Bröstcancer

Bröstcancer är den mest utbredda cancerformen hos kvinnor. Den drabbar ca 1 av 10 kvinnor om året och talet är stigande. Hälften av fallen uppträder hos kvinnor mellan 50-70 år. Sjukdomen blir dock mer och mer vanlig i alla åldersgrupper, också hos yngre kvinnor.

Bröstcancer betecknas som antingen östrogenkänslig eller icke-östrogenkänslig. De flesta tillfällen av bröstcancer hos kvinnor i klimakteriet är östrogenkänslig, dvs. att cancern är beroende av östrogen för att växa.

En del typer av bröstcancer växer snabbt. Andra tar många år att utveckla. En bröstcancerform med benämning CIS (Carcinoma in situ) betyder att cancern inte omedelbart sprider sig till den omgivande vävnaden och inte ger metastaser. En del former av bröstcancer är därför farligare än andra.
Bröstcancer upptäcks oftast av kvinnan själv som en knut eller annan form av oregelbundenhet i bröstet. Det förkommer inga varsel eller andra symptom såsom t.ex. smärtor eller annan störning i det allmänna välbefinnandet.
I sällsynta fall kan det förkomma andra tecken på bröstcancer än en knut. Sådana kan vara:

• Indragning av bröstvårtan
• Vätska från bröstvårtan
• Bröstväxt hos vuxen kvinna
• Sår eller eksem på bröstvårtan
• Inflammationstillstånd i bröstvårtan som inte har med amning att göra

Vid symptom i bröstet ska man uppsöka läkare så fort som möjligt. Det är av avgörande betydelse för sjukdomens fortsatta förlopp att bröstcancer upptäcks så tidigt som möjligt, eftersom vissa cancerformer kan sprida sig snabbt från bröstet till andra delar av kroppen.
Därför är det viktigt att undersöka sina bröst regelbundet. Eftersom ingen känner sina bröst bättre än kvinnan själv är hon den första som kan bedöma om det sker förändringar i vävnaden.
En rad olika faktorer ökar eller misstänks att öka risken för bröstcancer:

• Ärftliga faktorer kan vara involverade. En enda släkting med bröstcancer ger en risk på ca 7%, och två drabbade släktingar ger ca 13% risk. Tre släktingar med bröstcancer ger en risk på ca 21%. Vissa kvinnor lider av ett ärftligt fel i en gen kallad CHEK2. Genen hindrar celler från att dela sig ohämmat. Kvinnor födda med denna genetiska variation löper en tre gånger större risk att utveckla bröstcancer.
• D-vitaminbrist. Kvinnor med ett lågt innehåll av D-vitamin i blodet har större risk för att få bröstcancer än kvinnor med ett högt innehåll.
• Utsättning för österogenliknande ämnen i fosterlivet. Det kan t.ex. handla om bisphenol A som ingår i många plastprodukter.
• Stigande ålder. De flesta får diagnosen först efter att de fyllt 50 år.
• Många Omega-6 fettsyror: En kost med ett mycket högt innehåll av omega-6 fettsyror, som särskilt finns i växtoljor.
• Alkohol. Kvinnor som dricker mer än ett halvt glas alkohol dagligen och samtidigt har låga värden av B-vitaminet folinsyra i kroppen.
• Tobaksrök - speciellt om den inandas som tonåring eller om kvinnan har rökt innan hon fött sitt första barn.
• Fetma - dödligheten i bröstcancer är också förhöjd hos kraftigt överviktiga.
• hungersnöd/ hård fasta- speciellt om det förekommer under uppväxtåren.
• En lång fertil period: dvs en tidig första menstruation och en sen övergångsålder.
• Inga, eller för sent födda barn. Kvinnor som inte har fött barn eller föder sitt första barn efter det att hon fyllt 30 år.
• P-piller: Tidig introduktion samt hormontilskott under klimakteriet. Hormontillskott fördubblar risken för bröstcancer. Störst risk har smala kvinnor med ett BMI under 25 och de som tar p-piller utan regelbunden paus var månad.
• Användning av antibiotika är under misstanke.
• Smärtstillande medel: Flera års regelbunden användning av medel som aspirin och ibuprofen.
• Tidigare bröstcancer i det ena bröstet.
• Nattarbete. Man menar att orsaken kan vara sänkt produktion av hormonet melatonin.
• För lite sömn. Kvinnor som får 6 timmars sömn ökar sin risk jämfört med de som får 7 timmars nattsömn eller mer. Liksom kvinnor som har nattarbete menar man att det kan bero på brist på dygnsrytmhormonet melatonin.
• Bostad nära högspänningsledning. Teorin bygger på att magnetfältetomkringdessaledningar(<300 m) verkar kunna förändra kroppens hormonproduktion. För exempel genom att öka östrogenkocentrationen och minska melatoninproduktionen.

Kanske spelar faktorer som kost, kroppsvikt och olika miljöbelastningar i barndomen en viktigare roll för utvecklingen av bröstcancer senare i livet än vad vi allmänt antar.

En tidigare misstanke om att kvinnor som genomgått abort fördubblar deras risk att få bröstcancer verkar nu av kunna avkräftas av nyare forskning.
Se också risk under avsnittet om Cancer
Omkring 10% av alla kvinnor med bröstcancer har den cancertyp som kallas HER2. Begreppet hänvisar till att dessa kvinnor har för många HER2-receptorer på deras cancerceller, vilket ökar risken för återfall. En läkare kan testa förekomsten av dessa receptorer.
Tonårstjejer som röker har, enligt några undersökningar, 70% högre risk för att få bröstcancer än icke-rökande tjejer, ca. 20 år senare. Man menar att bröstvävnaden är extra mottaglig för cancerframkallande ämnen i tonåren.
Forskning har vidare visat att vänsterhänta kvinnor löper större risk för att utveckla bröstcancer än högerhänta. En undersökning påvisar 42% högre förekomst av bröstcancer hos vänsterhänta kvinnor i åldern 50-70 år och risken var högst bland de äldsta kvinnorna. Förklaringen finns möjligtvis att finna i en hormonell påverkning i fosterlivet som både påverkar vilken hand man använder och cancerrisken.
Det finns inget klart sammanhang mellan risken för att utvecklabröstcancer och amning, men det kan inte uteslutas att en lång amningsperiod möjligen kan sänka risken.
En undersökning har påvisat att kvinnor som ofta går med en allt för liten bh löper större risk att utveckla bröstcancer än kvinnor som inte använder bh eller använder en som är mer rymlig. Det kan möjligen bero på att bröstens lymfvägar blockeras av en stram bh. En teori har även framförts om att kvinnor som tar på sig en nyinköpt bh utan att tvätta den först utsätter sig för ökad cancerrisk, då huden upptar kemiska ämnen från bh:n. Detta kan förhindras genom att man tvättar bh:n först.
Risken för bröstcancer faller till gengäld med stor statistisk säkerhet, ju fler barn man föder och ju längre tid de ammas. Amning i 2 år reducerar risken avsevärt.

Aromatas och aromatashämmare
Aromatas är ett enzym som medverkar i kroppens produktion av östrogen som pågår i äggstockarna, fettvävnaden och binjurar. Aromatashämmare är ämnen som nedsätter den mängd östrogen som kroppen producerar. Därför används aromatashämmare i behandlingen av östrogenkänslig cancer.