Med barnlöshet förstås en bristande förmåga att bli gravid genom regelmässigt oskyddade samlag, under en två års period.
Ca 15% av alla par i Danmark kan inte få barn, något som chockerar många. Infertiliteten fördelar sig på ungefär 2/3 hos kvinnor och 1/3 hos män.
Själva befruktningen, då sädescellen tränger in i ägget, sker normalt i en av kvinnans två äggledare. Härefter fraktas ägget vidare till livmodern, där det sätter sig fast. Äggledarna kan emellertid vara sammanvuxna, de kan vara blockerade av slemproppar eller av ärrvävnad som försvårar befruktningen. Även bristande ägglossning från äggstockarna samt hormonobalans utlöst av felnäring eller t.ex. PCOS kan spela en roll. Ägget kan av okända orsaker också ha svårt för att fästa sig till livmoderslemhinnan.
Säd och sädeskvalitet
För ett halvt decennie sedan producerade män ca 50% fler sädesceller än de förmår idag. Forskare försöker idag finna vad som ligger till grund för detta. Forskning har visat att mödrars rökning, under graviditeten, påverkar deras kommande söners sädeskvalitet, särskilt då rökningen överskrider 10 cigaretter om dagen. En stigande använding, sedan 1930-talet, av plastmjukgörande ämnen i en mängd material, samt andra ämnen med östrogenliknande effekt, är under misstanke när det gäller den dalande sädeskvaliteten. Även kvinnors användande av p-piller, efter det att de har blivit gravida, menas kunna påverka pojkfoster, således att de som vuxna får en nedsatt sädeskvalitet.
Även rökning som inte överskrider 5 cigaretter dalgligen, eller passiv rökning - nedsätter i hög grad sädeskvaliteten, då det försämrar sädescellernas förmåga att fästa till kvinnans ägg. Haschrökning försämrar också sädkvaliteten eftersom att tetrahydrocannabinol nedsätter sädescellernas syreomsättning.
Pojkar vars testiklar inte vandrat ner i pungen vid födseln riskerar nedsatt sädkvalitet. Har de inte vandrat ner innan barnet fyllt 1 år, riskerar barnet att bli sterilt.
Hos män med nedsatt sädkvalitet har man funnit genetiska fel, härunder fel som disponerar för cancer och utvecklingsfel hos var fjärde man. Ju sämre sädkvalitet, desto större risk är det för att överföra genetiska fel till sina barn.
När man bedömmer sädeskvalitet ser men på antalet sädesceller per milliliter. Man tittar också på antalet sädesceller som lever och har ett normalt utseende, på täthet och rörlighet. Idag räknas det som normalt när män har mellan 20 till 50 miljoner sädesceller per milliliter sädesvätska. Mindre än 5 miljoner sädesceller per milliliter medför en mycket liten chans för att ett ägg skall bli befruktat under samlag. Få sädesceller, men med hög linjär frammåtdrift kan dock kompensera för ett litet antal.
Sädescellerna kan högst överleva 3 dagar. Kvinnans ägg är befruktningsklart i högst ett dygn per ägglossning. Chansen för att bli gravid är störst mitt emellan 2 menstruationer, om kvinnan har en 28-dagars cykel. Vid exempelvis en 30-dagars cykel, är det oftast ägglossning på dag 16 eller 17. Samlag ett par dagar före en ägglossning ger den största chansen för att bli gravid.
Inflammation i testiklarna kan medföra att mannen bildar antikroppar mot sina egna sädesceller, vilket ökar risken för sterilitet, men bara när båda testiklarna är drabbade.
I sällsynta fall hittar man antikroppar mot mannens sädesceller i livmoderhalsens slemhinna. Detta kan möjligtvis bero på ett förgiftningstillstånd eller en infektion, hos mannen.
Sädesceller är känsliga för brist på selen, eftersom selen ingår i de proteiner som finns i sädescellens svans. Selenbrist kan därför medföra deformerade eller försvagade sädesceller med en nedsatt rörlighet.
Kemikalier
Exponering för en lång rad vanligt förekommande kemikalier har förknippats med barnlöshet hos både män och kvinnor. Det rör sig om olika fluorföreningar med namn som: Perfluorooctansulfonat (PFOS), perfluorooctanoat (PFOA), polyfluoroetylen (PTFE och perflourerede kemikalier (PFC), varav en eller flera kan ingå i en till exempel pappersvaror, brandsläckningsskum, pesticider, olika textiler samt i beläggningen på Non-stick pannor och grytor.
