Gikt - arthritis urica

Gikt kallas också äkta gikt. Sjukdomen beror på att det utsöndras urinsyrekristaller - ofta i ledbrosk, omkring lederna, men eventuellt också i armar och ben, i skellett, bindevävnad eller organ. Denna utsöndring av urinsyra kan också medföra njursten.
Urinsyreupphopningen kan också beror på att njurarna utsöndrar för lite urinsyra.
Symtomen kommer anfallsvis och drabbar ofta en enskild led som blir röd och mycket smärtsam som vid en inflammation. Inflammationen kan bero på att immunsystemet angriper urinsyrekristallerna. Feber och frossa kan förekomma. Anfallet ebbar ut efter några dagar.
Podagra
När stortåns grundled drabbas kallas det podagra. Det första anfallet utlöses ofta efter en bättre (purinrik) måltid i kombination med alkohol.
Gikt har man placerat under livsstilssjukdomar, fastän man också kan vara ärftlig disponerad för den. Alltför stora mängder av purinrikliga matvaror av kött, särskilt inälvsmat, men också köttsoppa och fågel, jäst, skaldjur, makrill, sill, sardin och anjovis förvärrar sjukdomen. Det samma gäller alkohol, fett och socker. Livsmedel med ett lågt purininnehåll är t.ex ägg, kornprodukter, nötter, oliver och frukt. Många podagrapatienter är överviktiga, har blodtrycks- och blodsockerproblem.
De här sakerna kan förekomma skilt för sig eller tillsammans. Det är långt ifrån alla med för högt innehåll av urinsyra i blodet som har giktanfall, t.ex. podagra, där smärtor och svullnad sitter i stortåns grundled. Podagra kan vara ett varsel om gikt.
Sjukdomen är absolut vanligast hos män, förekommer sällan före 30 års åldern och är vanligast omkring 50 års åldern. Det finns en ärftlig tendens. Sjukdomen börjar ofta plötsligt, mest om natten, med smärtor, rodnad och svullnad av en eller flera leder, oftast i benen och speciellt vanligt i stortåns grundled.
Anfallet utlöses ofta av alkohol, en stor måltid, medicin, skador eller kirurgiska ingrepp. Det kan vara från dagar till veckor, varefter det försvinner fullständigt igen. Över hälften får ett nytt anfall inom ett år men det kan gå många år innan det nästa kommer. Senare anfall tenderar att komma i flera leder, vara svårare och längre samt ge feber. Det kan då vara svårt att se skillnad på gikt och ledgångsreumatism.
Det väsentliga i sjukdomen är det förhöjda innehållet av urinsyra i kroppen. Det kan bero på en för stor produktion eller en försenad utskiljning av urinsyra, som är svårupplösligt, eller en kombination av båda delarna.
Bortsett från ärftliga störningar i urinsyraomsättningen är vattendrivande behandling en av de viktigaste grunderna till ett för höjt innehåll av urinsyra i blodet, eftersom brist på vätska i kroppen - i samband med denna behandling - leder till en större återupptagning och en nedsatt utskiljning av urinsyra. Acetylsalicylsyra, nikotinsyra och alkohol kan också leda till för mycket urinsyra i blodet.