Trötthet är ingen sjukdom, utan eventuellt ett symtom på sjukdom eller annan fysisk eller mental obalans. Det är ett tillstånd där man upplever brist på energi, initiativ och överskott, allt efter svårighetsgrad.
Riktigt många människor klagar över trötthet. Symtomen är så vanliga att det ofta krävs ytterligare utredning, om man ska kunna hitta orsaken. Trötthet har två aspekter. En normal trötthet, som t.ex. den som naturligt följer en händelserik dag och försvinner efter en stunds vila, och så den sjukliga formen av trötthet, som på mer permanent grund följer i kölvattnet efter både fysiska och psykiska skavanker, stress och olika obalanser.
Långvarig stress, då man tär på alla kroppens reserver, kan leda till överansträngning och direkt utbrändhet, som resulterar i utmattning.
Trötthet på grund av fysisk arbete
Vid hårt muskelarbete strömmar det mer kalium ut från cellerna till den omgivande miljön än cellen kan kompensera för. Den ökade extracellulära mängden av kalium orsakar att nervsignalöverföringen hämmas, således att muskeln blir sämre eller inte kan fortsätta arbeta överhuvudtaget. Mjölksyra bildas, ett avfallsämne från cellernas ämnesomsättning. Vid muskel arbete ökar denna mjölksyreproduktion i takt med att syreförsyningen till cellerna blir otillräcklig. Tidigare trodde man att mjölksyran var orsaken till muskeltröttheten, men nu har man upptäckt att mjölksyran faktiskt skyddar musklerna mot den förlamande verkan som den höga kaliummängden har. Det hjälper dock fortfarande att vila, och ju bättre kondition man har, ju mer kan man klara innan man blir trött.
Processen är komplex, och muskelarbete kräver också tillräckligt med kalcium. Därför är musklerna försynade med kalciumdepoter.
Sömn
Trötthet kan bero på något så banalt som brist på sömn. Sömn är bra och nödvändigt för att vi ska kunna känna oss pigga och utvilade. Våra sömnbehov är individuella, men många -särskilt yngre människor- får för lite sömn. Sömnkvaliten kan också vara för dålig. Stress och belastande förhållanden av psykologisk och social art kan öka personens sömnbehov. Denna extra sömn kommer emellertid inte att verka uppiggande, men blott öka personens trötthet. Folk som genomsnittligt sover mer än ca 8 timmar om dagen kommer typiskt inte att känna överskott under de vakna timmarna.
Ljus
Den cirkadiska rytm är hjärnans inre klocka, som bl.a. ser till att höja och sänka kroppstemperatur och blodtryck under dygnet. Denna rytm är med och bestämmer om man har fysiskt och menalt överskott eller inte. Denna klocka reglerar den biologiska dygnsrytmen som hålls synkron med dygnets rytm via hormonet metatonin från tallkottkörteln. Denna melatoninproduktion regleras igen av den mängd ljus som träffar näthinnan. Denna mekanism kan dock inte reglera de stora och plötsliga variationerna i sömnmönstret, som skiftesarbete medför. Det tar några dagar innan kroppens inre klocka har anpassat sig. Tills det sker känner sig många trötta och olustiga de timmar de är vakna. Fenomenet utmärker sig bl.a. från jet-lag, då man reser från en tidzon till en annan.
Några människor lider av skiftesarbete. Även om de verkar få tillräckligt med sömn, är de trötta och olustiga på sin fritid. Dessa människor blir inte oftare sjuka än andra människor med fast dagligt arbete, men skiftesarbetarna tycks oftare lida av mag-tarmproblem och nervösa sjukdomar än de som har fast dagligt arbete. Det kan gå ut över sömnkvaliteten att man sover på dagen, liksom risken för att bli väckt av oväsen är större när man sover på dagen.
Människan har genom sin utvecklingshistoria befunnit sig i den öppna naturen och har varit van vid att få mycket ljus mitt om dagen, när solen står som högst på himlen och sovit i en håla där det sannolikt varit mörkt hela natten. Denna rytm präglar oss fortfarande. I vår miljö där vi utsätts för varierande grad av konstgjord belysning dygnet runt, kan fel belysning på fel tidspunkt störa kroppens inre klocka och göra oss trötta och dåsiga på dagen och medföra sömnbesvär på kvällen som så ytterligare förstärker tröttheten på dagen.
