Halsinflammation

Mandlarna är placerade längst bak i munnhålan vid övergången till svalget. Det sitter en mandel på var sida. De består av mandelformad lymfatisk vävnad och innehåller lymfocyter, som är vita blodkroppar som bl.a. producerar antikroppar mot sjukdomsframkallande mikroorganismer. Mandlarna är små vid födseln och störst i 6 - 7 års åldern. Härefter avtar deras storlek igen. Mandlarna fungerar som en del av försvaret mot infektioner tillsammans med annan lymfatisk vävnad i näsan och på andra ställen vid ingången till våra luftvägar.
Det är paradoxalt att den samma vävnad som ska beskydda oss mot mikroorganismer själv kan bli infekterad. Och det är just det som sker vid halsinflammation.
Det är oftast barn och unga som får halsinflammation. Symptomen kommer plötsligt med lite ont i halsen när man sväljer, och det kan komma feber och huvudvärk. Smärtorna tilltar snabbt och kan stråla helt opp till öronen. Rösten kan också bli hes och man kan få dålig andedräkt.
Det är vanligt att hals och lymfkörtlar svullnar, liksom själva mandlarna kan bli svullna och röda. Infektionen kan ge mandlarna en vit-gul beläggning, som täcker dem helt eller delvis. Febern, som kan ligga på 38 - 40 grader, avtar normalt under loppet av ett dygn. Sjukdommen varar normalt bara i några få dagar. Den dyker oftast upp på våren och vintern.
Om halsinflammationen beror på en virusinfektion, kan det t.ex. röra sig om förkylningsvirus eller Epstein-Barr virus. En särskild typ virus kan orsaka blåsor i gommen och på mandlarna. När de efter ett par dagar brister bildas sår, och det kan göra hemskt ont.
Generellt är symptomen från en halsinflammation med virus mildare och går snabbare över än om orsaken är bakterier. Flera typer av bakterier kan ge halsinflammation, t.ex. difteribakterien, men oftast rör det sig om en streptokokinfektion (Streptococcus viridans).
Kyla, t.ex. kalla fötter, vilket reflektoriskt även sänker temperaturen i halsslemhinnan, får ofta skulden för att framkalla halsinflammation. Det är dock i dessa fall en förutsättning att man redan smittats.
Vid kronisk halsinflammation är mandlarna mer eller mindr infekterade med bakterier och var, som ger dålig andedräkt och en ihållande obehagskänsla i halsen.
I sällsynta fall kan det uppstå komplikationer vid en halsinflammation. Inflammationen kan medföra bihåle- och öroninflammation. Den kan i sällsynta fall sprida sig bakåt i bindvävnaden till en böld, som dels är mycket smärtsam, men som om den lämnas obehandlad kan växa och blockera luftröret.
Obehandlad halsinflammation med komplikationer kan leda till blodförgiftning. Det beror på bakteriernas avfallsämnen, som kallas toxiner och är mycket giftiga. Scharlakansfeber beror t.ex. ett hudutslag pga. streptokok-toxiner. En obehandlad streptokokinfektion kan leda till giktfeber, hjärthinneinflammation och njurinflammation.