Kaffe kommer från kaffebuskens frukter som innehåller kaffebönorna, som torkas och rostas.
Kaffet kom till Europa från de arabiska länderna på 1600-talet. I början blev kaffet faktiskt använt som medicin. Det har blivit använt som medel mot sömnlöshet, mot koma i samband med ormbett, som ett blodomloppsmedel och mot viktförlust.
Det muslimska prästerskapet påstod under denna tid att kaffe var giftigt och de förbjöd kaffedrickande, vilket dock inte kunde stoppa dess popularitet.
Då den franske kung Ludvig den XIV började dricka kaffe som njutningsmedel, steg dess popularitet snabbt överallt i Europa således att det mot slutet av 1600-talet fanns kaffehus överallt i Europa.
Kaffesorter
Det finns två huvudgrupper av kaffe: Arabica-kaffe (Coffea arabica) och Robusta-kaffe (Coffea canephora), samt ett naturligt koffeinfritt kaffe (Coffea charrieriana). De är mycket olika. Arabica-bönan har 44 kromosomer, Robusta-bönan bara 22. Innehållet av koffein i Robusta-kaffe är väsentligt högre än i Arabica-kaffe. Arabica-kaffe är också högre värdesatt av kaffeälskare för sin fina smak än Robusta som är mer bitter. Pris och kvalitet går också hand i hand. Arabica-kaffe är också dyrare, då denna sort är mindre motståndskraftig och ger ett lägre utbyte än Robusta. Det koffeinfria kaffet har man hittat i Kamerun och betraktas som en biologisk sensation, då kaffeplantan normalt producerar koffein för att beskydda sig mot skadedjur.
Norge, Finland och Danmark har sedan hamnat upp i topp på listan över kaffedrickande nationer. I Danmark dricker varje invånare - spädbarn inräknat - genomsnittligt fyra dagliga koppar kaffe. En del dricker alltså väsentligt mera.
Kaffe innehåller bl.a. alkaloiden koffein. Alkaloider är en grupp ämnen med markanta verkningar på nervsystemet. Nikotin, kokain, morfin, efedrin och psilocybin är de mest kända alkaloiderna. Koffein påverkar hjärna, hjärta, lever, njurar och muskler. Denna verkan är däremot inte helt negativ. Exempelvis vill koffeinets bittra smak stimulera leverfunktionen. En kopp kaffe innehåller 50-100 mg koffein, möjligtvis mer. 10 g anses dödligt och barn under 20 kg kan dö av 2 g koffein.
Effekten av kaffe börjar efter ca 10 minuter. Koffeinets koncentration i blodet uppnår sitt maximum efter ca 45 minuter, men är redan uppe på sitt halva maximum efter få minuter. Effekten håller typiskt i sig ett par timmar och hos några få kaffekänsliga personer kan det hålla i sig 4 - 5 timmar.
Med eller utan filter
Det är dock också en lång rad andra ämnen än koffein i kaffe som allt efter rostningsgrad och tillagning varierar i det färdiga brygg. Exempelvis menar man, att filter kaffe är mindre osunt än ofiltrerat, för att några av de mest hälsobelastande ämnen uppfångas i kaffefiltret. Det kan också spela en roll om kaffet har blivit tillsatt med socker och mjölkprodukter.
