Faktiskt har man känt till symptomen i många år, för redan 1793 beskrev läkaren Ramazinni i sin bok ”de Morbis Artificum” att ”irregulära rörelser och onaturliga ställningar är orsak till många sjukdomar”.
Smärtsamma symptom av ensidigt upprepat arbete har i många år känts till av tvätterskor, fiskare, telegrafister och senare t ex arbetare i slakteriaffärer samt av tennis- och golfspelare, som ofta lider av tennisarmbåge.
Det är ironiskt nog nyare sofistikerad och förbättrad teknologi som ursprungligen var tänkt till att avlasta oss som ger musarm, och det är speciellt det moderna datortangentbordet och musen som är orsak till dessa problem. Den teknologiska revolutionen har gått mycket snabbare än den mänskliga kroppens evolution. Vi kan inte följa med utvecklingen rent kroppsligt, för människans rörelseapparatur är inte gjord för att utföra tusentals upprepade rörelser på en timme.
Datortangentbordet har fått flera tangenter, som gör att man måste sträcka på sina fingrar och händer mer. Den datormus som skall förenkla kommandovägarna från användare till dator ger inte armen och handleden tillräcklig vila. Utöver det har mängden av valmöjligheter i datorprogrammen ökats för varje ny generation, vilket leder till att det finns ännu fler funktioner man skall använda tangentbord och mus till.
Skadan Musarm
Symptom som följd av längre tids användning av datormus kan uppträda i fingrar, handled, armar och ända ut i ryggen. De första symptomen är vanligtvis att händerna "sover" och många tror då felaktigt att de har problem med blodcirkulationen. Blodcirkulationsproblem kan faktiskt också uppstå i benen, om man sitter för länge framför sin dator i samma ställning och t ex sitter mycket med benen i kors.
De första symptomen visar sig oftast genom att man blir trött och öm i skuldror, armar, armbågar och handleder. Det kan uppstå olika känselstörningar, problem med att öppna och knyta handen eller problem med att koordinera sina rörelser.
Efterhand utvecklas symptomen med inflammation, om man inte ändrar på sin arbetsform. Ny forskning tyder på att också nervvävnaden skadas, även om forskarna har haft svårt att bevisa ett sammanhang mellan användning av datormus och fysiska skador i kroppen.
Har man musarm eller motsvarande, lönar det sig att göra något åt problemet så snabbt som möjligt. Musarm är kumulativt - d v s den blir bara värre - om man inte gör något åt problemet. Dansk forskning har dock kommit fram till att skadorna i de flesta fall inte är varaktiga eller utvecklar sig till direkta sjukdomar i rörelseapparaturen. Svensk forskning har kommit fram till en annan slutsats, nämligen att arbete med mus och dator kan medföra allvarliga arbetsskador. De svenska forskarna ser stress och långvarigt, monotont arbete, som arbete framför datorn ofta är, som en extra farlig cocktail.
Vad man kan göra
Man bör ändra sina arbetsförhållanden och fokusera på mer korrekta arbetsställningar. Också ergonomiska tangentbord och goda ljusförhållanden är viktiga att införa. Ergoterapeutiska bord och stolar samt undervisning om hur man undviker fysisk belastning vid användning av dator har blivit mer vanligt på arbetsplatserna, då man insett att det inte lönar sig att ignorera ett problem som i värsta fall kan leda till total arbetsoduglighet.
Eftersom problemet med musarm p g a ofta förekommande användning av dator har vuxit så mycket de senaste åren, har man utvecklat flera olika redskap som i större eller mindre grad kan förebygga dessa skador. T ex finns det nu redskap som bl a skärmpenna, ergonomisk mus och ”mousetrappers” - en anordning på en skena, som är känd för att förhindra musarm vid långtidsanvändning.
Medan vi väntar på fullt utbyggd voice control liksom i science fiction-filmer, är det värt att veta att det finns flera saker man själv kan göra för att undvika musarm om man arbetar mycket vid datorer.
Man skall sörja för att:
- Ändra på arbetsrutinerna så var och en inte utför samma typ av arbete för länge åt gången. Den hela dagliga arbetstiden vid skärmen ska härmed inte överstiga 4 timmar. Om stressnuvån är hög ska denna tid sänkas ännu mer.
