USA tar alternativmedicin på allvar

Här finns således både en geografisk och en tidsmässig precisering. Vad som är KAM i Sverige idag är kanske helt accepterat i Tyskland (t.ex. homeopati) eller Kina (t.ex. qui som livskraft). Vad som var KAM i Sverige för några år sedan är kanske accepterat idag,(t.ex. akupunktur).
Exempel på metoder, som är alternativa idag i Sverige är aromaterapi, ayurvedisk medicin, healing, homeopati, irisdiagnostik, kinesisk örtmedicin, kinesiologi, Kirlianfotografering, kristallterapi, zonterapi. Exempel på metoder, som intar en mellanställning, är antroposofisk medicin, håranalys, vissa kosttillskott och kostterapier, magnetterapi, ortomolekylär terapi, qigong, shiatsu. Andra metoder har accepterats mer eller mindre fullständigt, t.ex. akupunktur, fasta, naprapati, osteopati, vegetarisk kost.
Vad som avgör om en metod accepteras är givetvis kvalitén på den dokumentation som finns.
KAM i olika former finns i de flesta länder. WHO har beskrivit tre olika sätt att förhålla sig till KAM:
1. Man förbjuder det.
2. Man låter det vara ifred, så länge det inte antar för patienterna riskabla former.
3. Man intresserar sig för det, studerar det och tar upp det som visar sig vara bra. Samtidigt motverkar man det som inte håller.
WHO´s slutsats och råd till medlemsländernas myndigheter, forskare och läkare är, att man borde följa modell 3.
I Sverige har vi hittills dock mest följt modell 2. När det gäller forskning har vi t.o.m. närmast följt modell 1.
Snabb utveckling
Emellertid har utvecklingen svängt mycket starkt i Europa och Nordamerika under senare år. Tyvärr har vi kommit på efterkälken i denna utveckling. Under 1990-talet har man inrättat professurer i KAM med tillhörande forsknings-resurser i ett flertal länder i Europa. Detta har lett till ett stort antal vetenskapliga studier, som publicerats både i kända tidskrifter och i en rad nya tidskrifter med inriktning på forskning inom KAM.
I USA inrättades Office of Alternative Medicine (OAM) vid National Institutes of Health (NIH) år 1992. Målet var att koordinera och stödja forskning inom KAM. Allokeringen av resurser har visat en starkare ökning än för något annat forskningsfält från knappa 2 miljoner US dollar 1992 till en budget för år 2000 på mer än 50 miljoner US dollar. OAM upphöjdes i november 1998 till National Center for Complementary and Alternative Medicine (NCCAM) och har nu självständigt status som ett av 19 centra inom NIH. Målsättningen är att främja forskning av högsta vetenskapliga standard.
Anslag har gått till ett flertal mycket kända institutioner, bl.a. Harvard, Massachusetts General Hospital, Boston Childrens Hospital, Beth Israel Medical Center, Albert Einstein College of Medicine, Stanford, University of Maryland, University of Michigan, Arizona State University, Columbia University, University of Illinois, Oregon Health Sciences University, University of California (San Francisco och Los Angeles).
Projekten omfattar mycket centrala områden, t.ex kardiovaskulära sjukdomar, cancer, ledsjukdomar, missbruk.
Harvard intar en central position i denna utveckling med stor aktivitet både inom forskning, undervisning och sjukvård. Från 1993 har de medinstuderande haft kurs i KAM benämnd "Alternative Medicine: Implications for Clinical Practice and Research". Från och med år 2000 startar man en tre års vidareutbildning inom intermedicin och KAM med stöd från NIH. David Eisenberg, som har publicerat undersökningar om användningen av KAM i USA, är direktor för Harvards "Center for Alternative Medicine Research and Education". Bland andra centrala personer i denna verksamhet kan nämnas Ted Kaptchuk, som har sin medicinska utbildning i Kina.
En konferens "Alternative Medicine: Implications for Clinical Practice and State-of-the-Science Symposia" arrangerades våren 2000 för sjätte året i rad av Harvard Medical School, Department of Continuing Education och Center for Alternative Medicine Research and Education, Department of Medicine, Beth Israel Deaconess Medical Center, Boston, USA.
Vid konferensen gavs en mycket bred översikt över forskningsläget inom stora delar av KAM såsom kosttillskott, antioxidanter, farmakognosi, healing, akupunktur, massage, kiropraktik, naturopati, m.m. Särskilda avsnitt behandlade integration med den gängse sjukvården, legala och försäkringsfrågor, användning inom pediatrik.
I inledningen behandlades den mycket intressanta utvecklingen av KAM under 1990-talet.
