Helt tillbaks till romersk tid har det funnits en ramsa som beskriver symtomen på infektioner: Calor, tumor, rubor och dolor (värme, svullnad, rodnad och smärta). Inflammationer uppstår vid vävnadsskada: En flisa i fingret, slag, fall, förbränning pga värme eller strålning, etsning och liknande.
Inflammationer kan involvera mikroorganismer som till exempel bakterier eller virus: t.ex en halsinfektion. Om mikroorganismerna från en infektion får övertaget kan de spridas i kroppen via lymfkärlen och det vill visa sig som en röd strimma under huden. Detta kallas blodförgiftning eller sepsis och kan vålla stort obehag med stark feber, pga de giftämnen som mikroorganismerna utsöndrar.
En inflammation som inte involverar mikroorganismer kallas en steril eller aseptisk inflammation. En tennisarmbåge som överbelastar senor och sträckmuskler, skador efter användning av datormus, senskideinflammation efter tusentals inknappningar av SMS-meddelande, liksom skador efter en autoimmun sjukdom är exempel på detta.
Inflammation är kroppens reaktion på vävnadsskador. Symtomen är beroende av var inflammationen befinner sig. Rodnad beror på tillströmmande, uppkoncentrerat blod eller frigivning av histaminer, prostaglandiner, leukotriner och tromboxaner från immunceller. Nerverna påverkas och man känner smärta.
Vid inflammation går kroppens immunceller till angrepp mot de främmande ämnena i kroppen. Det var som ofta ses vid infektioner i huden består av döda immunceller, levande och döda bakterier, död vävnad och stelnat blod.