Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom (AS) är uppkallad efter en tysk psykiater Alois Alzheimer som 1906 beskrev en 51-årig patient med minnessvikt, intelligensnedsättning, mental försvagning, avtrubbning och desorientering. Innan patienten dog 5 år senare kunde hon inte äta själv och kunde inte benämna helt vanliga vardagsföremål vid namn.
Då professor Alzheimer undersökte den avlidna patientens hjärna i ett mikroskop upptäckte han den stora förlust av hjärnceller och några karaktäristiska förändringar som kallades "plagues" och "tangles".
Alzheimers sjukdom har ökat drastiskt västvärlden där den vanligaste form för demens är AS. Med demens menas nedsatt hjärnfunktion. Senil demens betyder demens utvecklat efter 65 års åldern. Utvecklas demens före 65 års åldern kallas det presenil demens. AS kan börja redan i 40-års åldern men är mer vanligt efter 65 år.
Diagnosticering
Diagnosen ställs med hjälp av uteslutningsmetoden och psykologiska test, kliniska undersökningar och hjärnscanning. Andra former för demens efter blodproppar, alkohol- och medicinmissbruk, nedsatt blodtillförsel till hjärnan eller andra hjärnskador kan försvåra diagnosen. Man finner ofta nedsatt sköldkörtelaktivitet och sjukdom i sköldkörteln.
Det har utvecklats flera enkla och snabba diagnostyper som verkar att ge en hyfsat säker förvarning om Alzheimers sjukdom, bl. ett lukttest. Man har upptäckt att personer med Alzheimers i ett tidigt stadium har problem med att identifiera lukter som läder, citron, tvål, menthol, ananas, jordgubbe och syrén. Det beror på att de hjärnceller som identifierar och uppfattar dofter är bland de första som påverkas vid sjukdommen.
En annan snabbtest går ut på att man på en minut skall skriva så många djur och frukter som möjligt. Personer med påbörjande symptom rabblar typiskt upp färre ord än friska. Exemplerna kommer dessutom att omfatta ord som typiskt blir inlärt innan man fyller fem år och i mer sällsynta fall, skriver de ord som typiskt blir inlärt i åldern mellan sex och tio år.
Förlopp
Utvecklingen av AS kan komma smygande över några månader eller få år. Man indelar förloppet i faser där man i fas 1 inte kan påvisa minnesförlust. I fas 2 klagar patienten över att han/hon glömmer saker och ställen. Koncentrationssvårigheter och depression kan förekomma. I fas 3 har patienten iögonfallande problem med mera krävande arbete. Det blir till ett problem att ta sig från en plats till en annan.
I fas 4 har patienten ännu mer besvär med komplexa uppgifter, med hantering av inköp och egen ekonomi. I fas 5 behöver han/hon hjälp med påklädning och måste övertalas att upprätthålla sin personliga hygien. Fas 6 och 7 är indelat i underpunkter. Här behöver patienten hjälp med nästan allt och inkontinens med urin och avföring kan uppträda, liksom ångest och depression. Han/hon kan mista förmågan att förstå något som helst, tala, känna igen, le eller endast hålla huvudet uppe. Bortsett från de i senare faserna kan klarare perioder uppträda.
AS har blivit satt i kontrast med denna jämförelse:
Vid dåligt minne glömmer man sina bilnycklar. Vid Alzheimers sjukdom vet man inte vad bilnycklarna ska användas till.
AS tycks tillhöra gruppen av multifaktionella sjukdomar; alltså sjukdomar med flera orsaker. Ärftlighet spelar en roll. Det kan ge sig till känna i fingeravtryck, där fingerblommans mönster fördelar sig olika jämfört med resten av befolkningen.
Näringsbrist
Alzheimerspatienter har en eländig näringsstatus vad angår vitaminer och mineraler. Det har andra slags dementa dock också. Vitaminer och mineraler är nödvändiga för att skydda hjärnan och resten av kroppen mot skador från fria radikaler och för att motverka upphopningar av tungmetaller.
Homocystein
Forskning har visat att ihållande höga nivåer i blodet(>14 mmol/l.) av den giftiga aminosyran homocystein fördubblar risken för AS. Om nivån därutöver ökas med 5mmol per liter stiger risken med 40%.
Tungmetaller
Man misstänker att vissa typer av förgiftningar verkar höra till de medverkande orsakerna. Man har i vissa fall funnit upphopningar av aluminium, men även silicium, kalcium, svavel och brom i hjärnan hos en del alzheimerspatienter. Speciellt aluminium har varit misstänkt för att vara involverad i utvecklingen av AS. Vid större och längrevarande utsättning för aluminium kan det upphopas i de nervceller som förstörs vid AS, men man har dock inte lyckats bevisa ett sammanhang mellan aluminium och AS.
Aluminium finns i grundvattnet i varierande koncentrationer. Det finns i stora koncentrationer i vissa typerav magsyraneutraliserande medicin. Vi kan också få det i mindre mängder genom att använda aluminiumkökssaker. Aluminium kan härstamma från konserver, pulversoppor, köpkakor, aluforerade kartonger och aluminiumfolie. Det förekommer i de flesta typer av talk och många deodoranter (aluminiumklorid). Om vi har magnersiumbrist så ökar upptaget av aluminium.
Kvicksilver
Även kvicksilver i amalgamfyllningar ses i stigande grad som orsak eller medverkande orsak till AS. Forskning har visat att även små mängder kvicksilver kan ge cellskador svarande till de cellskador man ser hos Alzheimers patienter.
Elektromagnetiska fält
En del undersökningar har också pekat på ett möjligt samband mellan elektromagnetiska fält och AS. Dessa fält ökar bland annat koncentrationen av proteinet beta-amyloid i hjärnan som ansvarar för en del av skadorna.
Den senaste teorin bakom orsaken till AS är att sjukdomen beror på en defekt i sockerförbränningen i hjärnan.