Ögat är globformat. Största delen av ögats inre består av en geléaktig massa som kallas glaskroppen. Bakom glaskroppen sitter näthinnan med sina ljuskänsliga nervceller, vilka leder impulser till synnerven. Framför glaskroppen är linsen upphängd, och framför linsen finns regnbågshinnan, vars runda öppning utgör pupillen. Helt ytterst sitter hornhinnan. Mellan hornhinnan och regnbågshinnan finns ett hålrum som kallas den främre ögonkammaren. Det finns också ett hålrum mellan regnbågshinnan och linsen som kallas den bakre ögonkammaren. Dessa två ögonkamrar är fyllda med en klar vätska som kallas kammarvätska. Kammarvätskan produceras av stukturer i den bakre ögonkammaren och passerar genom små kanaler till den främre ögonkammaren, varifrån den lämnar ögat tillsammans med venerna som löper i den omgivande senhinnan. Normalt dräneras det ut lika mycket kammarvätska som ögat producerar, vilket medför att ögongloben hålls utspänd med ett konstant tryck.
Om dräneringen av kammarvätska av någon orsak helt eller delvist skulle blockeras, skapas det ett övertryck i ögat som skadar synnerven och medför nedsatt syn och i värsta fall blindhet.
Namnet grön starr har uppstått för att pupillen får olika gröna nyanser. Vanligtvis uppträder sjukdommen först i de ena ögat för att senare också drabba det andra ögat.
Grön starr inddelas i två typer: trångvinkelglaukom (akut glaukom) och öppenvinkelglaukom (kronisk glaukom). Den vinkel man refererar till är den lilla vinkel som bildas där regnbågshinnan och hornhinnan möts, varifrån kammarvätskan lämnar ögonkamrarna.
Trångvinkelglaukom
Uppstår om det inträffar en plötslig inskränkning i kammarvätskans möjlighet att strömma genom ögat. Äldre, långsynta personer löper den största risken för att få denna typ av glaukom. Symptomen kommer periodvis i form av kortare anfall. Symptomen beror på att kammarvinkeln blivit snävare, men kan också bero på att regnågshinnan pressas mot hornhinnan och därmed hindrar kammarvätskeströmmen. Svag belysning, vilket utvidgar pupillen, kan orsaka ett sådant anfall. Vid tillfällen där trycket i ögat inte avtar, utan fortsätter att sitga, krävs det akut operation för att undgå att synnerven förstörs.
Till att börja med är symptomen ofta svaga och kortvariga. Efter några veckor kan kraftiga anfall sätta in. Man får dimmig syn, eventuellt huvudvärk med smärtor som strålar upp i huvudet samt eventuellt också illamående med uppkastningar. Ögongloben blir röd och öm vid beröring.
Öppenvinkelglaukom
I detta tillfälle stiger trycket i ögonen gradvist över flera år, i takt med att de porer som leder kammarvätskan ut från ögat stoppas till. Orsaken till varför detta sker är okänd. Viss ärftlighet verkar förekomma.
Symptomen kommer som regel först efter 40-års åldern. Det börjar med att synen blir mindre skarp. Med tiden skadas synnerven så att synfältet blir snävare. Regnbågssyn kan uppträda, då man ser ringar eller regnbågsfärgat ljus omkring ljuskällor.
Normaltrycksglaukom
En mer sällsynt form av grön starr är normaltrycksglaukom. Här är trycket i ögonen inte förhöjt, men hornhinnan är ofta tunn.
Faktorer som ökar risken för grön starr
- Livsmedelsintolerans menas kunna höja ögats vätsketryck
- Skärmarbete. Forskning tyder på att närsynta personer som sitter mycket framför dataskärmen löper en ökad risk att drabbas av grön starr.
- En stram slips. Forskning har visat att en ökad press på halsvenerna kan öka ögats intraoculära tryck, vilket leder till att symptomen förvärras.
Faktorer som minskar risken för grön starr
- Skärmarbete. Personer med normal syn menas kunna minska risken för grön starr genom att arbeta mycket framför dataskärmen.
