Vad kost och närning angår avlöser de säkra rekommendationerna varandra snabbt i dessa dagar. De råd som för en tid dyrkas som religion är nästa dag redo att grävas ned. För tio år sedan var det margarin från växtriket som rök, för två år sedan sockret. Nu är det light-produkternas tur.
Vi har i åratal fått höra att vi skall äta fettsnålt för att bli sunda och slanka. Även om det låter självklart, har detta dogma ifrågasatts många gånger under de senaste åren, bland annat i näringsförsök med fet kost som är fattig på lättupptagliga kolhydrater. Men så för cirka en månad sedan var det påväg att vända igen, då en välkänd expert på TV misstolkade en amerikansk undersökning och menade, att nu är dogmat bevisat: När man äter pasta, potatis och bröd blir man smal.
"Nu får de som talar emot fettfattig kost hålla tyst", hette det.
Ingen upptäckte att undersökningen i själva verket visade det motsatta: Även om man under sju år späker sig själv med mager kost, går man bara ned 400 g i vikt. Och vill man uppnå denna mikroskopiska viktnedgång så är det varken pasta eller baguetter man skall ty sig till. I försöket var det frukt och grönt som gjorde maten mager, medan man minskade intaget av kolhydratrika produkter med 20%.
Vi är vana vid att vilseledas men låt oss slå fast det följande: Man blir i praxis inte smalare av att utesluta fett ur sin kost. Det är nu bevisat. Och inte nog med det: Tre delar av samma undersökning (Womens Health Initiative) har nu visat att man inte heller blir sundare.
I vilket fall som helst skall en någolunda frisk kvinna mellan 50 och 79 år inte räkna med att slippa varken bröstcancer, tjocktarmscancer, hjärnblödning eller blodpropp i hjärtat bara för att hon under åtta år minskar sitt fettintag med 25 %. Det spelar i förbindelse med detta heller inte någon roll om hon samtidigt ökar sitt frukt- och grönt-intag från fyra till fem portioner dagligen.
Siffrorna kommer från mycket stora och grundliga interventionsundersökningar. "Undersökningarnas Rolls Royce" har de kallats, och de har också kostat så mycket pengar (upp emot tre miljarder kronor) att de antagligen aldrig kommer genomföras igen. De slutsatser som skall dras blir vi därför tvugna att dra baserat enbart på dessa försök.
48 835 amerikanska kvinnor har deltagit. Av dessa sattes 40% på bantningskur medan de övriga 60% tjänade som kontrollgrupp. Typiskt var kvinnorna lätt överviktiga. Även om de minskade sitt fettintag från 38% till 29% av totalt kaloriintag minskade deras vikt obetydligt, och risken för ovan nämnda sjukdomarna ändrades inte överhuvudtaget.
Vad man inte undersökte
"Resultatet är noll och åter noll med hänsyn till alla tre studier", förkunnade en av de ledande forskarna (Michael Thun ) från American Cancer Society.
"Resultaten skall tas på allvar. Dieten skyddar överhuvudtaget inte", menar statistikern David Freedman från Berkely Univesrity. "Inom den vetenskapliga världen ger vi ofta "supersäkra" råd baserade på ett ofta magert underlag. Därför är vi tvugna att pröva dem med hjälp av experiment, tillägger han.
Betyder så detta att det är av underordnad betydelse vad man äter? Långt ifrån! Naturligtvis inte. Vi skall också lägga märke till det som undersökningen inte tog hänsyn till.
För det första fokuserade man överhuvudtaget inte på intaget av fisk. Detta skall jämföras med en italiensk interventionsundersökning, GISSI, omfattande mer än 12 000 deltagare, som för några år sedan visade, att så lite som 3 gram fiskolja per dag nedsatte dödligheten i hjärtsjukdomar hos en högriskgrupp med 30%. Det är inte mängden, men typen av fett, som räknas.
Man satte heller inte något fokus på antioxidanter. Men enligt ett stort, amerikanskt, lottdragningsbaserat försök från 1996, minskar ett tillskott av antioxidanten selen (200 mikrogram per dag) risken för flera former av cancer med upp emot 50 %.
Att antioxidanter är intressanta såg man dessutom i det sjuåriga, franska SUVIMAX-försöket från 2004. Här föll dödligheten med över en tredjedel hos män, då de fick ett brett tillskott av antioxidanter - selen, C- och E-vitamin, zink och betacaroten - i moderata doser.
Man tog inte heller hänsyn till D-vitamin, som verkar ha en framtid inom förebyggandet av prostatacancer, förstorad prostata, bröstcancer, ledgångsreumatism, m.m., eller till folinsyra som verkar förebygga bröstcancer och benskörhet, även om detta ännu bara handlar om sannolikheter.
Listan kan lätt göras längre. Avgörande är, att det viktigaste av alla de kostråd som experter har gett i decennier, nu verkar bli tillbakavisat. Det har inte gagnat folkhälsan, utan snarare den lukrativa light-produkt industrin.
Detta bör mana till eftertänksamhet i alla läger. Vem är egentligen expert?
Det har faktiskt aldrig gjorts en undersökning där man fokuserat på ett ökat intag av fett. Vad detta skulle medföra är ännu ovisst. Kanske skall vi istället koncentrera oss på att äta fett med högre kvalitet än vi är vana vid. Låt oss njuta vårt goda smör och den sunda olivoljan.
Var så god.
Referenser:
- Prentice R et al. Low fat dietary pattern and risk of invasive breast cancer. JAMA 2006;295:629-42.
- Buzdar A U. Dietary modification and risk of breast cancer. JAMA 2006;295:691-2.
- Kolate G. Low-fat diet does not cut health risks, study finds. The New York Times 8.2.06.
- Beresford S A A et al. Low-fat dietary pattern and risk of colorectal cancer. JAMA 2006;295:643-54.
- Howard B V. Low-fat dietary pattern and risk of cardiovascular disease. JAMA 2006;295:655-66.
- Appel L A. Dietary modification and CVD prevention. JAMA 2006;295:693-5
- Howard B V. Low-fat dietary pattern and weight change over 7 years. JAMA 2006;295:39-49.
