Astma är en överkänslighetssjukdom som är karaktäriserat av anfall och av andnöd. Mellan dessa anfall är personen symptomfri. Vid ett astmaanfall sker det en förminskning av bronkerna p.g.a. sammandragning av muskulatur och ökad slembildning. Detta framkallar hosta och andningsproblem. Ett anfall kan också vara ångestframkallande.
De ämnen som allergikerna inte tål kallas allergener. Det kan förutom de ovannämnda röra sig om bestämda matvaror som t.ex. nötter, frukter, skaldjur, tillsättningsämnen, konserveringsmedel, med mera. Det kan också bero på utifrån kommande faktorer som t.ex. rök (tobak eller annat), förorening, kemikalier, väder- och temperaturskiften. Utöver detta kan hormonella svängningar, blodsockerproblem, stress och fysisk ansträngning utlösa ett astmaanfall.
Astmasymptomen kan bero på att kroppens egna immunceller reagerar för våldsamt vid mötet med ett allergen. Ca 20 sekunder efter ett sådant möte friger immuncellerna histamin och andra ämnen. Det är dessa som orsaker de välkända symptom som beskrivs i inledningen. En obehandlad astma kan vara livsfarlig.
Man kan få astma i alla åldrar men det finns stora regionala skillnader i dess utbredning. Sjukdomen ses oftast hos barn. Astma uppträder dubbelt så ofta i dag som för 20 år sedan och ökar fortfarande. Det samma gäller de allvarligare varianterna av sjukdomen med svårare symptom.
Rent statisktiskt är astma:
- Mera utbredd hos barn vars mödrar har intagit antiobiotika under graviditeten
- Mer utbredd i västliga länder med hög hygienisk standard
- Mindre utbredd hos barn till lantbrukare som håller djur
- Mindre utbredd hos yngre syskon
- Mindre utbredd i familjer som har hund
Hos barn och unga utlöses anfall oftast av damm, djurhår, svamppartiklar eller pollen. Barn har visat sig vara särskilt känsliga för luftföroreningar och förhöjda ozonnivåer, reaktionen är förvärrande symptom. Barn som ofta utsätts för klorinnehållande vatten i simbassänger verkar också löpa en större risk att utvecka astma. I princip kan dock många olika ämnen provocera immunförsvaret till att överreagera.
Forskare har upptäckt en gen på kromosom 12 som disponerar för utveckling av astma, men det är också i hög grad betingat av miljömässiga faktorer. Vidare tyder forskning på att gravida som utsätts för stora doser PAH (Polycyclic Aromatic Hydrocarbons), som är tjärämnen från trafikföroreningar, kan orsaka kemiska förändringar i livmodern, som således kan påverka en gen i barnets lungvävnad som på en senare tidpunkt skulle kunna utlösa astma.
Astma kan indelas i två huvudkategorier:
Medfödd astma är övervägande en allergiskt orsakad sjukdom. Denna typ är den mest välkända och kan undersökas närmare hos en hudläkare eller en allergispecialist. Läkaren kan med hjälp av en pricktest i huden ta reda på vilka ämnen man reagerar allergiskt mot.
Den andra typen är icke-allergiskt orsakad men kan utlösas av kroniska luftvägsinfektioner, giftämnen, kemikalier och även av stora känslomässiga händelser.
Astma och läkemedel
Antibiotika
Under de senaste åren har det kommit ett ökat fokus på utveckling av astma och användning av antibiotika, men också på den växt av candidasvamp som kan följa en antibiotikakur. Det har visat sig att barn under ett år som behandlas med antibiotika löper en dubbelt så stor risk att utveckla astma, jämfört med barn som inte får antibiotika. Barn som får antibiotika i flera omgångar löper en ännu större risk. Bredspektrumantibiotika är i denna förbindelse värre än smalspektrumantibiotika. Likaså är barn som sedan innan är predisponerade mer utsatta än barn som inte är predisponerade.
I detta kan bakterien Helicobacter pylori, som mest är känd för att kunna orsaka magsår hos en del, vara involverad. Forskare har undersökt tusentals barn och och funnit att de som hade bakterien i deras matsmältningssystem hade 59% mindre risk för att få astma. Hos äldre barn föll risken till 25%. Med antibiotikabehandling försvinner bakteriens beskyddande effekt.
Paraceltamol
Det framstår vara ett sammanhang mellan utveckling av astma hos barn och vuxna och att man ofta intar smärtstillande och febernedsättande preparat med paracetamol. En möjlig förklaring är att paracetamol sänker nivån av det inflammationshämmande ämnet glutathion i lungorna som skyddar dem mot luftförorening.
Vaccination
En engelsk undersökning har riktat misstankar mot kikhostevaccinationer som en av orsakerna till astma hos barn. Detta är dock obekräftat.
Övrigt
Födoämnesintolerans verkar också spela en viktig roll i utvecklingen av astma och är alltid värd att ta i betraktning. Här visar erfarenheten att symtomen kan vara omedelbara eller fördröjda beroende på vilket livsmedel det handlar om. Generellt orsakar livsmedel såsom ägg, fisk, skaldjur och nötter omedelbara reaktioner, fördröjda reaktioner orsakas av livsmedel såsom mjölk, choklad, vete, färgämnen och citrusfrukter.
Man menar att barns omogna immunsystem i den tidiga barndomen behöver regelbundna, milda infektioner och belastningar som kan "koda" immunsystemet på rätt sätt, så att det varken under- eller överreagerar på de ämnen som kan utlösa astma.
En del astmapatienter producerar för lite magsyra. Därutöver kan det finnas otätheter i tarmslemhinnan som tillåter icke eller delvist nedbrutna matämnen att passera över i blodomloppet. Detta medför att immunsystemet överbelastas och reagerar felaktigt mot de osmälta, främmande matkomplexen.
