Undertyper
I ett virus omgivande membran ingår två proteiner som också kallas ytantigener. Det ena heter hemagglutinin (H) och binder viruset till värdcellen. Det andra är ett enzym vid namn neuraminidase (N), som friger virus från infekterade celler. Dessa ytantigener inddelas i underttyper som anges via ett tal, t.ex. H5N1.
Smittvägar
Viruset finns normalt endast i fåglars mage och tarm och utsöndras med deras avföring, men den mycket allvarliga och smittsamma varianten kan också finnas på andra ställen i fågeln. Forskning tyder på att fågelinfluensavirus sprids och muterar extra snabbt i änder, som därför utgör en extra hög riskfaktor.
Det är påvisat att katter kan smittas med H5N1. De smittas antagligen genom att äta infekterade fåglar. Katterna smittar dock inte människor. Forskare är dock rädda för att viruset ska mutera i katter, så att det ändras till en variant som lätt överförs till människor.
Viruset följer med fågelskit och förorenar jord och dammpartiklar, för att sedan spridas med vinden. Vid de tillfällen där fåglar smittar människor sker detta genom att fågelviruset inandas eller genom att personen gnider sig i ögonen med en hand som är förorenad med virus. Med andra ord krävs det normalt direkt kontakt med smittade djur eller att man utsätts för relativt stora mängder virus för att man skall smittas av sjukdommen.
Temperaturen är dock i hög grad avgörande för hur fågelinfluensa sprids i naturen. Tester har visat att smittan kan överleva i mer än en månad vid kylskåpstemperatur. Däremot trivs viruset inte i högre sommartemperaturer.
Det man fruktar mest vid fågelinfluensa är, att det från att utgöra en liten hälsorisk för människor, plöstligt muterar således att det inte bara smittar från fågel till människa, utan även från människa till människa. Detta kan ske om en person med ett vanligt influensavirus i kroppen utsätts för fågelinfluensavirus. Härmed blir det möjligt för de två typerna av virus att utväxla gener, så att det blidas en helt ny typ virus. Detta nya virus är helt okänt för immunförsvaret och därmed har kroppen inte hunnit utveckla ett försvar lika bra som det mot "vanliga" virus. En engelsk undersökning påstås ha påvisat ett sådant exempel- där en thailändsk mor dog av fågelinfluenza efter att ha blivit smittad av sin dotter. Man har sett andra exempel på att på att fågelinfluensa av typen H5N1 först och främst smittar familjemedlemmar - alltså dem som är nära förbundna genetiskt. Om denna iakktagelse visar sig stämma kommer det i hög grad minska risken för en global epidemi.
Spanska sjukan
De så kallade Spanska sjukan som härjade mellan 1918-1920 har senare visat sig vara en fågelinfluensa A av typen H1N1. Sjukdomen börjande inte i Spanien. Den blev först konstaterad i ett amerikanskt militärläger i Kansas, USA. Spanska sjukan fick sitt namn för att de spanska tidningarna skrev mest om sjukdomen. I Spanien kallas sjukdomen "Franska sjukan". På ett världsplan menas att 525 miljoner människor smittades. Av dessa dog cirka 50 miljoner. I Sverige dog ca 35 000 människor.
Det speciella med Spanska sjukan och en sak som har förundrat många forskare var, att många av de smittade var både unga och friska, d.v.s. att deras immunförsvar kunde antas att vara starkt. Typiskt dog en smittad bara fem dagar efter att de första symptomen visat sig.
Efter ett större detektivarbete lyckades det några forskare att spåra lungvävsprover från 1918 samt två influensaoffer begravna i permafrost i Alaska. Detta gav material nog till att forskarna under år 2005 kunde rekonstruera det fatala viruset från 1918. Med detta som bakgrund menar forskarna att virusets höga dödlighet beror på att det får den smittades immunsystem att överreagera. Ett överreagerande immunsystem känns igen från olika typer av allergier.
Symptom efter smitta
I princip alla fåglar kan smittas. Fåglar som smittas med den milda formen får en rufsig fjäderdräkt och lägger färre ägg. Vid den allvarliga formen kan fåglarna dö inom ett dygn efter smitta.
Fågelinfluensa angriper luftvägarna hårdare än vanlig influensa. Människor som smittas med fågelinfluelsa får lunginflammation och hög feber. Det kan göra ont i halsen. Man får hosta och andningsbesvär. Vid allvarliga tillfällen ses svår lunginflammation och allvarliga andningsbesvär. Symptom som kräkningar, diarré, magsmärtor och blödningar kan också förekomma.
Fågelinfluensavirus tål inte höga temperaturer och dör när de uppvärms till 60 grader C i 30 minuter. Genomstekta fjäderfän skulle således vara säkra att äta. Kokta ägg räknas också till säker mat.
