Söt, sötare, sjuk

Vad har eksem, gallsten, kriminalitet, podagra, huvudvärk, svampinfektion, beteendekomplikationer hos barn och vuxna, hjärtanfall, depressioner och sinnesförvirring, hål i tänderna, dåliga ögon, övervikt, astma, ömma muskler och sura oppstötningar gemensamt?
SOCKER! - är det riktiga svaret.
Varför just socker? Jo, socker kan nämligen vara orsak till eller förvärra alla de ovan nämnda problemen - och ännu fler, för den skull.
Rätt svar ger dock inte en resa till Palmkusten med allt betalt.
Men rätt svar kan ge en ingångsbiljett till förståelsen av ens egna och andras problem och åkommor, och därmed en lättare - och säkert också en längre - livsresa än man annars kunde ha fått biljett till.
Som sagt: Socker. Strösocker direkt från sockerskålen plus alla de andra former av socker som mer eller mindre förtäkt döljer sig i ett otal industriframställda födo- och dryckesvaror är orsak tilt ett otal civilisationssjukdomar.
Detta är inte bara en hypotes, en teori eller rabiata naturläkares senaste påhitt. Ytterst solid universitetsforskning genom snart flera årtionden gör det allt mer skräckingivande klart, att hela raden av de såkallade civilisationssjukdomarna i största utsträckning mycket väl kan förorsakas av en enda civilisationsfaktor, karaktäristisk för vår civilisation och tidigare praktiskt taget okänd för de flesta.
Det söta livet
Socker började produceras i västvärlden för knappt 500 år sen. I århundraden var det så dyrt att bara de rikaste kunde använda det, och endast i små mängder. Ännu för 100 år sen hade det inte något direkt inflytande på kostbalansen i de flesta hushåll i de flesta länder i världen. Men då var "utvecklingen" - eller vad man nu ska kalla den - redan i gång.
Omkring 1822 förbrukade en genomsnittlig amerikan 2 tsk socker om dagen. Vid sekelskiftet förbrukade han 10 gånger så mycket. Idag förbrukas cirka det dubbla. Då amerikaner lika lite som andra människor sällan går runt och är genomsnittliga och några faktiskt äter mycket lite eller inget som helst socker, så kan vi med säkerhet säga att det finns ett antal - och det är speciellt barn och unga - som äter upp till flera gånger den genomsnittliga dosen.
"Jaha, och vad då, då?" - skulle många säkert säga. För socker har blivit en så självklar del i vardagehushållningen att vi inte ens ett kort ögonblick stannar upp och tänker på hur underligt detta förhållande är.
Det är underligt eftersom människan dagliga föda bör vara det människor ätit i årtusenden, ja, i tjogtals av tusende år. För det är denna kost som vår nedärvda biokemi är anpassad till att hantera. Och varje ändring i denna janpassning är lång, smärtsam och omständig - i människans fall förmodligen en fråga om minst 10.000 år!
Människans biologi har inte genom årtusenden anpassats till att kunna smälta och utnyttja koncentrerat, kemisk rent socker i de mängder vi här talar om. Så förekommer socker aldrig i naturen. Så fann våra förfäder aldrig deras sötsaker, och de har aldrig efterlämnat till oss ett biologiskt system som kan klara av desa gigantiska mängder sukros, som de flesta i dessa dagar utan en tanke vräker in i sitt system. Socker som intas på detta sätt fungerar inte som föda, utan på grund av dess förmåga att snabbt omsättas verkar det i det närmaste som en injektion!
Det är helt logiskt att detta leder till problem. Dock inte i samma utsträckning hos alla, då människors biokemiska reaktioner är lika olika som deras ansikten. Omkring en tredjedel av mänskligheten är betydligt känsligare för socker än resten. Det är av allt att dömma först och främst de som fyller sjukhusen i vårt århundrade. Och reaktionerna kommer inte alltid lika snabbt. Men flera års sockerbelastning kan ju till exempel leda till diabetes - och därmed alla de därav följande åkommorna.
Denna risk är det nog många som erkänt. Men sanningen att säga är detta bara toppen av det välbekanta isberget. Under ytan döljer sig många kalla fakta, som vi också bör ta i noggrann betraktning.
Vad sker när vår organism överdoseras med koncentrerat, kemisk rent socker?
Först drabbar det bukspottskörtlen. Den måste producera insulin, mer och snabbare än den är byggd för. Den löper amok och överproducerar, så mer socker omsätts i blodet än vad som är sunt. Om belastningen fortsätter blir resultatet lågt blodsocker! Om belastningen fortfarande fortsätter, sviktar bukspottskörtlens insulinproduktion under överansträngningen. Så omsätts för lite socker. Nu är slutresultatet högt blodsocker = diabetes.