Här citerades bl.a. en del uppgifter om användning av KAM i befolkningen, som har publicerats under det senaste året. I USA har nu KAM-terapeuter 50 % fler besök än läkare och antalet besök har ökat kraftigt, medan läkarbesöken ligger kvar på oförändrad nivå.
Ett antal siffror, som betonades av konferensens ordförande, David Eisenberg:
Mellan 1990 och 1997:
1. Ökade andelen av USA´s befolkning, som använder KAM från 33.8% till 42.1%.
2. Antalet besök till KAM-terapeuter ökade från 427 milj. till 629 milj.
3. Antalet besök i öppen vård till läkare var oförändrat under perioden och var 1997 386 milj.
4. Totala patientutgifter för KAM-behandlingar var 1997 USD 27 miljarder, varav 12.2 miljarder betalades av patienten själv, resten av försäkringar. Detta kan jämföras med patienternas egna utlägg till läkare, som var USD 27 miljarder.
5. 15 miljoner vuxna beräknades ta KAM-medel samtidigt med läkemedel, men bara 40% talade om detta för sin läkare. Detta var den enda variabeln, som inte hade ändrat sig mellan 1990 och 1997.
Publicering
I ökande grad publiceras artiklar om KAM i medicinska tidskrifter och nya tidskrifter med inriktning på KAM ansluts till Medline. Mer än 80 artiklar inom KAM trycktes under november 1998 i JAMA och andra specialtidskrifter, utgivna av American Medical Association. Detta är en trend, som man ser även i andra länder och British Medical Journal, liksom Tidskrift for den Norske Laegeforening, har också haft artikelserier om detta ämne. I Sverige har Läkartidningen nyligen startat en serie om KAM. Dr. Karl-Otto Aly, Sveriges mest kände hälsohemsläkare, har engagerats som gästredaktör.
Utvecklingen har gått från artiklar, som är generella och avhandlar användning av och inställning till KAM, till artiklar, som rör sig om effekter av KAM. I framtiden räknar man med ett ökat antal artiklar, som avhandlar verkningsmekanismer, säkerhet och kostnad-effektivitets analyser.
Försäkringsförhållanden
En rundfrågning bland de 18 största försäkringsbolagen i USA påvisade, att flertalet täckte sådana vanliga KAM - behandlingsformer som:
Behandlingsform Antal bolag, som täcker kostnaden
Kiropraktik 18
Osteopati 18
Akupunktur 17
Biofeedback 16
Förebyggande medicin 15
Kostvägledning 12
Massageterapi 11
De vanligaste argumenten för att täcka kostnader för KAM behandling var önskemål från kunderna, marknadsundersökningar och påvisad effekt.
Norden
Användning av KAM ökar också i de nordiska länderna. I Sverige föreslog Alternativmedicinkommittén redan 1989 (SOU 60-63), att det skulle startas forskning betald med offentliga medel, men detta föll bort, troligen p.g.a. bristande politiskt stöd. I Danmark etablerades 1989 ett kontor vid Köpenhamns Universitet, Institutet för Antropologi, och man har utfört flera undersökningar över användningen av KAM. Norge har också haft sin offentliga utredning (Aarbakkeutvalget), som presenterades i december 1998 (NOU 1998:21). Man förslog upprättandet av ett forskningsinstitut för KAM och att det skulle anslås NOK 100 miljoner under en femårsperiod för forskning och datainsamling inom KAM. Norges Forskningsråd har sedan 1993 haft ett eget forskningsprogram, som har resulterat i kontrollerade undersökningar inom homeopati, akupunktur och registrering av praxis samt litteraturstudier. Det har beslutats, att forskningsinstitutet skall ligga vid universitetet i Tromsö.
Slutsatser
Allt som händer ger ett överväldigande intryck av att man i USA nu tar komplementär och alternativmedicin på allvar.
Journal of the American Medical Association (JAMA) ägnade ett helt nummer åt KAM för drygt ett år sedan. Redaktionen drar där slutsatsen att det inte finns skolmedicin och alternativmedicin. Det finns bara medicin, som är vetenskapligt dokumenterad och medicin som inte är dokumenterad. Vi ställer oss helt bakom denna slutsats. Slutsatsen vi drar är att vi även i Sverie äntligen måste följa WHO´s råd och göra som i USA, ta alternativmedicinen på allvar, gå in i den realitet som utgörs av en majoritet av befolkningen som går till alternativmedicinska terapeuter, sålla effektiva metoder från ineffektiva eller farliga och ta vårt ansvar som läkare även för de individer, som, helt i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen, själva bestämmer, vad de vill göra för att behålla eller återfå hälsan.