Selen är ett mineral, som det är enighet om att väseuropéer får mindre av i kosten. Moderna lantbruksmetoder och försurning av jorden har medfört ett fallande innehåll i grödorna av denna livsviktiga antioxidant, vilket medför att vi får i oss mindre även om via äter den samma kost. Bristen är så pass stor att den redan på 1980-talet medförde allvarliga och utbredda hjärtproblem hos danska slaktsvin, som efter en del argumentation med myndigheterna fick tillskott i sitt foder. Men betyder selenbristen något för oss människor?
Tillsvidare får vi nöja oss med att säga: sannolikt. Stora befolkningsundersökningar i bl.a. Findland har visat, att om man hör till dem som får minst selen i kosten, löper man också den största risken för att drabbas av cancer.
Och lika viktigt: I ett amerikanskt lottdragningsförsök med 1 300 deltagare upptäckte man för nio år sedan, att ett tillskott av selen halverade uppkomsten av nya cancertillfällen. Ju mindre selen man på förhand hade i blodet, desto större var fördelen av tillskottet. Resultatet var så säkert, att försöket av etiska grunder stoppades innan det var fullföljt och görs nu om med fler deltagare för att få en större måttstock. Om selen kan förebygga cancer så effektivt, måste vi kunna bygga det på så säkra grunder som möjligt.
Under väntetiden som uppstått har forskare från University of North Carolina i samarbete med den amerikanska sundhetsstyrelsen (CDC) upptäckt ett annat sammanhang. Brist på selen medför en större risk att drabbas av atros i knäna. Varje gång en person innehåller 10 mikrogram mindre selen per kg. kroppsvikt, är vidkommandes risk att drabbas av atros i knäna 15-20% högre. Jämförelsesvis finns det i blodet hos t.ex. en dansk omkring 80 mikrogram selen per liter och hos en amerikan 110 mikrogram per liter.
Bland de drygt 900 personer som man följde genom 15 år, var den totala risken att drabbas av atros i knäna 40% mindre hos den tredjedel som fick mest selen. Om dessa trots allt drabbades av atros, var denna oftast av en mildare form.
Detta är än så länge bara statisktiska sammanhang. De är ännu inte offentliggjorda i trykta medier, men presenterade vid en kongress (15-11-2005) i San Diego för amerikanska giktläkare och kan läsas i en officiellt pressmedelande från University of North Carolina.
Trots detta förkunnar försöksledaren. professor Joanne Jordan, att gruppen är mycket begeistrad över de upptäckter de gjort. Kanske ger det en möjlighet att förebygga atros i knäleden och eventuellt också i andra leder, d.v.s. en möjlighet att förebygga den vanligaste orsaken till aktivitetsinskränkning i västvärlden. Från Kina vet man, att svår selenbrist kan medföra allvarliga broskskador i leder redan i barnåren. Är det en fingervisning i samma riktning?
Kanske, men det vet man inte ännu. Nästa steg är enligt Jordan att undersöka selenets verkan på brosk i laboratoriet. Den närliggande hypotesen är, att verkningen beror på selenets funktion som antioxidant. Därefter följer kliniska försök, d.v.s. lottdragningsbaserade försök, för att utreda om selentillskott påverkar smärtor och funktionsförmåga hos personer med atros.
De nya upptäckterna är med andra ord inte slutgiltliga. Men det är första gången som någon har utforskat eventuella sammanhang mellan atros och selen och det är en stor överaskning att det finns ett sammanhang som är så tydligt.
Referenser:
- Rayman M. The importance of selenium to human health. The Lancet 2000:;356:233-41.
-
News Release. Study links low selenium levels with higher risk of osteoarthritis. The University of North Carolina at Chapel Hill:
www.unc.edu/news/archives/nov05/jordan111005.htm - Clark LC et al. Effect of selenium supplementation for cancer prevention in patients with carcinoma of the skin. A randomized controlled trial. JAMA 1996;276:1957-63.
