Historien om ultraljudsscanning av människor går tilbaka till mitten av 1950-talet, då den skottska professorn Ian Donald (1910-1987) kom på att pröva en ultraljudsapparat på några tumörer som han hade tagit bort. Apparaten var egentligen ägnad att finna mikroskopiska sprickor i metaller, men succén med at diagnosticera olika tumörer med ultraljud gav genklang över hela världen och spred sig till att också omfatta undersökningar av foster.
I dag ultraljudsscannas nästan alla gravida kvinnor i Europa, och det trots att länder som England, Sverige och Danmark officielt inte rekomenderar rutinmässig ultraljudsscanning. En del scannas upp till flera gånger, även om det inte finns någon reell medicinsk orsak till det. Men varförska man inte det? Det är en elementär kunskap inom fysiken att man inte kan göra mätningar av någonting utan att i någon grad påverka det. Försök med ultraljud på möss har visat att uppvärmning av vävnaden med ultraljud kan förorsaka blödningar i deras tarmar.
Vi får höra att ultraljudscanning är en trygg, fullkomligt oskadlig och precis metod att undersöka fostret. Det betraktas nu som nästan omöjligt att undvara inom den gynekologiska expertisen och i det hela taget, när nervösa blivande mödrar ska lugnas.
Därför känner gravida kvinnor sig trygga med dessa scanningar, då de att ev. missbildningar hos fostret upptäcks vid dessa kontroller. Det kan man dock inte räkna med. Det görs nämligen flera typer av scanningar, och det är normalt bara vid typ två-scanningar som man inriktar sig på att finna eventuella missbildningar, och tolkningen kräver stor expertis.
Vid de tidiga scanningarna undersöks om fostret lever, om det är fler än ett foster, hur långt graviditeten är framskriden, samt moderkakans placering. Detta har man dock förr mycket väl kunnat få reda på på annat vis.
En del menar sig kunna se att fostret känner obehag när det ultraljudsscannas, vilket ju måste ses som en subjektiv värdering. Det blir genast mer allvarligt då vetenskapliga undersökningar pekar på att dessa scanningar kan orsaka en mild form av hjärnskada. Undersökningarna tyder på att personer som blivit ultraljudsscannade och som genetiskt sett borde vara högerhänta, har blivit vänsterhänta, och en större svensk undersökning har nyligen stärkt tidigare misstankar. Ju fler scanningar fostret genomgår under graviditeten, desto större är risken att det får skador på hjärnan, som kan visa sig som tex. inlärningsproblem eller epilepsi. Man har dock - som man säger i dessa kretsar - behov av mer forskning på området.
Läkare hävdar att rutinmässig ultraljudsscanning av gravida kan påskynda och optimera behandlingen av barn med medfödda lungsjukdomar. Det finns det ingen orsak att betvivla, men om priset för detta framsteg är, att en massa friska foster ges små hjärnskador, borde man revidera praktiken. I en tid där läkarna själva kräver dokumentation för all medicin och behandling, bör det ses som otillfredsställande att de områden som omfattar ultraljudsscanning av gravida inte är tillräckligt dokumenterade.
Referencer
- New Scientist Issue 1476 June 10, 1999
- Epidemiology Dec. 2001 12:618
- www.news.telegraph.co.uk December 9, 2001
- UFL (DK) 2002; 164: 902-5.
