Nattskattaöverkänslighet

Ordet allergi användes först i början av 1900-talet, och beteckningen täckte alla onormala reaktioner från kroppens immunförsvar. Idag används ordet som en beteckning på en obehaglig reaktion på i stort sett alla ämnen, oavsett om immunsystemet involveras eller ej.
Allergi är alltså, i ordets bredaste betydelse, en atypisk reaktion på födoämnen, kemikalier eller något som indandas, tex. pollen från växter och träd. I ordets snävare betydelse är allergi uteslutande reaktioner från immunförsvaret. Huvudparten av dessa reaktioner får immunsystemet att utveckla ett allergisk angrepp, för att få det främmande ämnet ut ur kroppen. Man kallar ett provocerande födoämne för en antigen, och immunförsvarets celler bildar antikroppar, som befriar kroppen från dessa antigener.
Har man en födoämnesallergi reagerer man mot proteinerna i maten, som ofta kan ge en kraftig reaktion. Det kan man mäta genom hud- och blodprov, eftersom det i blodet finns IgE antikroppar. Resultatet av sådanna prov är dock inte alltid helt tillförlitliga. Födoämnesallergi är vanligare hos barn än hos vuxna.
Vid födoämnesintolerans är symtomen mer diffusa. Man kan bli trött, upppblåst, få huvudvärk, bli irritabel och aggressiv eller få andra symtom. Det kan dock vara svårt att sätta fingret på vad det är man inte tål, och alltså vad som belastar. Vid intolerans finns också antikroppar i blodet, som kallas IgG, men de är svårare att mäta. För att slå fast om det handlar om intolerans, skickar några få, okonventionella läkare och behandlare blodprov till USA, där man kan få utfört två olika test som heter ELISA och ALKAT. De är tämligen dyra.
Nattskatta (Solanum-släkten, Solanaceae-familjen)
Familjen består av 90 släkten och omkring 2600 arter, både trädgårdsväxter och ogräs. Till denna stora familj hör vit potatis, tomater, paprika/peppar (bortsett från svartpeppar), aubergin, petunia och tobak, samt en hel del mycket giftiga växter, varav några används till läkemedel. Bittersöt nattskatta (Solanum dulcamara), som växter vilt i Europa, Nordafrika och Nordasien, används tex. mot astma, kronisk bronkit (lunginflammation), olika hudproblem och gikt. Belladonna (Atropa belladonna) har en lugnande och kramplösande effekt. Begge växterna är dödlig giftiga i för stora doser.
De giftiga alkaloiderna atropin, nikotin mm. finns hos några av potatisens släktningar: Bolmörten, nattskattan, tobaksplantan och spikklubban - de två sistnämnda med dödligt verkande gift, även i små doser. Giftiga nattskatteplantor innehåller 3 slags alkaloider: Tropan, som finns i belladonna, pyridin, som finns i tobak och steroid-alkaloider, som man finner i släktningat till denna familj.
De gröna växtdelarna och omogna frukter på de flesta nattskatteväxer innehåller nivåer av steroid-alkaloiden solanin, som inte är helt ofarlig. Solanin finns i potatisens gröna delar, i potatisgroddar och de gröna fläckarna på potatis. En giftig dos solanin resulterar i allvarliga matsmältningsproblem, skakningar, försvagning, förlamning och andnöd. Solanin kan i stora doser leda till döden. Det är därför viktigt att man tar bort potatisens groddar innan tillberedning, och att man inte använder dessa, potatisens stjälkar eller ruttna potatisar till djurfoder. Själva potatisknölarna är inte giftiga.
Potatisen (Solanum tuberosum)
Knöl-växten kom ursprungligen från Sydamerika, där inkaindianerna odlade över 60 olika arter. Potatisen har odlats under flera tusen år i Bolivia, Chile och Peru. Inkaindianerna använde potatis till mycket, men det viktigaste användningsområdet var som omslag vid hudsjukdomar. På 1500-talet förde man in potatis till Spanien. Först på 1800-talet spreds användningen till hushåll i Norden. Det är bara potatisen som ägnar sig för friluftsodling i de skandinaviska länderna, både tomat, peppar och aubergin måste odlas i växthus. Potatisvatten har senare visat sig kunna hjälpa patienter med urinsyragikt pga. dess basiska karaktär.
Överkänslighet
Något tyder dock på att nattskattegrönsaker inte är ägnade som föda i obegränsade mängder, då många människor reagerer på dem. Särskilt mindre barn får ofta problem med (rå) tomat, liksom många är överkänsliga mot potatis utan att veta det. Barn med hudproblem reagerar ofta på potatis - speciellt om deras föräldrar röker. Även vuxna personer med ledproblem reagerer på potatis - speciellt om de är eller har varit nikotinberoende. Tomatens proteinämnen, lektinerna, är kända för att tillhöra de mer aggressiva och provocerande för en nattskatte-överkänslig person, och dessa lektiner blir ännu mer hälsofarliga vid värmebehandling.
En del forskare påpekar att ca. 40% av den europeiska befolkningen lider av varierande och uerkända grader av överkänslighetsreaktioner mot nattskatte-grönsaker. Detta gäller i hög grad rökare och personer med födoämnesintolerans. Fysiska överkänslighetssymtom kan vara alkoholintolerans, diarréer, matsmältningsproblem, hjärtklappning, huvudvärk, illamående, migrän, nervositet, uppblåsthet, uppsvällning rung ögonen, utslag och ostabilt blodsocker. De psykiska symtomen kan vara ångestanfall, irritabilitet, aggressiva utbrott och mindre neuroser.
