Kan vitamintillskott vara livsfarliga?
I ett svar till Birthe Skaarup (Dansk Folkparti) 2002 upplyser den danska livsmedelsministern Mariann Fischer Boel, att det under de sista 10 åren inte är registrerat några skadeverkningar efter intag av kosttillskott i form av vitaminer och mineraler i Danmark.
I en uppgörelse från USA som har mer liberal lagstiftning angående kosttillskott än europa, visade rapporter från hälsomyndigheterna inte några dödsfall p.g.a. kosttillskott under en åttaårig period från 1983 - 1990. I motsvarande period registrerades emellertid 2556 dödsfall efter medicinintag.
Det är heller inga självmordskandidater som väljer att ta livet av sig med vitamintillskott.
Man ser ibland exempel på att människor utvecklar allergi mot de allra sundaste av saker, men vitamintillskott hör till de mest oproblematiska saker vi har.
Kan vitaminer överdoseras?
Allt som har en verkan i kroppen - från kranvatten till vitamintillskott - kan orsaka skadeverkningar om det överdoseras. Emellertid är de allra flesta vitaminer överhuvudtaget inte farliga även i doseringar som är flera hundra gånger högre än myndigheternas rekommenderade dagliga intag (RDI) och i normala fall skall man anstränga sig för att bli förgiftat av dem. Vanligtvis är det A-vitamin (men inte betakaroten) man ska vara mest uppmärksam på i överdoseringssynvinkel. T.e.x. motverkar ett tillskott av zink att A-vitamin överdoseras. Innan överdosering av vitaminer hinner att bli farlig, varnas man av olika symptom som kan vara illamående, diarré, huvudvärk, sömnlöshet och smärtor. Tar man större terapeutiska doser av vitaminer tillsammans med ett balanserat vitamin- och mineraltillskott minimeras risken för överdosering ytterligare. Undgå som huvudregel ockå syntetiska vitaminer.
Läs också: RDI och terapeutisk dosering
Vad gör jag om jag får symptom av vitamintillskott?
Symptom efter vitaminer kan bero på en överkänslighetsreaktion mot en eller flera av ingredienserna i tillskottet. Det behöver inte vara vitaminerna som ger överkänslighetsreaktioner, mer sannolikt är att det är något av de tillsatsämnen som finns i tabletterna. Symptomen kan också bero på att kroppen reagerar på en terapeutisk mängd vitaminer som den inte är van vid. Detta kan visa sig genom provokerade tarmrörelser eller andra utrensningssymptom.
Vid symptom, håll en paus i i ditt dagliga tillskott till dess att symptomen har klingat av. Börja härefter med en tablett/kapsel om dagen. Om detta går bra, tag två tabletter/kapslar om dagen o.s.v. tills du når din önskade dagsdos. Om du igen upplever symptom innan din önskade dagsdos är uppnådd, vet du nu den dos som du kan ta utan att du märker av några symptom. Kontakta din behandlare om du har en sådan.
Är det farligt att ta vitaminer och läkarordinerad medicin samtidigt?
Det händer ju allt som oftast att folk använder både bälte och hängslen samtidigt. Man bör dock kolla iläggslappen som föjler med medicinen eller fråga sin läkare angående eventuella interaktioner mellan fettupplösliga vitaminer och blodförtunnande medicin, kolesterolsänkande medicin och några slags antiobiotika och sina vitaminer. Det finns exempel på detta.
Sjukdom och förgiftning ökar kroppens behov av vitaminer och mineraler. Därför kan man också vända problematiken och säga att konventionell medicin hämmar effekten av biologisk behandling.
Några få exempel på förlust av näringsämnen i samband med användning av läkarordinerad medicin.
Tar man syraneutraliserande medel, förlorar man kalcium, fosfor och folsyra.
Antibiotikabehandling kommer att utöver att förstöra tarmfloran medföra förlust av B-vitaminer och K-vitamin.
Kolesterolsänkende medicin sänker kroppens innehåll av coenzym Q10.
Använder man avföringsmedel, förlorar man fettupplösliga vitaminer, betakaroten, kalcium och fosfor.
Av P-piller förlorar man B-vitaminer, C-vitamin, magnesium, selen och zink.
Vattendrivande medicin ökar utskijningen av av kalium, kalcium, natrium, magnesium, B1, B6 och zink.
Tar man tricykliske antidepressiva förlorar man B2 och coenzym Q10.
