Bronkierna förgrenar sig från änden av luftöret och ut i ständigt finare grenar som slutar i mikroskopiska lungblåsor där bland annat syreupptagningen sker. Bronkierna är försedda med muskelvävnader så de kan dra ihop sig, de har en slemhinna ytterst som producerar slem, så inandningsluften blir mer fuktig liksom de har flimmerhår som transporterar slemmet med infångat damm och mikroorganismer upp till svalget.
Bronkitis är alltid akut då den uppstår. Om immunförsvaret inte är tillräckligt effektivt kan man drabbas av en virus- eller en bakterieinfektion. Giftig rök kan också framkalla bronkitis. Symptomen börjar med hosta, ont i bröst eller hals och en tilltagande produktion av tunt slem som tillsammans med de ihopdragna luftvägarna kan leda till en pipande andning med feber och övrig krasslighet.
Kronisk bronkitis utvecklas då omständigheterna som leder till den akuta bronkitisen inte förändrar sig. Det här kan man se allt som oftast hos rökare som fortsätter att röka. Här har den fortgående utsättningen för tobaksrök i bronkierna gjort infektionstillståndet permanent. Här är slembildningen segare. Hosta är också ett typiskt tecken, speciellt på morgonen när en del slem har samlat sig under nattens lopp. Bronkiernas flimmerhår som fraktar slem och damm uppåt är delvis förstörda, och folk med kronisk bronkitis får ofta infektioner. Det uppstår lättare andnöd vid ansträngning. Symptomen är värst i damm- eller rökfyllda omgivningar eller i köld.
Astmatisk bronkitis är en allergisk reaktion i bronkierna som också framkallar infektioner där. Bronkierna drar ihop sig samtidigt med en ökad slemproduktion och försvårar andningen. Tillståndet är kroniskt men kommer anfallsvis, de som är framprovocerade av ämnen (allergener) man inte tål, t. ex. pollen, djurhår, damm eller svampsporer.