- Sitta på en stabil stol med ett stadigt ryggstöd - i en höjd som passar till ens bord.
- Arbetsbordets höjd är inställt så att armar och skuldror är avslappnade.
- Hålla en liten paus varje timme, då man kan göra följande övningar:
1. Stående placerar man sin handflata (den man använder till musen) på ett bord, så armen är sträckt i 10 sekunder åt gangen. Man skall kunna märka en spänning i finger eller arm.
2. Stående placerar man på samma sätt den samma handflata mot en vägg, så att armen är utsträckt i 10 sekunder.
3. Sittande eller stående lyfter och sänker man sina skuldror, tills de känns mer avslappnade.
4. Sittande eller stående rör man på händerna, så att de böjs fram och tillbaka vid handlederna till sina yttersta positioner.
- Anskaffa en ergonomiskt korrekt mus, en motsvarande track-ball eller ev. en platta med tillhörande elektronisk penna, som hålls som en kulspetspenna.
- Byt ut standardtangentbordet mot en mer ergonomiskt korrekt, om det inte passar till dina fingrar.
Goda tillskott
- Omega 3 fettsyror (tag t. ex. 2 fiskoljekapslar morgon och kväll)
- Ingefära (tag 1 - 2 kapslar morgon och kväll)
Deadlines, stress och långa arbetstider ökar problemen med musarm. Man är spänd och glömmer tröttheten, de ömma skuldrorna, de stackars armbågarna och handlederna och man glömmer att hålla de nödvändiga pauserna i arbetet.
Datorarbete undersöks
Den danska regeringen kom 1993 med en handlingsplan för att minska ensidigt upprepat arbete, med hopp om att halvera arbetskadorna. Medel till forskning blev också avsatt för att försäkra förebyggandet, och ett tvärvetenskapligt projekt, PRIM-projektet - Projekt om forskning och intervention i monotont arbete - är en del av denna forskningsinsats.
Åren 1994-1997 har hälsoupplysningar samlats in från några större, danska, industriella företags anställda. De har undersökts genom frågeformulär, läkarundersökningar och uppföljningsundersökningar.
Vid "Arbejdsmiljøinstituttet" (Arbetsmiljöinstitutet) i Danmark har man börjat undersöka orsaker till musarm och vad man kan göra åt saken när man har fått musarm. Konklusionen för tillfället verkar bekräfta att ju mera enformigt arbete och ju högre arbetstempo man har, desto större är risken för att få smärtor och slitsjukdomar i skuldror och armar.
Dataprogrammet WorkPace Recorder gör det möjligt att registrera vart slag på tangenterna, vart musklick och var musrörelse. Programmet har varit utsänt på en diskett tillsammans med frågeformuläret "Arbetsmiljö och hälsa hos tekniska assistenter och maskintekniker" till 10.000 anställda i företaget NUDATA.
I programmet har ett frågeformulär varit inlagt, som en gång i veckan ställer frågor om besvär t ex i nacke, axlar och armar samt arbetsbelastning och ev stress. Deltagarna har installerat programmet på sin arbetsdator och haft programmet liggande på sin dator i ett år.
Vi väntar fortfarande på en konklusion härifrån.
I USA visar en undersökning att CAD-användare - ett designprogram som speciellt arkitekter och ingenjörer använder sig av - trycker på sin mus omkring 17.000 gånger på en arbetsdag.
Relaterade besvär
Det finns liknande besvär som innebär ”ensidigt upprepat arbete”. Tennisarmbåge hör till de mest kända. Karpaltunnelsyndrom och senskideinflammation känner många också till. Senskideinflammation uppstår av en irritiation av den sena som har att göra med den muskel, som har överansträngts. Inflammationen kan uppstå vid hand-, armbågs- eller skulderlederna.
Man har börjat använda en beteckning som ett mer täckande uttryck för det samma fenomen av steril inflammation; på engelska ”Work Related Musculoskeletal Disorders”, som på svenska kan översättas till ”Arbetsrelaterade muskelstörningar”. En annan beteckning är ”Occupational Overuse Syndrome”, som på svenska kan översättas till ”Yrkesmässigt överbelastningssyndrom”.
