Vad gör man om man får i sig för lite E-vitamin? Här kommer en nödlösning: Ta lite mer C-vitamin.
Det är specellt rökare som har problem. De förbrukar E-vitamin väsentligt snabbare än icke-rökare. Detta beror på att tobaksrök oxiderar och därmed förstör vitaminet, som så dukar under i kampen för att försvara cellernas omättade fettsyror. Rökare har därför ett större behov av E-vitamin än icke-rökare. Ett större behov ger också lättare en brist.
Här kommer C-vitaminet in i bilden. C-vitamin är nämligen lättare att få tag på än E-vitamin. Eftersom C-vitamin är en antioxidant kan det återskapa det E-vitamin som blivit oxiderat av rökens fria radikaler. Det har man i vart fall länge förmodat, men det är inte förän nyligen det har påvisats hos människor. Nu har det alltså skett, vilket innebär lite av ett vetenskapligt genombrott.
Försöket utfördes i ett samarbete mellan flera amerikanska och ett kanadensiskt universitet. Man gav 11 rökare och 13 icke-rökare ett tillskott med 50 mg E-vitamin som var framställt med ett innehåll av tungt väte (deuterium). Genom att mäta denna isotop kunde man så avslöja hur snabbt vitaminet försvann från rökarnas blod (plasma) och jämföra med den tillsvarande takten hos icke-rökare.
Det gick som förväntat snabbast hos rökarna. I löpet av 25 timmar var hälften deras märkta E-vitamin försvunnet. Hos icke-rökarna tog det motsvarande 42 timmar. Men när man gav rökarna 500 mg C-vitamin morgon och kväll hade hälften försvunnit först efter 34 timmar. C-vitamin skonade alltså rökarnas E-vitamin, även om man inte helt kom upp på samma nivå som icke-rökarna med den dos C-vitamin man använde i försöket.
Allt för få får nog
Med hjälp av C-vitmain kan man därför närma sig en normalisering med hänsyn till E-vitamin hos rökare. Det förutsätter dock, att rökarna får nog med E-vitamin, något som visat sig vara ganska ovanligt.
I konklusionen av försöket nämner man, att endast 8% av männen och 2,4% av kvinnorna i USA får i sig de rekommenderade 12 mg. E-vitamin (alfa-tokoferol) om dagen. Och med största sannolikhet förhåller det sig på ett liknande sätt i Skandinavien. Den första och självklara rekommendation man ger är också att rökare iallafall skall säkra att de får i sig de - för rökare - rekommenderade mängder av både E- och C-vitamin (125 resp. 15 mg om dagen). Den andra rekommendationen är att det bör forskas i om andra antioxidanter också skyddar E-vitamin. Det är viktigt.
Men är det sant att man behöver 12 mg E-vitamin om dagen? Ja, ett tidigare försök har visat att vävnaderna hos unga, friska försökspersoner förbrukar cirka 5 mg E-vitamin (alfa-tokoferol) om dagen.
Eftersom man i genomsnitt bara upptar en tredjedel av det intagna genom tarmen, bör man få i sig lite mer än de nämnda 12 mg om dagen. Får man en ovanligt mager kost skall det ännu mera till. Om frukosten till exempel består av cornflakes med lättmjölk är det inte någon större idé att ta ett E-vitaminpiller till. Bara en tiondedel av innehållet blir upptaget av tarmen.
Också unga, friska rökare bör få i sig mer E och C-vitamin än andra. Äldre har antagligen ett ännu större behov. Och det låter som, att de allra flesta får i sig för lite.
Referenser:
- Bruno R S et al. Human vitamin E requirements assessed with the use of apples fortified with deuterium-labeled α-tocopheryl acetate. Am J Clin Nutr 2006;83:299-304
- Bruno R S et al. α-Tocopherol acetate disappearance is faster i9n cigarette smokers and is inversely related to their ascorbic acid status- Am J Clin Nutr 2005;81:95.103.
- Bruno R S et al. Faster plasma vitamin E disappearance in smokers is normalized by vitamin C supplementation. Free Radical Biology & Medicine 2006;40:689-97