Hälsoskadliga verkningar av kaffe
Debatten om kaffets inflytande på hälsan har gått fram och tillbaka ända sedan dess introduktion. Ett utplock av argumenten emot kaffedrickning är:
- Kaffe är en av de mest besprutade grödorna i världen
- Rostandet av bönorna bildar cancerframkallande tjärprodukter
- Fenoler i kaffet kan främja bildningen av N-nitrosaminer, som är cancerframkallande
- Kaffe nedsätter verkningen av insulin i kroppen
- Kaffe verkar som speed och stressar kroppen
- Kaffe tömmer kroppen för kalium, magnesium, järn, zink och B-vitaminer
Vidare:
- Folk med hjärtproblem rekommenderas att dricka högst ett par koppar kaffe om dagen
- Kaffedrickande hos kvinnor är både bundet till förökad risk för barnlöshet, abort och för tidig födsel, enligt vissa vetenskapliga undersökningar
- Kaffedrickande kvinnor har dessutom ökad risk för att få fibrocystiska bröstknutor
Kaffe och gener
Genforskning tyder dock på, att cirka hälften av befolkningen kan minska risken för att utveckla blodproppar genom att dricka 2 till 3 koppar kaffe om dagen. Den andra hälften, däremot, löper en ökad risk för att utveckla blodproppar efter samma mängd kaffe. Om en moderat daglig mängd kaffe är en fördel eller en nackdel beror på personens ämnesomsättning. En hög ämnesomsättning minskar sjukdomsrisken, medan en låg ämnesomsättning ökar densamme, efter 2-3 dagliga koppar kaffe. Problemet är att det kan vara svårt att veta vilken halvdel man tillhör. Även om vi märker koffeinets stimulerande verkning, kan vi ju inte märka om blodkärlen bildar proppar eller ej. Forskare avråder därför folk från att dricka mer än 4 koppar kaffe om dagen, trots att, det enligt deras egen forskning, är för mycket för hälften av befolkningen.
Kaffe och kön
Män och kvinnor reagerar inte lika av att dricka kaffe. Forskning från England visar att kvinnor som får 250 mg koffein - det svarar ungefär tillen dubbel espresso - blir mer tåliga mot smärta, varemot män inte höjer sin smärttröskel av koffein.
En svensk undersökning har visat att kaffe i högre grad verkar förslöande på kvinnor, varemot män kvicknartill av det. Man vet inte varför koffeinet i kaffe verkar olika på män och kvinnor, men man gissar på att det har hormonella orsaker.
Kaffe och viktnedgång
Kaffe verkar både aptithämmande och ökar ämnesomsättningen lite på kort sikt, men på längre sikt är verkningen av kaffe som bantningsmedel mera tvivelsam. Det beror på att kaffedrickning också ökar nivån av stresshormoner, som kan föra till viktstigning samt att den upppiggande verkan på ämnesomsättningen efterhand avtar.
Kaffemostrar blir lättare otäta
Försvagad blås- och bäckenbottenmuskulatur är den vanligaste orsaken till inkontinens hos kvinnor, och kaffe kan göra att denna muskulatur försvagas. En amerikansk undersökning från Brown University, Rhode Island, som offentliggjordes år 2000 tyder på att kvinnor som dricker tre - fyra koppar kaffe eller mer om dagen fördubblar risken att få besvär med att hålla sig. Kvinnor som kan klara sig på en eller högst två koppar kaffe om dagen verkar inte löpa större risk - i alla fall inte av den orsaken.
Kaffes vätskedrivande effekt är omdiskuterad. Forskningsresultat tyder på, att kaffe är vattendrivande för personer som inte är vana vid att inta koffein, men att vana kaffedrickare inte upplever en vätskedrivande effekt av kaffe.
Det diskuteras också om kaffe är vanebildande. Det är dock ganska säkert att många skulle uppleva abstinenesbesvär om de plötsligt inte fick kaffe. Man kan själv skörda försöksresultat till denna debatt genom t.ex. att låta bli att servera pappa morgonkaffe. Utan jämförelse i övrigt vet man från försök utförda på råttor, att om de får valet mellan rent vatten och vatten tillsatt koffein, väljer de det koffeinhaltiga vattnet.
Kaffe används faktiskt också till att mäta en persons avgiftningskapacitet. Efter att personen har intagit en koffeinupplösning, mäter man hur snabbt koffeinkoncentrationen faller i salivprov. Det kan vara mycket stora skillnader på den tid det tar att utrensa koffeinet. Ända från en knapp timme till ett par dagar.
Irish coffee mot slaganfall
På universitetet i Houston, Texas har man avprövat flera olika medikament med syftet att motverka så många som möjligt av de skador som bildas i hjärnan efter ett slaganfall. I början av februari år 2000 spreds ryktet om att forskaren James Grotta och hans stab under dessa strävanden hade gett försöksråttor en blandning av alkohol och koffein. Det visade sig att kombinationen, men inte kaffe och alkohol var för sig, reducerade skadorna på hjärnan med upp till 80%. Man påstår att verkningen beror på kaffets förmåga att öka blodtrycket kombinerat med alkoholets förmåga att utvidga blodkärlen och därmed öka blodflödet.
