En grundläggande och obehaglig egenskap hos cancersvulster är deras tendens att bilda dottersvulster. Då frigör sig cancerceller från modersvulsten och vandrar med lymfan eller blodet till t.ex. lever, lungor, skelett eller hjärna. Här fäster de sig och bildar nya, självständiga svulster. När denna process först fått äga rum, är det mycket svårt att läka patienten fullständigt.
Hur kan denna spridning (metastasering) förhindras? För mer än tio år sedan la den tysk-amerikanska läkaren Matthias Rath tillsammans med Nobelpristagaren Linus Pauling fram en hypotes om detta. De menade, att en förutsättning för at bilda dottersvulster är, att cancercellerna först bildar enzymer, som nerbryter den grundsubstans och det bindeväv, som en mortel om mursten, omger alla celler. Enzymer är nödvändiga både när cancercellen vill frigöra sig från modersvulsten, och när den ska borra sig in mellan sunda celler för att fästa sig på ett annat organ.
De intresserade sig för ett förstadium (uPA) till enzymet plasmin, som dels nerbryter proteinämnet fibrinogen, dels indirekt nerbryter bindevävsfibrer m.m. De hävdade, att cancerpatienter i synnerhet, kunde få stor hjälp av stora doser C-vitamin, tillskott av aminosyran Lysin samt antioxidanterna (epigallokatekin) i grönt te. Allt detta påstår de två forskarna kunna minska produktionen av uPA och därmed motverka uppkomsten av dottersvulster.
Nu pekar bl.a. dansk forskning på, att åtminstonde första delen av teorien håller. Forskningen föregår på Finsen-institutet i Köpenhamn, där man i mer än fem år har intresserat sig speciellt för precis uPA-enzymsystemet, men utan att gå in närmare på behandlingsmöjligheter. Minst 15 artiklar om uPA etc. har utgivits från institutet sedan 1999.
Senast väckte en undersökning på möss, offentliggjort i International Journal of Cancer, internationellt interesse. Den visade, att genetiskt manipulerade möss, som inte kunde bilda uPA, i sex av sju tillfällen inte fick dottersvulster, som de annars hade fått. Mössen klarade sig bra utan enzymet. Det verkar alltså som om cancern behöver detta enzym mer än vad den friska organismen behöver det.
Förhoppningen är alltså, att man genom att hämma uPA-systemet kan hålla cancer i skack och undvika medicin med starka bivirkningar. Både dansk och internationell forskning visar nu överbevisande på, att första delen av Matthias Rath’s och Linus Pauling’s teori håller.
Det stärker förmodningen om – men ger tyvärr inte garanti för – att också den andra delen av teorien stämmer.
Referenser:
- http://www4.dr-rath-foundation.org/NHC/aids/study/study01.htm
- Almholt K, Johnsen M. Stromal cell involvement in cancer. Recent Results Cancer Res. 2003;162:31-42.
- Rockway TW, Giranda VL. Inhibitors of the proteolytic activity of urokinase type plasminogen activator. Curr Pharm Des. 2003;9(19):1483-98.
