på viktiga mineraler och att vi alla utsätts för varierande grad av förorening och miljögifter. Det beror även på, att fast vi är sunda och äter varierat, kan de riktiga kosttillskotten ge oss en rad viktiga antioxidanter som kan förlänga livet genom att beskydda kroppen mot fria radikaler. Vid ketos får kroppen användning för extra mineral och aminosyrorna cystein och taurin ökas. Mot akut
sockersug rekommenderar Atkins 500 mg av aminosyran L-Glutamin innan varje måltid.
Basic 3
Atkins bok föreslår ett dagligt tillskott vitaminer, mineraler och örtpreparat av hög kvalitet och nämner i detta sammanhang "Basic 3" från hans egna firma. Tre st. "Basic 3" innehåller bl.a. 11.500 i.e vitamin A och betacaroten, 360 mg C-vitamin, 200 i.e. D-vitamin, 150 i.e. E-vitamin, 5 µg K-vitamin, 25 mg B1, 25 mg B2, 20 mg B3, 60 mg B5, 25 mg B6, 600 µg folinsyra, 50 mg PABA, 200 µg B12, 150 µg biotin, 250 mg kalcium, 125 mg magnesium, 10 mg zink, 50 µg selen, 1 mg koppar, 5 mg mangan, 200 µg bor, 300 µg krom, 30 µg molybden, 10 mg kalium, 50 mg Inositol, 50 mg citrus-bioflavonoider, 60 mg N-AcetylCystein och 40 mg grönt te.
VitaMax
Alternativt kan man använda 4 st. VitaMax från Vitaviva, som ev. kan kompletteras med 200 µg krom dgl. Fyra tabletter innehåller bl.a. 10.000 i.e vitamin A och betacaroten, 700 mg C-vitamin, 250 i.e. D-vitamin, 200 i.e. E-vitamin, 35 µg K-vitamin, 50 mg B1, 25 mg B2, 80 mg B3, 250 mg B5, 25 mg B6, 400 µg folinsyra, 25 mg PABA, 50 µg B12, 150 µg biotin, 250 mg kalcium, 250 mg magnesium, 15 mg zink, 100 µg selen, 1 mg koppar, 7,5 mg mangan, 1000 µg bor, 100 µg krom, 50 µg molybden, 49,5 mg kalium, 100 mg L-Cystein / N-Acetyl Cystein, 50 mg Inositol, 50 mg citrus-bioflavonoider och 25 mg grönt te-extrakt.
Vi går ner i vikt på olika sätt
Om vi antar, att de personer, som inte har gått ner i vikt av Atkins-programmet
inte har använt det fel, så kan man tro, att inte alla bör inta samma kostfördeling. Det är faktiskt också en teori, som både avspeglas i ämnesomsättningstyp-teorin och i blodtypkost-teorin, där människor uppdelas i flera olika typer beroende av, att de omsätter kostens olika typer av näringsämnen olika.
Jämförelse av bantningsteorier
- Protein-typen - trivs bäst på en portionsfördeling av protein (40%) och få kulhydrater (30%) och fett (30%). Denna typ har likheter med typ-0 i blodtypteorin och borde respondera bra på Atkins kostprogram.
- Kolhydrat-typen - trivs bäst på kolhydratrik mat (60%) och bara lite fett (15%) och proteiner (25%). Denna typ har likheter med typ A i blodtypteorin och borde respondera dåligt på Atkins kostprogram.
- Mix-typen - trivs bäst på en lika portionsfördeling av kolhydrat (50%) och protein och fett, dvs.(30%) och (20%). Denna typ har likheter med typ B i blodtypteorin och borde också kunna uppnå bra resultat med Atkins kostprogram.
Slutsats
Faktiskt är Atkins kostprogram mycket pedagogiskt förklarat och mera komplext än
man kan tro, om man inte läst boken. Man slipper räkna kalorier, men ska i stället räkna kolhydrater. Ett kostprogram kan ju vara effektivt, fast förklaringen på varför det fungerar, ska revideras. Atkins-programmet har i massvis av tilfällen bevisat sin effektivitet. Det är några fallgropar i dieten som Atkins själv uppmärksammar i boken. Det saknas fakta om de långsiktiga konsekvenser Atkins-programmet kan ha på hälsan. Erfarenheter tyder
dessutom på, att Atkinsprogrammet inte är välägnat till alla människor.
VitaMax
Referenser
Dr. Atkins' New Diet Revolution, Harpercollins 2002, ISBN 0060081597.
Dawson-Hughes B, Harris SS. American Journal of Clinical Nutrition, Calcium
intake influences the association of protein intake with rates of bone loss in
elderly men and women. Am J Clin Nutr 2002 75: 773-779.
Peter D´Adamo Eat right for your type. GP Putnam's Sons 1996. ISBN: 039914255X
William Wolcott, Trish Fahey. The Metabolic Typing Diet. Broadway Books 2000. ISBN 0-7679-0564-4.
