Begreppet autism är myntat av den schweiziske psyiatrikern Paul Eugen Bleuler (1857-1939). Ordet är en sammansättning av det grekiska "autos" som betyder själv och "ismus" som hänvisar till att personen innestänger sig i sin egna tankevärd utan känslomässig kontakt med andra. Bleuler använde uttrycket för att förklara ett väsenligt drag hos personer med schizofreni, en åkomma han också namngivit.
Personer med autism finns i alla samhällen och samhällslager och antalet drabbade är kraftigt ökande. I dag antas det att 2 utav 1000 barn drabbas av autism och att 80% av dessa är pojkar.
Det är stor variation på hur vuxna med autism klarar sig. Ekonomiskt kan det variera från att de inte har någon intäkt och måste försörjas, till att de är framgångsrika arbetsgivare. Enligt dr. Sherri Tenpenny kostar det 2-2,5 miljoner dollar att behandla ett barn med autism.
In till mitten av 1960-talet betraktades autism som en psykosocial sjukdom, orsakad av ett samspel mellan barnet och en känslokall och oempatisk mor (den kalla modern). Man hade också en psykogen förklaring; dvs att autism hade sitt ursprung i själslivet, varför behandligen baserades på dessa principer.
Orsaken till autism diskuteras fortfarande. En del forskare menar att orsaken finns i hjärnan som på vissa områden har en onormal struktur. Andra menar att orsaken ska finnas i immunsystemet och pekar samtidigt på de påfallande många exemplen på autister med allergiska åkommor och kroniska problem i matsmältningskanalen.
Miljöfaktorer menas att kunna spela en roll för utvecklingen av autism och autismliknande symptom hos barn, eftersom man har funnit övervägande många barn med dessa diagnoser i hem med PVC-beläggningar (Polyvinylchlorid) på golvet och dålig ventilation. Även rökning i hemmet verkar kunna öka denna risk.
Alla är dock eniga om att autism är ett utvecklingsmässigt lidande. Barn med autism har ett inflammationstillstånd i hjärnan, som antingen är orsak till eller en följd av deras tillstånd, och som gör att hjärnfunktionen är påverkas. Autistiska barns hjärnor uppfattar ljud och därmed språk en bråkdels sekund långsammare än vad icke-autistiska barn gör, vilket är med till att förklara deras kommunikationsproblem. Autism definieras utifrån de symtom som kan ses och är som följer:
1. Avsaknad av förmåga att behärska språket eller har inget talspråk
2. Undviker sociala impulser:
- vill som barn inte leka med andra
- griper ens arm för att få det som de vill ha
- motstånd mot ändrade rutiner
- kan vara samarbetsovillig
- har svårt att hålla sig lugn, att sitta ner och äta färdigt
3. bristande förmåga att uppfatta, bearbeta och förstå sociala signaler från andra
4. kan ha stereotypa rörelse- och beteendemönster
5. har problem med att sova
6. kan vara irritabla och nedstämda
7. skrattar, fjantar och skriker utan uppenbar grund
8. har matsmältningsproblem - många lider av kronisk diarré
9. har problem med kroppens värme- och köldregulering
10. har i tidig barndom haft många infektioner
Klassisk autism (infantil autism) och Aspergers syndrom är de två begrepp / diagnoser som betraktas som autism. Andra besläktade begrepp / diagnoser går under beteckningen "det autistika spektrum". Det är t.ex Hellers syndrom med tecken på schizofreni, ångest och sinnessjuka tankar, Retts syndrom med tidig utvecklingsstörning, avsaknad av talpråk och svårta rörelsehandikap samt Savants syndrom med utvecklingsstörning men också med geniala drag innanför exemplevis räkning och teckning. Denna sällsynta variant blev allmänt känd genom filmen "Rainman".
Klassisk / infantil autism
Symptom: Upptäckas i ett-årsåldern, då barnet utvecklar en allvarlig psykisk personlighetsstörning. Var tredje barn blir utvecklingsstört och sluter sig in i sig själv. Många barn talar inte, visar inte tecken på känslor och kan reagera våldsamt och destruktivt på förändringar.
