Det är självklart inte ett problem för alla, men många som annars lever rimligt sunt, svävar ut och går upp några kilo i december, och det ska det ju också finnas utrymme till. Det är ju bara jul en gång om året, som säger vi till varandra, och julen är efter tusenårig tradition ett tillfälle till fest med god mat och dryck, som lyser upp den mörkaste perioden på året.
Flera olika kulturer har genom tiderna använt just december eller januari för att fira olika religiösa märkesdagar, och sättet man firat dem på har också haft olika fokus. Det centrala elementet i festligheterna har dock ofta varit fokuserat på antingen mat eller dryck.
I Skandinavien har vi givetvis ärvt en del från de gamla vikingarna, som verkligen förstod sig på att festa loss, och knappast gick hungriga i säng.
Idag är sill, prinskorvar, köttbullar och julskinka efterföljt av risgrynsgröt eller ris a la malta och nedsköljt med gott vin, öl och snaps blivit inbegripet i svensk julmat. Inte många har lust att ändra på denna kulinariska tradition, även om det inte är utan omkostnader. Som till exempel när sällskapet tvingar i sig en extra portion ris a la malta eftersom ingen hittat mandeln, vilken, som det senare visar sig, farbror Göran har gömt under sin tunga bara för att retas. Känner du igen dig?
Det klagas över extrakilon när året slutar, och den feta maten kan - speciellt när den intas sent - lätt ge akut halsbränna, sura uppstötningar, uppblåshet och kanske direkt illamående. Frågan är då, vad kan man så göra?
Calvados
Ett stort glas av äppelbrännvinet Calvados har rykte om sig bland matvrak att kunna skapa plats i magen till mer mat. Om detta stämmer, så orsakar det möjligtvis att det får stängningsmusklen mellan magsäcken och tolvfingertarmen till att öppna sig för tidigt således att otillräckligt förarbetad mat åker vidare i tarmsystemet. Det är alltså inte någon hälsofrämjande åtgärd.
Ät behärskat och långsamt
Först och främst kan man ju - kanske redan lärt från tidigare högtider - besluta sig för att förebygga oönskade följder av festmaten. Även om en del efterhand tyder på att inte alla människor ska äta samma sak, eller undvika att äta samma saker, för att hålla sig sunda och slanka, så kan ingen undgå att vikten ökar om kaloriintaget är större än förbränningen. De akuta irritationerna är redan nämnda. Ät därför inte av alla rätter om det finns många, utan välj några favoriter, och ät inte mer än att du efter måltiden skulle kunna äta en liten extra portion. Ge dig tid till att smaka på den goda julmaten och tugga ordentligt innan du sväljer, så att de kolhydratnedbrytande enzymerna som finns i vårt saliv får tid att verka.
Halsbränna
Halsbränna uppkommer när stängningsmuskeln mellan matstrupe och magsäck inte sluts ordentligt så att de sura magsafterna kan komma upp i matstrupen.
Magsyreneutraliserande medel
Akut halsbränna kan lindras genom att tugga 1-2 teskedar rå havregryn. Man kan också hälla ca 4 g (en tesked) Cal-Mag C-pulver, Natriumhydrogenkarbonat (Natron) eller Samarin i ett glas vatten som sedan drickes. Det neutraliserar en del av magsyran och ökar pH-värdet så att symptomen avtar. Natriumhydrogenkarbonat rekommenderas dock inte till personer med nedsatt njurfunktion.
Magsyreneutraliserande medel är dock bara till akut användning i nödens stund, eftersom vi har behov av stark magsyra till att döda sjukdomsframkallande mikroorganismer i maten och till att uppta basbildande mineraler såsom kalk och magnesium.
