Denna gång är det forskare från Texas University i Austin som har använt översikter från det amerikanska lantbruksdepartementet för att jämföra innehållet av näringsämnen i 43 olika frukter och grönsaker, skördade antingen 1950 eller 1999.
Minskat innehåll av 6 näringsämnen
Forskarna fann att innehållet av protein, calcium, fosfor, järn, B-2 vitamin och C-vitamin har minskat signifikant i den undrsökta perioden. Innehållet av B-2 vitamin hade reducerats med hela 38% under perioden. Innehållet av sju andra näringsämnen verkade dock inte ha minskat. Innehållet av några vitaminer hade till och med ökat. Exempelvis har innehållet av betakaroten i de amerikanska morötterna ökat. Det anses bero på att lantbrukarna har framavlat mer färgrika morötter. Betakaroten är det ämne som ger morötterna dess färg.
Forskarna menar själva, att minskningen av de sex näringämnena kan bero på lantbrukets intensiva odlingsmetoder, medan andra forskare också pekar på den så kallade växthuseffekten som en möjlig orsak.
Växthusgaser ökar utbytet
Atmosfärens innehåll av bland annat koldioxid (CO2), som frigörs vid förbränning av olja, kol och gas, har medverkat till att den genomsnittliga globala uppvärmningen har ökat 0,4 grader under löpet av de senaste 50 åren. Detta låter kanske inte särskillt våldsamt, men det är det faktiskt, menar metrologerna. Det har inte funnits så höga koncentrationer av koldioxid i atmosfären på 420 000 år, kanske inte ens på 20 miljoner år.
Försök har visat att grödor odlade i växthus, med ett innehåll av koldioxid 2 till 3 gånger högre än det nuvarande, fick plantorna att växa explosivt. En fördubbling av atmosfärens koldioxidinnehåll gav ett 40% högre utbyte.
Men, men, men
Försök har dock också avslöjat, att plantorna i de koldioxid-förhöjda miljöerna får ett lägre innehåll av kväve (N), den faktor som är bäst undersökt. Exempelvis visade korn och vete en 20% reduktion i kväveinnehåll, medan sojabönor inte visade någon reduktion alls. Kväve är en byggsten i protein, vilket medför att proteininnehållet i många grödor faller. De långsiktiga konsekvenserna av ett fallande proteininnehåll i grödor är svåra att förutsäga. Insekter som lever av grödorna behöver äta mer för att överleva. De som inte förmår att få tillräckligt med näring p.g.a. proteinbrist stryker med först, vilket i sin tur påverkar de djur som lever av insekterna, o.s.v.
Fler undersökningar
En undersökning av ris visade att innehållet av kväve minskade med 14%, fosfor med 5%, järn med 17% och zink med 28 %. En motsvarande kinesisk undersökning visade en minskning av kväve på 15%, fosfor 36%, kalium 23% och zink 32%. Forskare från Nebraska Universitet har också funnit data som visar att koldioxidberikning av atmosfären orsakar en betydlig nedsättning av mikronäringsämnen i grödorna.
Högre temperatur = flera pesticider
En annat aspekt vid den globala uppvärmningen och de milda vintrarna är att den ökade temperaturen också vill medföra större problem med angrepp från skadliga insekter på grödorna. Detta vill i sin tur medföra flera pesticider i lantbruket och slutligen i människan.
Problemet med det fallande näringsinnehållet i födevarorna kommer dock i första hand drabba befolkningsgrupper som lever på svältgränsen, men med tiden också dem som inte tycker att det är nödvändigt med ett dagligt multivitamin-mineraltillskott. Men detta är också fortfarande ett område, där den typiska avslutande frasen "det är behov för mer forskning på området" i högsta grad är relevant.
Ekologiska grödor innehåller markant färre pesticidrester än konventionellt dyrkande. En liten amerikansk undersökningvisade att, hos skolbarn som i en period intog ekologisk kost, sjönk procenten av pesticidrester i deras urin under samma period. Den steg igen, när de gick tillbaka till att äta icke-ekologisk mat igen.
Referenser:
- www.smhi.se
- Søderlind D. Hvor sunne er eplerne – egentlig? www.forskning.no 2006
- Scherer G: The food, the Bad, and the Ugly. Grist magazine 2005
- Lu Chensheng et al. Organic Diets Significantly Lower Children´s Dietary Exposure to Organophosphorus Pesticides. Environmetal Health Perspectives 2006; 114 (2):260-63.
Annan relevant litteratur: Det liknar mat