Permanent förhöjt blodsocker för nu til en lång rad degenerationstillstånd, alla välkända från diabetes. Ögon, njurar, hjärtkransådror, lever, oc artärer angrips.
Åderförkalkning uppstår - men kolesterolet är oändrat!?
Nej, inte helt! Faktisk långt ifrån! Den samlade mängden kolesterol i blodet är densamma - och det har lurat många forskare - men noggranna undersökningar visar att det nyttiga, kärlbeskyddande HDL-kolesterolet faller, mendan det skadliga, nedbrytande LDL-kolesterolet stiger i motsvarande grad.
Och även andra fetter - som de förmodligen ännu farligare triglyceriderna - samlas upp i blodet.
Socker kräver en lång rad mineraler och vitaminer för att kunna omsättas i organismen. Sockerbelastning dränerar därför kroppen på dessa nutrienter. Det gäller i första hand zink, magnesium, krom, mangan, koppar, kalium, kalcium och praktiskt taget samtliga B-vitaminer.
Därför har ovan skitserade förlopp också sina variantioner. kanske produceras fortfarande insulin, men insulinet är ineffektivt eftersom de aktiverande mineralerna - först och främst zink - inte längre finns att tillgå i tillräcklig mängd. Då zink har över 200 funktioner i kroppen, betyder detta inte endast ett biokemiskt sammanbrott, utan en hel kedjereaktion.
På samma sätt förhåller det sig med magnesium, mangan, koppar och andra faktorer.
Dessa ansvarar för de biokemiska funktionerna inne i var enskilld cell - också nervcellerna!
Här har vi av allt att dömma orsaken till de våldsamma mentala svängningar och personlighetsstörningar som socker kan vålla.
Från sött till dött
Det är sedan länge känt att lågt blodsocker raserer i västvärldens fängelsen och andra institutioner för kriminella. Speciellt ungdomskriminella verkar vara hårt drabbade. Antropologiska studier av avgränsade våldskriminella miljöer har också avslöjat motsvarande biokemiska drag. En forskare skriver om ett folkslag i Anderna, qolla'erna, att de är "världens mest gemena människor". De är kända för en kost som i huvudsak består av delvis nedbruten potatisstärkelse, och för en kriminalitet som bland annat viser sig i att över hälften av den manliga befolkningen i vissa lokaliteter har varit inblandade i mord!
Sammanhanget mellan socker och våld - i form av mord, våldtäkt, barnmisshandel mm. - har iakttagits av många läkare och socialarbetare i västliga fängelsen, och figurerar också i åtskilliga individuella rapporter om till exempel massmord.
Dessa fall där den värsta sortens kriminalitet kryddat med förföljelsemani och fullständigt irrationelt beteende kan knytas samman med ett abnormt högt sockerintag och godis, är allt för många för att kunna kallas tillfälligheter. De förekommer inte bara i polisrapporter och rättsfall, utan också bland historiens patologiska väsen: Hitler var sockernarkoman, detsamma var Napoleon, Elisabeth den Första av England och Ivan den Förskräckliga samt ett otal mindre kända, men lika "politiskt aktiva" banditer.
Vi har ju så klart inte med detta nämnt alla de åkommor, till vilka socker är en huvudorsak eller starkt medverkande faktor. Inledningen var bara tänkt som en rad exempler. Vi ska inte lura läsaren på resten av listan över de tillstånd där socker spelar syndarens roll:
Acne, premenstruellt syndrom (PMS), Menières sygdom, ångestanfall och depressioner, starr, tjoktarmsinflammation, högt blodtryck, autism, njursten, fetma, allergi, paradontos, magsår och sår på tolvfingertarmen.
Är det mer? Ja, det är väl ganska givet! Och det är i varje fall tillträckligt för att sluta äta socker såväl som andra söta saker - och det strax.
Man anar nu följdfrågan: "Jamen, vad ska man äta istället?"
Och svaret är: Ingenting! Söta saker är nämligen fullständigt onödiga och överflödiga i kosten och kan absolut undvaras.
Men hur gör man för att hålla balansen efter många år med syndigt socker? Jo, svaret på detta är väl redan givet: Mineraler och vitaminer och alla andra essentiella nutrienter varje dag i massiva doser är den besta anti-socker försäkringen.
Och starta helst i förrgår!