Autoimmuna sjukdomar

Raden av sjukdomar som man menar har en autoimmun orsak har vuxit med åren. Dit räknas till exempel en rad gikt- och bindvävssjukdomar samt vissa tarmsjukdomar. I andra fall angriper antikroppar kroppens insulinproducerande celler varefter diabetes uppstår. Det är autoantikroppar man letar efter då man ska avgöra om en sjukdom är autoimmun.
På ytan av alla celler, bakterier, virus och ämnen överlag, sitter molekylstrukturer som är säregna för var mikroorganism och vävnadstyp. Dessa strukturer kallas antigener. När kroppens antikroppar angriper främmande kroppar, känner de igen de olika celltyperna p.g.a. dessa yt-antigener.
Folk med speciella vävnadstyper drabbas oftare än andra av autoimmun sjukdom. Orsaken till en sådan felkodning av immunsystemet är ännu inte klarlagd, men ofta uppkommer autoimmuna sjukdomar efter en känslomässig chock eller bakterieinfektion.
En teori går ut på att en tunn, otät tarmslemhinna (se Läckande tarm) - möjligtvis till följd av långvarig antibiotika - eller hormonbehandling - låter ämnen tränga över i blodet, vilket slutar i överbelastning och felkodning av immunförsvaret.
Andra våldsamma immunologiska händelser som till exempel vaccination har också misstänkts vara en utlösande faktor; men den teorin har inte vunnit stor utbredning. Likaså utsättelse för giftämnen/bekämpningsmedel eller överkonsumtion av animaliskt protein har antagits vara utlösande faktorer för autoimmuna sjukdomar.