I hjärnan finns en slags biologisk klocka som styr vår dygnsrytm. Denna biologiska klocka uppräthåller en individuell dygnsrytm som inte fullständigt svarar till dygnets 24 timmar.
A- och B-människor
Så kallade A-människor, som vaknar tidigt och går och lägger sig tidigt har sannolikt en dygnsrytm som är lite kortare än 24 timmar. Så kallade B-människor menas vara utrustade med en dygnsrytm som är ca en halvtimme längre än 24 timmar, eventuellt mer och de föredrar därför att både gå upp och gå och lägga sig senare.
Den inre klockan
Vi anpassar vår individuella dygnsrytm efter dygnets 24-timmars rytm med hjälp av det dagsljus som faller in på ögats näthinna och möjligtvis också huden. Detta håller tidsförskjutningen i schack. Ljusimpulserna sänds vidare till hjärnans biologiska klocka, vilken utgörs av en liten grupp av celler i hjärnan som innehåller några så kallade klock-gener. Denna cellgrupp är samtidigt sammankopplad med tallkottskörteln som producerar dygnsrymshormonet melatonin då mörkret faller på. Om vi befinner oss i totalt mörker under en längre tid mottar kroppen inte längre några korrigerande ljusimpulser och kroppens egen dygnsrytm övertar. En del blinda människor kan uppräthålla en normal dygnsrytm, men inte alla.
Forskning tyder på att också vårt ätmönster har inflytelse på vår biologiska klocka. Vår dyngsrytm förlänges i perioder utan mat. Det tycks bero på en gammal överlevnadsmekanism hos däggdjur där det är ändamålsenligt att kunna hålla sig vaken under de mörka timmarna, om det inte har lyckats att hitta mat under de ljusa. Genom att inte lägga sig och sova på tom mage så ökas chansen att hitta mat och därmed undvika svält.
Vår dygnsrytm har inflytelse på många biologiska processer i kroppen. Faktorer som puls, blodtryck, kroppstemperatur och ämnesomsättning stiger naturligt då vi vaknar om morgonen och faller igen om natten. Typiskt är vi också som mest trötta mellan klockan 15 och 17 på eftermiddagen och mellan klockan 3 och 5 på natten.
Jetlag
Kroppen kan förskjuta sin dygnsrytm ca 1 - 1,5 timmar per dygn. Reser man till en plats där lokala tiden är förskjuten 6 timmar tar det därför kroppen 4-6 dagar att anpassa sig till den nya tiden. Typiskt upplever folk mer obehag av att flyga mot öst (mot solen) än mot väst (från solen). Vissa människor är bättre på att ställa om sin dygnsrytm än andra.