Orsak: Genetiska orsaker. För höga halter av manligt könshormon hos fostret och för stor mängd singnalsubstanser i hjärnan kan påverka. Många barn har förändringar i hjärnans uppbyggnad och funktion.
Förekomst: C:a 1-2 av 1000 barn och 3-4 gånger fler pojkar än flickor
Aspergers syndrom
Symptom: Upptäckas efter sex årsåldern. Barnet är normalbegåvat eller mycket intelligent, har problem med normalt socialt samspel; t.ex med ögonkontakt och med att få vänner. Förstår inte andras känslor eller sätt att tänka och kan inte tolka omvärldens ansiktsuttryck eller mimik. Kan tala stelt och verka lillgamla och egna. Kan ha speciella förmågor på vissa områden, för en viss sak eller sysselsättning.
Orsak: Genetiska orsaker kan göra barnet sårbart för att drabbas. Testosteronpåverkan under fostertiden kan kanske vara en utlösande faktor.
Förekomst: C:a 4 av 1000 barn, härav 10 gånger så många pojkar som flickor.
Orsaker till Autism
Autismens orsaker är inte klarlagda i tillräcklig grad.
Autism som en störning i ämnesomsättningen
En nyare teori ser autism som en störning i ämnensomsättningen. Enligt denna teori är autism ett resultat av vissa peptiders (proteinfragments) påverkan på nervregleringen (neurotransmissionen) i centrala nervsystemet (CNS). Dessa peptider verkar antigen som ett morfika, eller så nedbryter de morfinpeptiderna som finns naturligt i centrala nervsystemet. I båda fallen är konsekvensen att regleringsfunktionen, som normalt utförs av de ursprungliga / naturliga morfinpeptiderna, som t.ex enkefalin och endorfin, förstärks till sådan grad att de normala processerna bryter samman. Systemen i CNS kommer då att störas till den grad, att medvetna sinnesintryck, känslor, inlärning, humör och beteende påverkas, vilket gör att de många och olikartade symtom som utgör autism uppstår.
Varifrån kommer så dessa peptider?
Forskarna anser att peptiderna kommer som en biprodukt från ofullständig nedbrytning av vissa livsmedel, så som gluten från vete, korn, havre och råg samt från kasein (protein) i mjölk och andra mejeriprodukter. Möjligtvis kan också andra livsmedel vara inblandade.
Hur verkar peptiderna?
Även vid nedbrytning av proteiner i tarmsystemet hos en normal och frisk individ kommer dessa beståndsdelar att gå genom tarmen till blodbanan och några av peptiderna kommer även att nå upp till och igenom blod-hjärn barriären (en fysisk barriär och ett biokemiskt enzymsystem som hindrar främmande ämnen att komma in i hjärnan).
Peptiderna kommer så att påverka signalsubstanserna i de viktigaste nervregleringssystemen, eller ersätta de enzymer som normalt nedbryter de morfinpeptider som finns naturligt i det centrala nervsystemet. I båda fallen så ökar morfinaktiviteten och personen påverkas ungefär som i ett morfinrus.
Morfinaktiviteten ökar också vid infektioner p.g.a. enzymet elastase, som frigös antigen i tarmen, levern eller blodet. Elastase kan spalta peptider från vanliga livsmedel till morfinpeptider.
Under normala omständigheter är tarmens peptidnivå låg och de mängder som når hjärnan minimala.
Hos personer med autism är mängden peptider i blodet förhöjd och därmed når också en större mängd peptider hjärnan. Denna ökade peptidmängd kan enligt forskaren dr. Karl Reichelt skada hjärnan. Det tar 4-6 månader att bryta ner morfinpeptiderna.
Orsaker till en förhöjd peptidmängd i tarmen
Detta kan möjligtvis bero på en avsaknad av de enzymer som är ansvariga för att bryta ner peptider. T.ex. om det föreligger:
- genetiskt betingade defekter hos de nödvändiga endopeptidase-enzymer (emzym tillknuten en cell och som nedbryter peptider),
- brist på vitaminer och mineraler som är nödvändiga för att enzymerna ska fungera eller
- att pH (surhetsgraden) i de relevanta områdena av tarmen är för hög eller för låg för att enzymerna skall kunna fungera.