Vätskebrist
Brist på vätska medför också trötthet. När kroppen får för lite vätska, blir blodet för tjockt, och tillförseln av syre och näring till cellerna nedsätts. Det förorsakar trötthet - i svåra fall omtöcknad.
Kosten
Fel kostvanor, dålig matsmältning och nedsatt näringsupptagning kan inleda en självförstärkande process, som medför brist på livsviktiga näringsämnen (nutrienter) i form av vitaminer, mineraler, vissa enzymer, fettämnen och aminosyror (proteiner) som orsakar stor trötthet.
Ett känt exempel på en nutrientbrist, som orsakar trötthet är järnbrist. Järn används i de röda blodkropparna för att transportera syre till cellerna och avlägsna koldioxid från dem. Cellernas mitochondrier, som producerar cellernas energi, är också beroende av järn. Man kan i övrigt lida av järnbrist, även om blodprover inte visar det.
I praktiken kan brist på vilken som helst nutrient orsaka energiförlust i större eller mindre grad.
En annan aspekt av näringsintagning är när man ätit för mycket vid en god måltid. I denna situation lägger matsmältningen och näringsupptagningen i en period beslag på en stor del av ämnesomsättningen och kroppens blod. Därför uppstår det välkända behovet för en liten lur medan vi smälter maten.
Har man blivit överviktig kan det också bidra till stor trötthet, i och med att man få släpa omkring på extra kilona. Ofta äter folk också för många proteiner. För mycket proteiner i blodet kan ge samma symtom som järnbrist och blodbrist.
Hälsoproblem
Några hormonella sjukdomar kan medföra en nedsatt produktion av sköldkörtelhormoner. Här är trötthet ett markant symtom.
Om njurfuktionen sänks gradvis kan njurarnas förmåga att återvinna och koncentrera urinen sänkas. Avfallsämnen kan samlas i blodet och man upplever en tilltagande trötthet.
Infektioner med mikroorganismer lägger beslag på kroppens immunapparat och stjäl dens energi. Vi känner det exempelvis från influensa, från aids-patienter och folk smittade med monoucleose. En del människor går runt med en svampinfektion som gör dem permanent trötta. Det allra värsta exemplet på trötthet från en mikroorganism är emellertid smitta med parasiten Trypanosoma, som överförs med tsetseflugans stick och orsakar sömnsjuka. Denna sjukdom är utbredd i Afrika.
Förgiftningar ger också trötthet. Det kan röra sig om ett dagligt intag av alkohol. Alkohol i mindre mängder har en behagligt avslappnande effekt på det centrala nervsystemet. I stora mängder blir alkohol så avslappnande att man har tendens att falla i sömn.
Andra former av förgiftningar kan stamma från koncentrering av tungmetaller eller andra miljögifter i kroppen som kan orsaka bestående trötthet.
Ett dagligt intag av medicin kan likaledes verka dövande beroende på vilken medicin och vilka mängder det rör sig om. Vissa sömnmedel och lugnande mediciner utsöndras inte fullständigt från kroppen på 24 timmar och hopas därför snabbt upp när de tas varje dag. Medicin, som bromsar kroppens egenproduktion av coenzymet Q10, leder till trötthet. Ett exempel på detta är kolesterolsänkande medicin.
Ett stort förbruk av tobak bidrar inte heller till upprätthållandet av energinivån. Det beror på att tobaksrök sänker syreupptagningen i vävnaden, vilket ger trötthet.
Vid lungsjukdomar som är förbundna med ansträngning med att andas och där kroppen inte får tilräckligt med syre leder till snabb uttröttning.
Psykiska och sociala förhållanden
Oavslutade projekt, saker som ska göras, som inte har blivit gjorda, ett dåligt äktenskap, ett dåligt samboförhållande, en otålig svärmor är allihop exempel på situationer som medför stresstillstånd och därmed en osund form för trötthet. En dålig arbetsmiljö, speciellt om det är oväsen, verkar tröttande och dövande.
Depressioner av olika slag har också trötthet som ett markant symtom. Bildligt motsvarar alla dessa situationer en sandsäck, som man bär på sina skuldror. Ju fler psykiskt och socialt belastande situationer man är involverad i, ju fler sandsäckar släpar man runt på, och desto tröttare blir man.