Pelton, Ross & LaValle, James B: The Nutritional Cost of Prescription Drugs; Morton Publishing Compagny 2000, ISBN 0-39582-548-1
Kan A-vitamin åstadkomma benskörhet?
Vitamin A-syra, kallad retinsyra är nödvändig för benväxt. Den omsätts snabbt till inaktiva substanser, men i stora doser över längre tid kan den skada benen. Det är bara i praktiken på laboratorier och på försöksdjur man kan komma upp i så stora koncentrationer av retinsyra. Därför finns det inte belägg för att säga att A-vitamin är upphov till benskörhet.
Kan C-vitamin ge njursten?
Det är en myt att C-vitamin orsakar njursten. Flera undersökningar tyder därimot på att C-vitamin har en gunstig effekt på njursten. Myten härstammar givetvis från några undersökningar som har visat en ökad utskiljning av oxalsyra i förbindelse med en förhöjt C-vitaminintag. Andra undersökningar har därimot visat en nedgång i oxalsyrutskiljningen.
I praktiken ser vi inte njurstensbildningar hos personer som dagligen tar C-vitamin i gramdoser.
Därimot löper personer med ett lågt intag av magnesium och vitamin B6 större risk för att få njursten. Njursten ses dessutom oftare hos personer som ofta har bantat.
Kan E-vitamin ge hjärnblödningar?
Stora doser E-vitamin (över 400 IE dagligen) kan under vissa omständigheter ge hjärnblödningar hos folk med förhöjt blodtryck, men över 95% av alla slaganfall beror inte på hjärnblödning, utan blodproppar i hjärnan, och E-vitamin motverkar blodproppsbildning.
E-vitamin kan häva blodtrycket tillfälligt hos några. Man motverker blodtryckshöjning genom att låta bli att ta det som ett enkelt preparat och genom att börja med låga doser, t.ex. 30 IE och trappa upp till den önskade dosen över tre veckor eller längre.
Är vitamintillskott nödvändiga?
Nej, möjligtvis inte, om du äter en mycket sund och varierad kost varje dag - alltså utan färgämnen, konserveringsämnen och andra kemiska tillsatsämnen -om du äter tillräckligt av den, om du inte är utsatt för förorening (härunder tungmetaller från amalgamfyllningar), om du inte röker eller utsätts för passiv rökning, om du inte dricker kaffe, alkohol och läsk i större mängder, om du inte får socker eller sockerhaltiga saker i större mängder, om du inte är utsatt för stress, om du inte tar medicin, om du inte lider av någon sjukdom, om du inte är rekonvalecent, om du inte har ärftliga behov för större mängder av vissa näringsämnen eller om du inte är gravid.
Det säger sig självt att det inte blir många kvar som inte skulle ha nytta av ett vitamintillskott.
I en genomgång av över 150 vetenskapliga undersökningar från 1966 - 2002, sammanfattar den ansedda amerikanska läkartidskriften JAMA då också att ett för litet intag av olika vitaminer ökar risken för kroniska sjukdomar. De säger vidare att det är vanligt att normala människor, speciellt äldre, inte får nog vitaminer genom kosten. Forskarna slutar med att sammanfatta att starka bevis från välkontrollerade kliniska försök indikerar att alla vuxna bör ta ett tillskott av vitaminer.
Fairfield KM, Fletcher RH. Vitamins for Chronic Disease Prevention in Adults Scientific Rewiew. JAMA. 2002;287:3116-3126.
Är det tillräckligt med ett vanligt vitaminpiller?
Nej, långt ifrån i alla fall. Både vitamin- och mineralpiller skall vara av god kvalitet och lättupptagliga. Vitaminerna ska bestå av naturliga vitaminer och mineralerna ska vara kelerade d.v.s. bundet till bestämda organiska syror. Det dagliga vitamin- och mineraltillskottet bör bestå av i stort sett alla vitaminer och essentiella mineraler avstämda i en optimal inbördes balans.
Vanliga vitaminpiller innehåller oftast bara mängder av näringsämnen svarande till RDI (Rekommenderat Dagligt Intag). Även om RDI är tillräckligt för att skydda oss mot sjukdomar som har att göra med ren vitaminbrist, kan man inte använda denna måttstock som standard för hur mycket vitaminer och mineraler varje enskild människa bör ta.
Annan forskning har jämfört grupper där en grupp inte tog kosttillskott, en annan grupp tog en enkel vitamintablett, och en tredje grupp hade ett stort förbruk av kosttillskott. Undersökningen visade inga biverkningar vid stora mängder kosttilsskott och visade samtidigt att gruppen som tog mycket kosttillskott hade den bästa hälsan.
