Födelseskador kan brett indelas i skador uppstådda innan födseln (prenatala skador), omkring födseln (perinatala skador) och efter födseln (postnatala skador). Den smala definitionen av födelseskador begränsar sig till perinatala skador.
Forskare antar att även mindre komplikationer vid födsel kan orsaka hjärnskador som påverkar barnets kognitiva funktioner möjligtvis helt in i vuxenlivet.
För tidig födsel
Stress hos kvinnor i upp till sex månader innan de blir gravida ökar deras risk för att föda för tidigt. Att gå igenom dödsfall i familjen, sjukdom eller andra våldsamma händelser ackummulerar stresshormoner i kvinnan. De möjliga konsekvenser för barnet blir inlärningssvårigheter och kronisk lungsjukdom. Situationen förvärras i de tillfällen då kvinnan bedövar sin stress genom att röka eller att dricka alkohol.
Forskning tyder vidare på att plastmjukgörare, så kallade phtalater, kan medföra an låg födelsevikt och för tidig födsel om modern har en hög halt av dem i kroppen.
Återupplivade barn
Barn som återupplivas efter födseln har, även om de inte har symptom på hjärnskada, en ökad risk för nedsatt intelligens senare i livet i förhållande till barn födda utan komplikationer.
Ofrivillig abort
Brist på hormonet progesteron är en vanlig orsak till att kvinnor aborterar i första trimester.
Här planeras en utförligare artikel.