Även vid ett normalt peptidinnehåll i tarmen är det viktigt att tarmväggen är tät. Hos en del barn med autism ses en större genomtränglighet i tarmväggen.
Vad är orsaken till en förhöjd genomtränglighet hos tarmväggen?
Orsaken kan vara en fysisk skada - t.ex. ett kirurgiskt ingrepp - eller en naturlig brist. Under normala omständiheter är tarmväggens proteinbeläggning täckt av svavelsulfat som bildar ett sammanhängande skyddslager på tarmens yta. Där sulfatlagret är otillräckligt klumpar proteiner sig samman och lagret blir osammanhängande med ökad genomtränglighet som följd. Transporten av peptider genom tarmväggen ut i blodbanan kommer då att öka.
Vaccinationer och forändringar i tarmväggen hos personer med autism
Många föräldrar har insisterat på att autism de har observerat hos sina barn, först har blivit synlig efter ett vaccinationsprogram. Den traditionella och ortodoxa reaktionen på detta har varit att motbevisa det, diskussionen av detta påstående har varit barsk och kritikisk.
Forskaren dr. Andrew Wakefield har påpekat att mässligdelen av den kombinerade MFR vaccinationen (mässling, påssjuka och röda hund) framkallar rätt stora abnormiteter i tarmväggen (vaccinet framställs av levande men försvagat mässlingvirus).
Abnormiteterna uppstår eftersom mässling är en virusinfektion som i sitt första statium angriper slemmhinnor och lymfsystem, ofta innan feber och utslag kan konstateras. I vissa fall är skadan så omfattande att dr. Wakefield hävdar att Crohns sjukdom (en alvarlig tarminfektion) kan bli resultatet. En kraftigt förhöjd genomsläpplighet hos tarmväggen är en logisk konsekvens av detta. Det har bl.a. genomförts två engelska undersökningar där man undersökte lymfknutor från barns tarmvägg. Undersökningarna visade:
- Att 38 av 41 barn med autism hade levande mässlingvirus i tarmens lymfsystem långt efter att de hade vaccinerats.
- Att 24 av 25 barn med autism hade levande mässlingvirus i tarmens lymfsystem men
- att bara 1 av 15 barn utan autism hade levande mässligvirus i tarmens lymfsystem.
Undersökningarna pekar på, att mässligvaccination kan påverka tarmslemhinnan på ett sätt som kan leda till en ökad genomtränglighet i tarmväggen.
Morfinpeptiders inverkan på uppfattningsförmågan
Morfinpeptider stör nervkomunikationen på synapsnivå (där två nervceller utväxlar information) och minskar styrkan av de sensoriska impulser som leder sinnesintryck till hjärnan.
Sinnesintrycken från proprioception (informationen om kroppens och dess leders och musklers position och rörelser), hörsel och smak är alla påverkade hos personer med autism. Detta kan förklara att personer med autism har en förkärlek till starkt kryddad mat.
Sinnesintrycksprocessen är ganska komplex. Det vill säga:
- Att den överför impulser från de sensoriska vävnaderna till de områden i hjärnan där dessa bearbetas och tolkas,
- samtidigt sänder andra områden i hjärnan impulser som möjliggör sortering av de ingående sinnesintrycken så att endast de relevanta impulserna mottas och bearbetas.
Morfinpeptider kan hämma dessa sorteringsprocesser så att de blir ofullkomliga och otillräckliga. För ett barn med autism, så är t.ex. bakgrundsljudet från trafiken lika så väsentligt som lärarens röst.
På samma sätt kan flimmret från en datorskärm, en för barnet obehaglig lukt eller damm på golvet hindra barnets koncentration på det primära.