Östrogenhypotesen
En hypotes går ut på att mäns dåliga sädkvalitet helt eller delvis beror på en skadlig påverkan av kemikalier, skapta av människan, med östrogenliknande verkningar i kroppen. Om modern har stora upphopningar av dessa ämnen i kroppen, som är utbredda i vår miljö och i vår mat, rubbas den sköra hormonbalansen redan när testiklarna bildas i fostrets 8e vecka. Det kan heller inte uteslutas att kvinnans äggproduktion likaledes påverkas av dessa ämnen. Möjligtvis är altså den undermåliga sädeskvaliteten medfödd.
Smärtstillande medicin
En del former av huvudvärkstabletter minskar chanserna för att bli gravid, om kvinnan tar dem under ägglossningen. Tabletter baserade på den aktiva substansen paracetamol, har dock inte denna biverkning.
Medicin mot impotens
Läkemedel baserat på det aktiva ämnet sidenafil är under misstanke för att kunna försvaga sädescellers förmåga att tränga in i äggcellen trots att sidenafil verkar kunna öka sädescellers rörlighet.
Medicin mot depression
Intag av så kallade lyckopiller (SSRI) vållar också problem för sädkvaliteten. Även om antalet sädeceller, deras form och rörelseförmåga inte tar skada, så har noggrannare undersökningar av sädecellerna visat att dessa läkemedel skadar sädecellernas DNA. Äg som befruktas med sädeceller med många DNA-skador impanterar dåligt i kvinnans livmoder, liksom som foster från dessa har nedsatt levnadsduglighet. Man menar att den antidepressiva medicinen ackumulerar dessa DNA-skador i säden för att sädecellernas transporttid genom mannens reproduktiva system nedsättes.
Klamydia
En obehandlad klamydiainfektion hos kvinnan kan också leda till ofruktbarhet. Klamydia är ett mellanting mellan ett virus och en bakterie. Smittan överförs sexuellt. Det kan ge lite flytningar men är inte speciellt symtomgivande. Klamydia behandlas som en bakterieinfektion.
Nötter och kornprodukter som inte har torkats ordentligt, utgör en växtbotten för svamparter som Aspergillus-svampen. Den producerar ett giftigt ämne, aflatoxin, som utöver att vara starkt cancerframkallande också har visat sig kunna förorsaka abnorma sädceller. Detta är ett särskilt stort problem i Afrika.
Mycoplasma
Mycoplasma genitalium är en liten bakterie utan cellvägg som kan växa i urinvägarnas slemhinnor hos män och kvinnor, samt i livmoderhalsen hos kvinnor. Den överförs sexuellt. Mycoplasma infektion ger inte nödvändigt symptom, men kan ge sveda vid urinering och flytningar om livmoderhalsen är angripen. I vissa tillfällen kan det uppstå underlivsinfektion som täpper igen äggledarna och orsakar barnlöshet. Män kan få infektion i bitestiklarna.
Kost och viktproblem
En sund, blodsockerstabil kost kan vara allt avgörande för att uppnå graviditet. Socker och andra snabbt förbrukade kolhydrater medför för mycket insulin i blodet. En hög insulinnivå medverkar att äggstockarna producerar för mycket manliga hormonämnen (androgener) som medför fett runt om magen och obalans i hormoner med en störd ägglossning där äggen inte är färdigutvecklade. Insulin sänker också nivån av det manliga könshormonet testosteron som är en förutsättning för god sädeskvalitet.
Överviktiga kvinnor har svårt att bli gravida. Mycket fettväv bidrar till en ökad produktion av östogen.
Vi vet att under- och överviktiga män statistiskt sett har sämre sädeskvalitet än normalviktiga. Även här tror man att orsaken är en östrogenobalans, eftersom mäns egna fettceller producerar förstadier till östrogen.
Hög ålder
Män är kapabla att göra kvinnor gravida trots hög ålder, men fruktbarheten faller både hos män och kvinnor med stigande ålder. Risken för att få en spontan abort ökar då fadern, och/eller modern är i hög ålder. Risken för att få barn med kromosomfel och dålig hälsa, ökar också med föräldrarnas stigande ålder. Exempelvis stiger risken för mutationer i spermierna, som leder till dvärgväxt, med 2% per år.
