Det finns nog dom som menar att den senaste undersökningen om kalk och D-vitamin visar, att ingen av delarna duger till något som helst. Men innan man sluter sig till denna ytterlighet bör man nog lugna sig lite. Man kan nämligen också mena, att undersökningen inte var rätt ägnad till föremålet. Eller, som det heter i en ledande artikel i New England Journal of Medicine: Konklusionen bör tolkas i ljuset av att studien var invecklad och att dosen av kalk och D-vitamin sannolikt var för låg.
Det rör sig om den lömska och utbredda cancern i tjocktarm och ändtarm. Hälften av totalt 36 282 amerikanska kvinnor i åldrarna 50 till 79 år som deltog i ett sjuårigt försök fick ett dagligt tillskott av 1000 mg calcium (kalk) och 400 enheter D-vitamin - för att se om detta nedsätter risken att drabbas. Tillskottet svarar till två vanliga kalktabletter och D-vitamintabletter om dagen, som man tar mot benskörhet. Resultatet var nedslående. Varesig kvinnorna fick tillskott eller sockerpiller, var risken den samma.
Begravet i de många talen finns det dock ett positivt förbehåll. De kvinnor som innan försöket hade minst D-vitamin i blodet hade med statisktisk säkerhet störst sannolikhet att drabbas av tjocktarmscancer. Detta skulle kunna tyda på att D-vitamin gör nytta. Det fanns också en tendens - men bara en tendens - till att dessa kvinnor också hade störst nytta av tillskotten.
Många omständigheter gör dock att konklusionen skall tas med en nypa salt. Detta hänger bland annat ihop med att försöket var mycket komplext.
Den kanske viktigaste invändningen är att försöket "bara" varade i sju år. Man förmodar att tjocktarmscancer tar omkring 10-20 år att utveckla, från späd början till den dag diagnosen ställs. Om tillskotten motverkar att ny cancer uppstår så kommer man med andra ord inte märka detta så tidigt som efter sju år. Detta har man nu bestämt sig att ta konsekvensen av och deltagarna kommer att kontrolleras under ytterligare fem år frammåt.
Viktande invändningar
Om man skulle ha kunnat visa en skillnad innanför de sju åren, hade man åtminstonde varit tvugna att avsluta med att undersöka tarmen hos samtliga deltagare för tidiga cancerstadier, d.v.s. polyper. Detta blev aldrig gjort. Det fanns varken krafter eller pengar till att utföra
35 000 tarmundersökelser. Man kunde bara konstatera att både antalet av privat utförda tarmundersökningar och antalet av upptäckta cancertillfällen var överensstämmande. Men något annat kunde man väl knappast heller vänta sig.
En störande detalj är att samtiliga deltagare fick lov till att fortsätta med de tillskott som de tog sedan tidigare, parallellt med dem som de fick i försöket. De tog sedan tidigare i genomsnitt 1100 mg calcium och drygt 350 enheter D-vitamin om dagen - vilket i bägge fall ligger nära den rekommenderade mängden. Många av deltagarna måste därför ha fått mycket stora mängder calcium - över 2000 mg om dagen. Vågar man gissa på att detta är orsaken till den lite större frekvensen av självrapporterad njursten? 2,4% av dem som fick tillskott och 2,1 % av dem som fick sockerpiller fick njursten under löpet av de sju åren.
Ytterligare tillkommer att genomsnittsåldern i försöket var förhållandevis låg, vilket minskade risken för cancer men som därmed också drog ned försöket. Det drogs ytterligare ned av att mer än var fjärde deltagare inte fullförde hela vägen fram. Var detta kanske på grund av att kalktabletter kan ge förstoppning? Detta disskuteras inte i artikeln.
Nog så viktigt är att dosen av D-vitamin, som nämnt i ledarartikeln, kan ha varit för låg. Nyligen har man estimerat att man skall ta omkring 1000 enheter ytterligare om dagen för att uppnå en - förmodad - cancerhämmande värkan. Så mycket skall det nämligen till för att koncentrationen av D-vitamin (eller snarare 25(OH)D-vitamin) skall komma upp i över 30 nanogram / liter serum (75 nanomol / milliliter). Så mycket har endast några få i försöket fått.
Vad kan man så konkludera av detta? Ledarartikeln avslutar med flera förslag till nya undersökningar. Mycket tyder på att D-vitamin, och möjligtvis kalk förebygger cancer. Men det saknas fortfarande mycket kunskap.
Referenser:
- Wactawski-Wende J et al. Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of colorectal cancer. N Engl J Med 2006;354:684-96.
- Forman M C et al. Calcium plus vitamin D3 supplementation and colorectal cancer in women. N Engl J Med 2006;354:752-4.
- Garland C F et al. The role of vitamin D in cancer prevention. Am J Publ Health 2006;96:9-18.