Undersökning av morfinpeptidinnehåll i blod / urin
Då morfinpeptider i blodet utskiljs genom njurarna, undersöks barnet genom att ett urinprov (mittstråleurin) tas och peptidinnehållet mäts. Detta p.g.a. att barn som regel inte tycker om att ta blodprov och peptidinnehållet i urinen i viss grad avspeglar blodets peptidinnehåll.
Lutein-intolerans
Lång erfarenhet av människor med reducerat innehåll av växtpigment och antioxidanten lutein i kosten har lett fram till teorin om lutein-intolerans. Enligt denna teori har det skett en genetisk felkodning i fostrets immunsystem varefter barnet reagerar negativt på detta ämne, som finns i gula, gröna och orange frukter och grönsaker. Nuvarande försök med luteinfri diet tyder på att 10 % kan bli symptomfria och 80 % kan komma att uppnå förbättringar.
Vacciners inverkan på autism
Vacciner framodlas på: kaninhjärna, hund- och apnjure, höns- och andägg, celler från aborterade människofoster, kalvserum, gris- och hästblod.
Vacciner innehåller:
- Proteiner från djur och männskliga fosterceller. Normalt nedbryts proteiner till aminosyror via matsmältningssystemet innan de når blodbanan. Detta är inte fallet när de vid vaccination sprutas in i organismen, där möjligtvis kan orsaka allergiska reaktioner.
- Djurgenetiskt material som kan uppsamlas av levande virus i vacciner, virus kan inympa genetiskt material från djur till människor.
- Konserveringsmedel, bärämnen, neutraliserande ämnen och stabilisatorer. Dessa i form av: den giftiga kvicksilverförbindelsen tiomersal, aluminiumfosfat, aceton och glycerin - Har giftverkan även i de små mängder som sprutas in i spädbarnets vävnad genom vacciner. Aluminium och kvicksilver verkar som nervgift.
I dag innehåller de nya danska vaccinerna inte tiomersal men aluminiumsulfat. Gamla danska och utländska vacciner innehåller tiomersal.
Håranalyser av nyfödda pekar på att autistiska barn har en nedsatt förmåga att urskilja kvicksilver från kroppen.
På The Univerity of Michigan anser några forskare att autism beror på att imunsystemets reaktion på virusangrepp leds in på fel spår då det efter virusangrepp har konstaterats höga nivåer af antikroppar mot hjärnans proteiner (autoimmun reaktion), hos personer med autism.
Då autism uppstår som en följd av att något avbryter normal hjärnutveckling, anser några forskare att en liknande reaktion kan förklarara de avvikelser i hjärnan som normalt finns hos personer med autism.
Undersökningar har visat att även om mängden virusantikroppar var lika för autister och ickeautister så hade huvudparten av de autistiska barnen förutom virusantikroppar också antikroppar mot hjärnvävnad i blodet.
Enligt denna undersökning fanns det tydligast sambandet mellan mässlingvirusantikroppar och hjärnantikroppen MBP, vilket tyder på att exponering för mässlingvirus kan ge en autoimmun reaktion som stör utvecklingen av myelin (fetthinna omkring nerven). Utvecklar myelinet i hjärnan sig inte på rätt sätt kan nervfibrerna inte fungera som de ska. Föräldrar med autistiska barn berättar att barnen visar tecken på denna lidelse kort efter en MFR- eller DPT-vaccination (difteri, kikhosta och stelkramp).
Enligt dr Baynak kan de enskilda virus reagera med varandra p.g.a. att påssjukevirus har en viss förmåga att lägga sig i cellernas immunförsvarsreaktion på bestämda typer av mässlingvirus och i vissa fall eller kominationer också har möjlighet att nedsätta kroppens förmåga att göra sig av med dessa virus och därmed öka risken för kroniska infektioner.
Mässling har när den uppträtt samtidigt med påssjuka varit känd som en riskfaktor med hänsyn till att utveckla kroniska tarminfektioner såsom colitis ulcerosa och Crohns sjukdom.
Föräldrarnas historier handlar främst om kombinationsvaccinet MFR och i sällsynta fall om det monovalenta mässlingvaccinet.
