Blodtrycket är lika med det tryck blodet har i blodkärlen. Det är beroende av hjärtats pumpkraft och av det motstånd blodkärlen har på blodets passage. Trycket är högst i området närmast hjärtat.
Normalt är blodtrycket någerlunda konstant. De blodkärl som leder blodet från hjärtat kan antingen dra ihop sig, -blodtrycket stiger, eller utvidga sig, -blodtrycket faller. Vid fallande blodtryck utsöndrar njurarna enzymet renin, vilket höjer blodtrycket. Blodtrycket stiger också med aktivitets- och stressnivån. Då blodkärlen mister sin elasticitet med åldren och då de fylls med plack (åderförkalkning), stiger blodtrycket.
Blodtrycket anges med två tal, avskiljt med ett snedstreck. Det första talet anger arbetstrycket (trycket som orsakas av hjärtats sammandraging). Det andra talet anger vilotrycket (trycket mellan två sammandragningar). De två talen kallas även respektive systol och diastol. Ett lätt sätt att komma ihåg detta på är: Sy = arbete, Di = divan. Man säger ar blodtrycket är förhöjt när det systoliska trycket överskrider 140mmHg och det diastoliska trycket överskrider 90mmHg. Ju större skillnaden är mellan systol och diastol (arbete och vilotryck), desto styvare och mer oelastiska är blodådrorna, vilket ökar risken för ett slaganfall.
Blodtrycksökningen kallas primär eller essentiell, om dess orsak är okänd. Detta är det mest vanliga. Om blodtrycksökningen är känd kallas den för sekundär. Detta kan bero på vissa sjukdomar, t.ex som följd av njursjukdom, men också stress och ensamhet - speciellt hos äldre - verkar kunna medföra ett förhöjt blodtryck.
Ett blodtryck mäts korrekt med en lätt böjd armbåge i samma höjd som hjärtat. Andra ställningar medför en avvikelse från det korrekta resultatet.
Ett förhöjt blodtryck leder sällan till många symptom. Man kan dock ha tendens till huvudvärk och näsblod. Förhöjt blodtryck kan också ses i relation till vissa andra sjukdomar, som diabetes, njursjukdomar, sömnapné och övervikt.
Ett lågt blodtryck minskar risken för åderförkalkning och är bra, såvida det inte är så lågt att man drabbas av yrsel eller svimmningar. Ett svagt hjärta pumpar inte tillräckligt kraftigt och kan leda till för lågt blodtryck. En kortvarig yrsel då man plötsligt reser sig till stående ställning är normalt.
Statistiska undersökningar tyder på att barn som blivit ammade får ett lite lägre blodtryck än barn som inte blivit ammade.