Uppblåshet
Öl och läsk till maten framkallar i hög grad luft i magen. Vissa personer blir också uppblåsta av mjölkprodukter eftersom de inte tål laktos så bra. Kost - speciellt kolhydrater - som inte blir tillräckligt nedbruten i mage-tarmkanalen ger uppblåshet. Därför: tugga maten långsamt och grundligt och svälj den först när den har blivit flytande i munnen, det lättar matsmältningen och motverkar behov av att rapa. Mat som nedbryts fullständigt skapar normalt inga matsmälningsproblem, men om man äter för mycket kan det kan möjligtvis vara ett problem för kroppen att producera tillräckligt med matsmältningsenzymer. I en sådan situation kan örter och tillskott av matsmältningsenzymer vara en hjälp.
Örter som lättar matsmälningen
- Pepparmyntsolja är en bra gammalt medel mot uppblåshet. Tag t.ex 1 kapsel med 200 mg efter maten. Använd det ej till barn under två år eller vid svåra lever och gall-åkommor.
- Dill är, utöver att vara en vanlig köksört, också ett gammalt medel mot luft i tarmen. Dill i maten främjar matsmältningen.
- Fänkål innehåller eterisk olja som motverkar luft i magen samt de irritationer som medföljer. Det är också känt för att vara aptitfrämjande. Använd plantan. Bladen är välägnade i sallad. Fänkålsolja eller fänkålsfrön kan vara giftiga i större mängder.
- Kronärtskocka har varit känd och uppskattad av både gastronomer och örtterapeuter sedan antiken. Det är först och främst blomman man äter. Den styrker den viktiga leverfunktionen och kan tas både innan och efter måltiden. Den finns också som kosttillskott.
- Marietistel är ett klassiskt levermedel. Den styrker leverns omsättning av både alkohol och fettämnen. Kan fås som kosttillskott. Tag t.ex 400-800 mg extrakt efter en måltid.
- Gullgentiana-rot innehåller bitterämnen som främmar kroppens produktion av matsmältningssekret.
Matsmälningsenzymer
Tvättmedelsfabrikanterna tillsätter dem så att tvättmedlet kan upplösa svåra fläckar. Matsmältningsenzymer kan också lätta matsmälningen genom att hjälpa med att nedbryta båda fett, kolhydrater och proteiner om de tas efter en måltid.
Enzymer som hjälper matsmälningen av
- kött är: pepsin, trypsin, kymotrypsin, papain och bromelain.
- potatis, ris och socker är: ptyalin, amylas, isomaltas, sakkaras och laktas.
- fett är: lipas.
Illamående
Här kan vi igen få hjälp av en ört. Ingefära innehåller ämnen som motverkar illamående och kräkning. Man kan både använda färsk, riven ingefära, tabletter eller kapslar.
Hjärtattack
Mer allvarliga konsekvenser av överätning kan uppträda hos personer med förkalkningar i hjärtats kranskärl. Dessa människor är möjligtvis ännu inte medvetna om hur illa det står till med hjärtats blodtillförsel, och att en julmiddag kan utlösa kärlkramp, även kallat angina pectoris. Faktorer som fet mat, tobaksrök, kyla, ansträngning och stress kan utlösa anfall hos disponerade, för att hjärtat i dessa situationer kan ha användning av extra syre, som de förkalkade blodkärl inte klarar av att leverera. Det finns en klassisk illustration som mycket väl visar hur dessa faktorer kan uppträda i samma situation: en något överviktig, medelålders man är efter ett restaurangbesök, var det med stor sannolikhet också har rökts, på väg hem bärande på en väska. Utanför blåser en kall vind och precis när han är på väg upp för trappan som för ner till restaurangen får han ett anfall av angina pectoris. Symptomen är ångestprovokerande, tryckande smärtor i hjärtregionen eller tryck på bröstet. Smärtorna kan stråla ut i arm, rygg eller hals. Smärtorna avtar vanligtvis snabbt i takt med att man tar det lugnt och hjärtat därför kräver mindre syre.
Det är alltid förnuftigt att äta med omtanke - inte minst under julen.
