Candida albicans är en vit encellig jästsvamp som normalt finns i vårt tarmsystem. Den hålls i styr av bl.a. våra sunda tarmbakterier. En rad faktorer leder emellertid till att den börjar breda ut sig samtidigt som den kan ändra karaktär till en mera aggressiv form, som växer genom tarmens slemhinnor och i värsta fall sprider på sig härifrån. En perforerad tarm låter oönskade ämnen t.ex. ofullständigt nedbrutna proteiner, passera ut i blodet och kan på detta sätt förorsaka allergi.
Som orsaker till candidiasis kan nämnas antibiotikabehandling, som dödar de nyttiga tarmbakterierna som håller candida nere på en harmlös nivå. För lite magsyra reulterar i att för många svampar överlever passagen genom magen.
En ändrad hormonbalans framkallat av till exempel p-piller, cortison eller graviditet främmar också växten av candida. Belastning av tungmetaller, t.ex. cadmium från cigarretter och kvicksilver från amalgamfyllningar upptar candidasvampen likväl och trivs fint med.
Hur illa det kan gå beror på hur länge belastningen fortgår, vilken kost vi äter, hur många antibiotikabehandlingar vi får o.s.v. och inte minst vårt immunsystem. Stort sett alla har antikroppar mot candida i sitt blod och allt det som försvagar vårt immunsystem sporrar utveckling av candidasvampen. Därför är det inte underligt att det förekommer en kraftig växt av candida vid sjukdomar som AIDS och cancer och vid strålbehandling och kemoterapi.
En obehandlad candida förorsakar ett otal symptom, permanenta eller återkommande, primära och sekundära, fysiska och psykiska. Giftämnen från svampen cirkulerar med blodet och bildar symptom överallt. Hos barn kan candida visa sig tydligt genom vita beläggningar i munnen, så kallat tröske. Det kan avlägsnas med barnets färska urin på en trasa och kräver inte behandling, om det inte återvänder regelbundet.
Symptom på candidiasis kan lätt förväxlas med många andra sjukdomar. Här kan kort nämnas: Dålig matsmältning, halsbränna, vita munbeläggningar, dålig andedräkt, (illaluktande), luft i magen, tjocktarmskatarr, klåda vid ändtarmen, sveda vid urinering (utan bakterier) och flytningar. Allergi och överkänslighet förkommer också ofta, liksom blodsockerproblem, trötthet, depression, humörsvängningar samt symptom från nervsystemet.