Gallsten kan uppstå i alla gallvägarna men bildas mest i själva blåsan. Den beror på en störd balans mellan gallsyra och kolesterol, där det är för lite gallsyra och lecithin för att hålla kolesterolet flytande, så den utsöndras till mindre partiklar i gallblåsan, där den senare blir till sten.
90% av stenarna består av kolesterol, resten är kalksalter och andra mineraler. Det kan uppstå upptill flera hundra småstenar och enstaka stora stenar på storlek med golfbollar kan förekomma.
Ett gallstensanfall visar sig omkring åtta år och efter, att stenarna har börjat att forma sig och anfallen kan komma med års mellanrum. Det beror inte på sten i själva gallblåsan utan att gallblåsan drar sig ihop för att pressa ut en större fastklämd sten i tarmen, vilket medför häftiga smärtor - gallstenskolik - och kramp i muskulaturen. Smärtorna kommer i anfall av intensiva, böljande smärtor antingen i magens högra del, i höger höft eller i ryggen, speciellt vid höger skulderblad. Anfallet kan vara irriterat av illamående, kräkningar, avföringsbesvär, tryckande känsla, uppblåsthet i magen medan det varar.
Smärtorna kan vara i minuter, timmar eller dagar och försvinner först när stenen, som har utlöst anfallet, antingen är utpressad i tarmen och förd vidare med avföringen eller har kommit tillbaka till gallblåsan. Ett akut smärtlikande gallstensanfall kräver sängläge. Mindre sten kan dock passera utan att hindra gallströmmen och detta känns normalt inte obehagligt.
Gallan är en grön-brun, tjockflytande vätska som bildas i levern och är nödvändig för att smälta fettämne. Den flyter i många fina kanaler in i gallgången, som mynnar ut i tolvfingertarmen, där gallan blandar sig med tarminnehållet och främjer matsmältningsprocesserna.
Gallan deponeras i gallblåsan, tills det senare blir användning för den t.ex. vid fettrik måltid. Då drar sig gallblåsan ihop och pressar ut gallan genom gallgången och ut i tarmen.
Förstoppning och leverproblem uppstår gärna i tiden upptill ett gallstensanfall, liksom matsmältningsproblem och luft i magen, ofta följer tunga och feta måltider. Fetma medför en stigning i bildningen av kolesterol i levern och i mängden av kolesterol som utskiljs i galla. Resultatet är en förhöjd utsöndring av kolesterolkristaller som bildar gallsten.
Symptom på (lever- och) gallbelastning kan vara
- Stor törst
- Motvilja mot fet, söt, stekt mat och citrusfrukter
- Förstoppning
- Illamående
- Huvudvärk i höger sida
- Smärtor under speciellt höger skulderblad
- Förstoppning, diarré och luft i magen.
- Trötthet efter en måltid
- Blodsockerproblem
- Gråvit avföring
- Oro i solar plexus-området
Orsaker till gall- och leverbelastning kan bero på
- Födoämnesintolerans
- Alkohol- och alkoholabstinens, kaffe, svart te och rökning
- Övervikt p.g.a. dåliga fettämnen, stekt mat, socker och mjölkprodukter, frukt och grönt blandat ihop, paprika, kål, svampgifter.
- Brist på motion.
- Miljögifter från t.ex. mjuk plast, DDT, lösningsmedel, passiv rökning och tungmetaller
- Antidepressiv och smärtstillande medicin.
- Mask, parasiter och virus.
- Matsmältningsproblem, förstoppning
- Förruttnelsebakterier i tarmen p.g.a. animaliska matämnen, kaffedrickning och brist på fibrer.
- Vissa sjukliga förändringar i tänderna.
- Hårt vatten.
- Magnesiumbrist
- Överdriven fasta.
- Överdriven solning
- Ämnesomsättningsstörningar - t.ex. hos folk som ofta har försökt att banta.
- Produktion av giftiga ämnesomsättningsprodukter från nedbrytning av gallsyra.
- Hormonella orsaker.
- Skillnad i levergallans sammansättning.
- Stress.
- Psykologiska faktorer.
Gallsten har varit känd i flera tusen år och man bedömer att 10-12% av befolkningen i den västliga världen lider av sjukdomen. Äldre och överviktiga kvinnor fram till klimakteriet, som har fött en eller flera gånger, är de mest utsatta.
Graviditet kan i sig själv orsaka gallsten, då trycket från den utspända livmodern under den sista fasen av havandeskapet kan hämma gallflödet. Tre gånger så många kvinnor som män får gallstensanfall. Det är påvisat en ärftlig tendens men näringsmässiga faktorer ser ut att överskugga de genetiska. Sjukdomen ökar.
Vid konventionell gallstensbehandling tas gallstenen normalt bort vid en operation, där man med hjälp av ett litet rör in i gallblåsan ta bort stenarna eller man ta bort hela gallblåsan.