Blandningen ligger behagligt nära en känd terapeutisk dryck, som med jämna mellanrum ordineras till eget bruk världen över - också känd som irish coffee.
Det var naturligtvis en irländare som uppfann irish coffee. Han hette Joseph Sheridan och var 1943 bartender på Shannon flygplats i det västliga Irland. Här mottog man trötta och kalla passagerare från Amerika efter en 18 timmar lång färd med flygbåt över Atlanten. De skulle värmas och förfriskas med något.
På uppfordran och efter en del experiment kom Sheridan fram till följande curative tinctura och preparation:
- Uppvärm ett whiskeyglas på fot
- Häll 1 del irländsk whiskey i
- Tillsätt3 bitar (brunt) socker
- Fyll på med starkt kaffe till 2,5 cm från toppen
- Rör försiktigt runt
- Fyll upp till kanten med lättvispad heavy crem (motsvarar vispgrädde, men har en högre fettprocent)
Som de flesta vet, har denna dryck blivit omåttligt populär i stora delar av världen, men för att ligga närmare den vetenskapliga forskningen, borde man i terapeutiskt syfte nog låta bli mjölkfettet och sockret. T.ex. 1 del alkohol - det kunde vara vodka eller snaps - till 3-4 delar kaffe. Men äkta irish coffee smakar naturligtvis bättre.
Kaffelavemang
Det mest hälsosamma sättet att inta kaffe på skiljer sig en del från det ovannämnda. Det är nämligen i form av kaffelavemang. Det är en nyttig del av ett avgiftningsprogram och kan dras nytta av som led i kurer mot så olika besvär som förstoppning, leverinflammation, cancer, kroniska smärtor och överhuvudtaget vid alla degenerativa sjukdomar.
Dels upplöser kaffet sammanpressad avföring; den udvidgar gallvägarna och främjar avsöndringen av galla, som innehåller en del avfallsämnen. En stor del av denna galla upptas av tarmen och förs till levern för att bli återanvänd. Därför är det en fördel att tarmarnas rytmiska rörelser, som skuffar tarminnehållet framåt, också stimuleras så att den galla och de gifter som finns i tarmen snabbt försvinner och inte upptas i blodet.
I tarmen och levern ingår viktiga enzymsystem som oskadliggör giftämnen. En rad avgiftande enzymer stimuleras av ett kaffelavemang. T.ex. förökas mängden av leverenzymet glutation-S-transferas med flera hundra procent.
En avgiftningskur kan vara en utsträckt affär som kan ta allt från 1 månad till ett par årberoendeav svårhetsgrad. Vid långvariga kurer rekommenderas det att söka sig till en erfaren behandlare. Under alla omständigheter bör man hålla paus efter ½ års dagliga kaffelavemanger.
Til ett lavemang används filtrerat vatten eller källvatten och ekologiskt kaffe. Använd inte snabbkaffe.
Doseringen är 3 rågade matskedar kaffe till 1 liter vatten. Kaffet småkokas i 15 min, silas och avkyls till kroppstemperatur. Använd ½ liter kaffe per gång och gör bara 1 lavemang om dagen om inte det t.ex. är ett led i en kur mot cancer, där flera dagliga lavemang kan vara nödvändiga.
Ligg på vänster sida med benen böjda framåt. Smörj munstycket med en neutral fet kräm eller flytande E-vitamin. För upp den 5 cm i ändtarmen och låt kaffet löpa in. Justera om nödvändigt inlöpshastigheten genom att klämma om slangen. Behåll kaffet inne i 15 minuter innan du går på toaletten. Personer som reagerar för starkt på koffein kan ta en blandning av kaffe och kamomillte, hälften av varje.
Lavemangapparatur fås i flera utgåvor. Engångsutgåvor fås på apoteket. De kan rymma 1,75 liter och kostar ca. 20 kr. En annan utgåva för flergångsbruk, ensåkallad en rese-irrigator kan antingen beställas på apoteket eller köpas hos firmor som säljer sjukhusutrustning.
Alltså, om du lever för ohälsosamt och dricker för mycket kaffe, så prova på att hälla in kaffet den andra vägen!
