Ångestanfall

Ängslan är normalt. I många situationer är rädsla det också. Liksom stress håller det oss beredda för att kämpa eller fly om någon t.ex. skulle överfalla oss, och får oss att försöka upprätthålla livet om vi blir hotade, allvarligt sårade eller sjuka. En soldat utan rädsla vore en dålig soldat, som inte skulle kunna ta vara på sig själv ordentligt. Mod kontrolleras av rädsla.
Ångest är däremot en känsla som inte är rimlig i förhållande till det som har framkallat den. Det kan vara ångest för en mus eller för att bli överkörd när man går på trottoaren. Ångest kan vara obestämd, eller den kan utlösas i särskilda situationer, t.ex. i stängda rum som hissar. Detta kallas klaustrofobisk ångest eller klaustrofobi. Vi har alla en viss beredskap för att få ångest och det är få, som inte har ångest för något.
Ångestsymptom
Ångest ledsagas ofta av nervösa symptom, då ångesten förmedlas till resten av kroppen genom nervsystemet, både det medvetna och det omedvetna. Det kan förekomma darrningar, svettningar, hjärtklappningar, diarré (före resa eller examen), sömnlöshet eller en klump i halsen. Många muskelknutor eller myoser beror på kronisk ångest. Kronisk ångest kan också påverka våra organ och utlösa sjukdommar, ryggont eller irriterad tjocktarm.
Ångest kan vara en del av en nervös sjukdom men kan också vara helt normalt, t.ex. vid dödsfall eller svårare följder av olyckor, där man blir påmind om sin egen dödlighet. Det finns en speciell ofta ärftligt betingad sjukdom, där man kan få plötsliga, svåra ångestanfall, också kallade panikattacker eller panikstörningar. Dessa beror på en plötslig urladdning av stresshormoner i kroppen som sätter hela kroppen och sinnet i totalberedskap, med våldsamma symptom och ofta dödsångest. Emellanåt kan man ha perioder utan ångest. Här kan behandling med medicin mot depression ofta hjälpa.
En annan typ av ångestanfall visar sig genom att den drabbade plötsligt får en känsla av att inte kunna få luft och därför andas för mycket och för snabbt (hyperventilation). Detta ger en ändring av surhetsgraden och därmed det aktiva kalkinnehållet i blodet, så det blir en ökad irritation i nervsystemet med prickningar och stickningar i läppar, händer och fötter samt tilltagande stelhet i händer och kropp, ledsagat av våldsam ångest. Det kan sluta med ett regelrätt krampanfall. Behandlingen är enkel: man skall bara andas i en plastpåse som man håller för näsan och munnen så man återinandas sin koldioxid i utandningsluften. Så blir surhetsgraden i blodet och därmed kalkbalansen igen normal och man kan slappna av.
Man kan också se ångest i samband med för lågt blodsocker, typiskt några timmar efter en sockerhaltigt måltid. Det har nog blivit något överdrivet men det är inget tvivel om att det finns en del människor som har fått beteckningen psykiatrisk patient där det endast handlar om för lågt blodsocker.
Vissa sjukdomar som för hög ämnesomsättning och hjärtkramp ledsagas också ofta av ångest. Det är därför viktigt att bli ordentligt undersökt hos sin läkare om man plötsligt får ångesttendenser. Det är viktigt att vara uppmärksam på att en dålig eller otillräcklig kost kan utlösa psykiska symptom. Det kan handla om en födoämnesallergi eller -intolerans som utlöser psykiska symptom vid intagning av bestämda matvaror eller tillsatsämnen. Kaffe, alkohol, hasch, amfetamin (speed), kokain och ecstasy kan hos några utlösa våldsam ångest.
Kronisk ångest
Det finns många olika kroniska ångesttillstånd som belastar både den ångestfyllde och familjen. En tvångsföreställning kan tex. vara om att det inte är någon som bryr sig om en. Den ångestdrabbade försöker ofta styra sin omgivning, både medvetet och omedvetet, så att allt kommer att handla om honom/henne. Den vinst som på detta sätt uppnås kallas sekundärvinst. Uppförandet kan också ses som ett försvar mot outhärdliga konflikter, som kan grunda sig i obehagliga barndomsupplevelser, tex. en skiljsmässa. Den ångestdrabbade kan känna en skuld, som kan vara så uttalad att han/hon aldrig tillåter sig att glädjas över något utan reagerar med migrän eller annan sjukdom när det händer något roligt och berikande.
Det finns olika former för tvångssjukdomar och fobier, som rengöringstvång eller oförklarliga organsymptom, t.ex. hjärtsymptom. Eller det kan vara fobier som klaustrofobi eller agorafobi där det upplevs ångestfyllt att gå över öppna platser. Den ångestfyllda försöker undvika situationer som ger ångest, då dessa ger både kroppsliga och psykiska symptom som kan vara svåra att stå ut med. Detta kan leda till användning av alkohol eller lugnande medicin, vilket kan leda till missbruk och därmed ännu större problem och mer ångest.