Det kan dockskilja mycket, vilka nattskattegrönsaker man inte tål. En del har problem med allihop, och andra tål en del nattskattegrönsaker då och då. Skillnader på tex. potatissorter och olika odling kan medföra att potatis från ett område inte tåls, medan andra går bra. Dessutom kan besprutningsmedel också ge känsliga personer problem, eftersom det är vanligt att bespruta konventionellt odlad potatis 3-4 ggr under deras växtperiod. Ekologisk potatis tåls generellt bättre.
Beroendeallergi pga. tobak är mycket utbrett. Det är ofta ett tecken på problem med syra/basbalansen och andra livsmedel i form av tex. vete, mjölkprodukter och socker. Tobaksrökning kan maskera en överkänslighet mot nattskatta.
Dr. Norman F. Childers, som har forskat i sambandet mellan nattskatta och sjukdom, påpekar att intag av nattskatta (grönsaler) kan vara inblandat i bindvävssjukdomar, bursitis, fibromyalgi, ledinflammation, Lupus Erythematus Disseminatus (LED), morbus Bekhterew, senskidhinneinflammation, artros, tennisarmbåge och urinsyragikt (podagra) mm.
Norman Childers forskning påvisar också att glykoalkaloider och steroider från intag av nattskatta hämmar den viktiga enzymnt cholinesteras, som därför inte kan bryta mer avfallsämnen. Härmed samlas dessa upp i organismen, vilket medför inflammation, muskelkramper, smärtor och stelhet. Childers' undersökningar visar att personer med giktsjukdomar som - tillsammans med minimala dietförändringer - uteslutande nattsattegrönsaker, upplever positiva förändringer i sitt tillstånd. De får färre smärtor och en märkbart bättre hälsa.
Ifølge Childers kan artros vara ett resultat av långvaringt intag av nattskattegrönsaker. Grönsakerna innehåller naturligt D3-vitaminet cholecalciferol, vilket, i för höga doser, kan medföra förkrympning och invaliditet (vilket sets hos husdjursbestånd).
Om man misstänker att man kan ha en (nattskatte) överkänslighet, så är det en god idé att bli testad för det man har ätit mest av i sitt liv.
Man kan komma fram till vilka matvaror man inte tål genom att göra:
A: En eliminitionsdiet. Här undviker man de sedvanliga matvarorna i en period.
B: En rotationsdiet, där man äter bestämda matvaror på skift.
C: En fasta. Efter fastan börjar man igen att inta en matvara åt gången, medan man noterar kroppens reaktioner på varje matvara.
I samband med detta ska man vara uppmärksam på att det kan föekomma reaktioner (abstinenssymtom), när man avlägsnar ett provocerande födoämne frå kosten. Överkänslighetssymtom försvinner för det mesta inom 4-6 dagar efter att man avlägsnat de provocerande födoämnena. Hos en del kan det dock ta upp till 3-4 veckor innan de besvärande symtomen är borta - speciellt hos de som har eksem eller lider av förstoppning. Om man åter provocerar kroppen med ett problematiskt födoämne 2-3 veckor senare så får man som regel en tydlig reaktion, eftersom känsligheten blivit större.
Vissa kommer efter en sån kur kunna tåla det problematiska födpoämnet igen i mindre mängder, medan andra mer sensitiva alltid kommer kunna märka av symtom när de intar de provocerande födoämnena.
Nattskattegrönsaker kan vara svåra att undvika. Speciellt tomat ingår som ingrediens i väldigt många internationella maträtter och produkter, så man ska vara på sin vakt om man inte tål tomat. Om man inte tål potatis ska man vara uppmärksam på att potatisstärkelse ofta ingår som en dåld ingrediens. Potatisstärkelse används också ofta som tabletthjälpämne.
Det finns alternativ till potatis; sötpotatis hör inte till nattskattefamiljen, så den ger inga problem. Man kan tex. göra potatismos av denna ångade sötpotatis och mosad blomkål, broccoli, pumpa, morot, vita bönor, jordärtskocka, pasternacka, persiljerot, rosenkål och selleri (var för sig eller blandat efter smak och tolerans), som ev. blandas med lite olivolja och salt. Dessa grönsaker kan också bakas, och kan väl ersätta den sedvanliga potatisen på tallriken.
Referencer:
Childers NF. A relationship of arthritis to the solanaceae (nightshades). J Int Acad Prev Med Nov.; pp. 31-71982.
Childers NF. Arthritis: A'Diet to Stop It. Third Edition. Gainesville, FL, Horticultural Publications, 1986.
Childers NF, Margoles MS. An apparent relation of nightshades (Solanaceae) to arthritis. J Neurol Orthop Med Surg 14:227-31, 1993.
Clarke TW. The relation of allergy to character problems in children: A survey. Ann Allergy, pp. 175-87, Mar-Apr, 1950.
Moyer KE. Allergy & aggression: The physiology of violence. Psychology Today, pp. 77-9, July 1975.
Kompletterande litteratur:
Giftfri grønsager i have og køkken, Henning E. Segerros, Gyldendal, 1973.
Kogebog for allergikere, Armstrong og Cant, Clausen bøger, 1988.
Ny næring, Eva Lydeking (-Olsen), bind 2, Klitrose, 1990.
Politikens bog om lægeplanter, Politiken, 1998.
På svenska:
Henning E. Segerros: "Giftfria grönsaker : om odling och tillagning" år 1973, Stockholm: Bonnier. LIBRIS-id 9909299321, ursprung LIBRIS.