Block G, et al. Usage patterns, health, and nutritional status of long-term multiple dietary supplement users: a cross-sectional study. Nutr J 2007;6:30.
Läs mera om RDI här
Är ett tillskott av större mängder C-vitamin spill av pengar för att det åker direkt ut i toaletten?
Det är det ju några som påstår. Det beror på kroppens behov som kan variera mycket. Ett exempel som belyser hur mycket kroppen har nytta av stamar från 1970-talet där biokemikern Linus Pauling tog 10 g askorbinsyra varje dag. Han beslutade sig för att mäta utskiljningen av askorbinsyra i urinenden var på 1,5g. Läkaren Robert Cathcart och andra C-vitaminforskare berättar att infektioner kan öka kroppens behov för ytterligare C-vitamin.
Se också denna kommentaren: Expensive urine
Vem har behov av ett dagligt vitamintillskott?
Både barn i vuxenåldern och alla vuxna bör dagligen ta ett brett, balanserat vitamintillskott om de vill vara hundra procent säkra. Läs tidigare avsnitt: Är vitamintillskott nödvändiga?
Vilket är det bästa sättet att ta vitamintilskott på?
Det är en utbredd uppfattning att vattenupplösliga vitaminer utskiljs igen inom loppet av få timmar för att man kan finna dem i urinen. Tar man en tillräckligt stor dos kommer dessa vitaminer att tränga in i cellmembranen och de vita blodkropparna och kommer att verka där under längre tid. Ändå rekommenderar vi att ett vitamintillskott tas vid måltid och att dagsdosen fördelas under hela dagen. En gång om dagen är för lite, två gånger dagligen - morgon och kväll - kan gå an medan tre gånger dagligen är det bästa. Nöjer man sig med att ta ett mindre tillskott av t.ex. C-vitamin på morgonen, riskerar man att inte vara tillräckligt försäkrad redan från mitt på dan till nästa morgon. Depå- eller slow releaseutgåvor av vitaminer kan också avhjälpa detta.
Man uppnår den bästa effekten av vitaminerna genom att ta ett välbalanserat tillskott av alla vitaminer. I multivitaminer av god kvalitet är mängden av de olika vitaminerna avstämda i ett inbördes förnuftigt förhållande. Längre tids intag av en enda eller ett fåtal vitaminer bör undgås då det kan skapa obalans i kroppen. Terapeutiska doser av enskilda eller få vitaminer bör tas tillsammans med ett bastillskott av alla vitaminer - och mineraler för den sakens skull. Vi rekommenderar ett multivitamin-mineraltillskott av god kvalitet.
Vad gör jag om jag inte kan svälja stora vitaminpiller eller -kapslar?
Vid några former av konventionell medicin har själva inkapslandet som mål att fördröja frigivandet av aktiva innehållsänmen, så att de först friges längre ner i matsmältningskanalen och ska därför sväljas hela. Kapslar med vitaminer kan däremot delas och innehållet kan tas tillsammans med mat eller dryck. Några piller kan delas, samtliga kan pulveriseras i en mortel eller lösas upp i lite ljummet vatten eller saft under omrörning.
Kan vitamintillskott ersätta sund mat?
Nej naturligvis inte, men sund mat kan i bästa fall minska behovet av vitamintillskott när det gäller sjukdomsförebyggning. Läs också svaret på: Är vitamintillskott nödvändiga?
Bör jag rådfråga min egen läkare innan jag tar vitamintillskott?
Vi frånråder aldrig någon att rådfråga sin egen läkare. Man ska bara veta det att många läkare saknar insikt i användandet av vitaminer både i sjukdomsförebyggande och terapeutisk synvinkel och osäkerhet i dessa frågor kan medföra att de frånråder vitamintillskott där de istället borde rekommendera det.
Hur skall jag dosera till mitt barn?
Skillnaden på barn- och vuxenvitaminer har primärt att göra med doseringen.
Det finns några helt generella riktningslinjer för dosering av vitaminer och mineraler m.m. till barn:
Ålder: Dosering:
0-½ år modersmjölk
½-1 år ca 1/6 av vuxendos
1-3 år ca 1/3 av vuxendos
3-6 år ca 1/2 av vuxendos
6-9 år ca 2/3 av vuxendos
9-12 år ca 3/4 av vuxendos
över 12 år vuxendos
